I mitten av februari meddelade det finska st\u00e5lbolaget Outokumpu att man l\u00e4gger ner verksamheten i L\u00e5ngshyttan och 170 personer f\u00f6rlorar sina jobb. N\u00e5gra veckor tidigare kom beskedet att SSAB och finska Rautaruukki planerar att g\u00e5 samman. Inget \u00e4r \u00e4nnu klart men det spekuleras om att n\u00e4rmare ettusen jobb p\u00e5 sikt kan f\u00f6rsvinna.<\/p>\n
Sedan finanskrisen 2008 har st\u00e5l- och metallindustrin drabbats av st\u00e4ndiga varsel och upps\u00e4gningar. Ingenj\u00f6rerna har klarat sig lindrigare fr\u00e5n upps\u00e4gningar men det \u00e4r tydligt att deras l\u00f6ner har halkat efter andra branscher.<\/p>\n
L\u00f6nestatistiken fr\u00e5n 2013 visar att den svaga positiva trenden nu \u00e4r bruten och l\u00f6negapet mellan ingenj\u00f6rer i st\u00e5l- och metallbranschen och andra branscher i privat sektor v\u00e4xer igen.<\/p>\n Maths Scherman, ordf\u00f6rande f\u00f6r Akademikerf\u00f6reningen p\u00e5 Sandvik AB och Sandvik Coromant i Sandviken ber\u00e4ttar att de lokala l\u00f6nef\u00f6rhandlingarna inte l\u00e4ngre k\u00e4nns meningsfulla.<\/p>\n \u2013 I flera \u00e5r har den lokala potten i stort sett hamnat p\u00e5 samma niv\u00e5 som anges i det centrala avtalet. \u00c4ven de bolag inom Sandvikkoncernen som g\u00e5r bra f\u00e5r inte mer \u00e4n avtalet och d\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nner sig flera f\u00f6rtroendevalda inte motiverade att st\u00e4lla upp i igen, s\u00e4ger Maths Scherman.<\/p>\n Det h\u00e4r inneb\u00e4r att f\u00f6rhandlingarna i de fem Sandviksbolagen i \u00e5r kommer att genomf\u00f6ras p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt. En f\u00f6rhandlingsdelegation med fem f\u00f6rtroendevalda akademiker kommer att f\u00f6rhandla om l\u00f6neutrymmet f\u00f6r alla bolagen i koncernen.<\/p>\n P\u00e5 det h\u00e4r viset hoppas akademikerna att f\u00e5 f\u00f6rhandla med en motpart p\u00e5 en h\u00f6gre niv\u00e5 i bolaget.<\/p>\n \u2013 De HR-representanter som vi f\u00f6rhandlar med i dag har inget mandat och \u00e4r snarare kommunikat\u00f6rer. Vi vill ha principdiskussioner om avtalet. Vill arbetsgivaren ha l\u00f6nekomprimering eller differentiering?\u00a0 Vi tror att b\u00e5da parter \u00e4r eniga om f\u00f6rdelarna med en st\u00f6rre l\u00f6nedifferentiering men det \u00e4r om\u00f6jligt med ett s\u00e5 litet l\u00f6neutrymme, s\u00e4ger Maths Scherman.<\/p>\n Flera f\u00f6retag i st\u00e5lbranschen<\/strong> inf\u00f6rde tidsbegr\u00e4nsade krisavtal vid l\u00e5gkonjunkturen 2009 med kortare arbetstid och l\u00e4gre l\u00f6n. N\u00e5gra bolag tog till samma grepp 2013, bland andra Erasteel Kloster AB med cirka 400 anst\u00e4llda, varav 100 tj\u00e4nstem\u00e4n, i L\u00e5ngshyttan S\u00f6derfors och Vikmanshyttan. F\u00f6retaget ing\u00e5r i den franska koncernen Eramet.<\/p>\n Karin Lamell, ordf\u00f6rande f\u00f6r Akademikerf\u00f6reningen p\u00e5 f\u00f6retaget, menar att det utl\u00e4ndska \u00e4gandet st\u00e4ller stora krav p\u00e5 att avtalet \u00e4r tydligt och siffran i avtalet \u00e4r helt avg\u00f6rande.<\/p>\n \u2013 De ”mjuka” texterna i avtalet som handlar om kopplingen mellan kompetensutveckling och l\u00f6n och andra fina intentioner bryr sig v\u00e5ra \u00e4gare inte om. De ser bara den siffra som st\u00e5r i avtalet och det \u00e4r vad vi f\u00e5r, s\u00e4ger Karin Lamell.<\/p>\n Diskussionerna om att inf\u00f6ra ett krisavtal p\u00e5 Erasteel startade 2010 men d\u00e5 sa akademikerklubben nej. I b\u00f6rjan av 2013 kom ledningen med samma fr\u00e5ga igen. D\u00e5 var akademikerna b\u00e4ttre f\u00f6rberedda och hade en strategi. Eftersom man har f\u00f6rhandlat bort \u00f6vertiden var en arbetstidsf\u00f6rkortning inget alternativ.<\/p>\n \u2013 Vi kom \u00f6verens om att g\u00e5 ner 10 procent i l\u00f6n och 15 procent i tid. F\u00f6retaget la ett par lediga dagar utan l\u00f6n i anslutning till n\u00e5gra helger p\u00e5 v\u00e5ren. \u00d6vriga dagar, omkring tv\u00e5 veckor, samlades i en tidsbank.<\/p>\n Avtalet v\u00e4ckte inga stora protester bland de anst\u00e4llda men Karin Lamell menar att de ekonomiska besparingarna f\u00f6r bolaget var f\u00f6rsumbar.<\/p>\n \u2013 Man sparar inga stora pengar p\u00e5 krisavtalen. F\u00f6r oss har det varit en solidarisk handling mot kollegerna i Frankrike. D\u00e4r kan bolaget st\u00e4nga under en period, till exempel en m\u00e5nad, och den statliga arbetsl\u00f6shetsers\u00e4ttningen t\u00e4cker delvis inkomstbortfallet. Det systemet finns inte i Sverige, men det h\u00e4r \u00e4r vad vi kan g\u00f6ra f\u00f6r att dra v\u00e5rt str\u00e5 till stacken, s\u00e4ger Karin Lamell.<\/p>\n \u00c4ven p\u00e5 SSAB<\/strong> inf\u00f6rde man krisavtal under sex m\u00e5nader under f\u00f6rra \u00e5ret. PTK-facken sa f\u00f6rst nej men arbetsgivaren planerade d\u00e5 ist\u00e4llet att uppvakta tj\u00e4nstem\u00e4nnen individuellt.<\/p>\n Astrid Granberg<\/p><\/div>\n \u2013 N\u00e4r vi ins\u00e5g att arbetsgivaren hade r\u00e4tt att g\u00f6ra p\u00e5 det viset best\u00e4mde vi oss f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6r fram ett s\u00e5 bra erbjudande som m\u00f6jligt f\u00f6r var och en att ta st\u00e4llning till och till slut sa majoriteten av tj\u00e4nstem\u00e4nnen ja till att jobba 80 procent och f\u00e5 90 procent av l\u00f6nen, s\u00e4ger Astrid Granberg, ordf\u00f6rande f\u00f6r Akademikerf\u00f6reningen p\u00e5 SSAB i Borl\u00e4nge.<\/p>\n N\u00e5got nytt krisavtal p\u00e5 SSAB har inte diskuterats sedan dess och Astrid Granberg synar om avtalet har resulterat i n\u00e5gra st\u00f6rre besparingar.<\/p>\n Nu \u00e4r hon mer bekymrad f\u00f6r \u00e5rets l\u00f6nef\u00f6rhandlingar som startar i b\u00f6rjan av mars.<\/p>\n \u2013 I \u00e5r ger det centrala avtalet totalt 2,1 procent och vi kommer att g\u00f6ra allt vi kan f\u00f6r att f\u00e5 mer. En del av utrymmet m\u00e5ste anv\u00e4ndas f\u00f6r att ge de unga ingenj\u00f6rerna h\u00e4r en rimlig l\u00f6neutveckling, s\u00e4ger Astrid Granberg. Hon vet att ing\u00e5ngsl\u00f6nerna p\u00e5 SSAB i flera fall varit l\u00e4gre \u00e4n de niv\u00e5er som Sveriges Ingenj\u00f6rer rekommenderar.<\/p>\n \u2013 I h\u00f6stas skickade vi ut en enk\u00e4t till alla medlemmar och bilden blev ganska samst\u00e4mmig. Medlemmarna tyckte att l\u00f6sningen var \u00f6verv\u00e4gande positiv f\u00f6r egen del men m\u00e5nga trodde att den var negativ f\u00f6r f\u00f6retaget. Arbetsuppgifterna samlades bara p\u00e5 h\u00f6g och p\u00e5 det viset st\u00e5r man s\u00e4mre rustad n\u00e4r det v\u00e4nder, s\u00e4ger Astrid Granberg.<\/p>\n Karin Virgin<\/strong><\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" St\u00e5l \u2013 och metallindustrin har g\u00e5tt igenom ett riktigt st\u00e5lbad som \u00e4nnu inte har kallnat. Finanskrisen 2008 slog extremt h\u00e5rt mot branschen och ingenj\u00f6rernas l\u00f6ner stod i princip still. Efter ett par \u00e5r med lite b\u00e4ttre l\u00f6neutveckling blev 2013 ett bakslag igen.<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"142295,135124,145472","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[21,222],"tags":[],"class_list":["post-30332","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-karriar","category-pa-jobbet"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30332"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=30332"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30332\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":137445,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30332\/revisions\/137445"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=30332"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=30332"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=30332"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"St\u00e5l](\"https:\/\/ingenjoren.se\/media\/2014\/02\/St\u00e5l-och-metall-diagra-12-460x202.jpg\")
L\u00f6nestatistik fr\u00e5n Sveriges Ingenj\u00f6re<\/strong>r visar att medlemmarna inom st\u00e5l- och metallbranschen drabbades h\u00e5rt av krisen 2008\u20132009. Under 2009 steg l\u00f6nerna bara med en procent samtidigt som \u00f6vriga branscher i privat sektor fick tre procent. 2010\u20132012 steg l\u00f6nerna f\u00f6r ingenj\u00f6rerna inom st\u00e5l- och metall n\u00e5got mer men det f\u00f6rsp\u00e5ng som \u00f6vriga branscher hade tog man aldrig i kapp.<\/p>\n![\"Astrid](\"https:\/\/ingenjoren.se\/media\/2014\/02\/Astrid-Granberg_besk-160x206.jpg\")
![\"L\u00f6ner](\"https:\/\/ingenjoren.se\/media\/2014\/02\/L\u00f6ner-f\u00f6r-nyexaminerade-st\u00e5l-och-metall-460x225.jpg\")
L\u00f6nestatistiken fr\u00e5n Sveriges Ingenj\u00f6re<\/strong>r visar att ing\u00e5ngsl\u00f6nerna i hela st\u00e5l- och metallbranschen sedan 2010 varit omkring ett tusen kronor l\u00e4gre i m\u00e5naden \u00e4n i andra branscher i privat sektor. Det h\u00e4r \u00e4r n\u00e5got som p\u00e5 sikt kan leda till rekryteringsproblem och kompetensbrist som kan hindra f\u00f6retagens utveckling. Det \u00e4r ocks\u00e5 tveksamt om krisavtalen f\u00f6r tj\u00e4nstem\u00e4nnen i st\u00e5lindustrin har gjort bolagen ekonomiskt starkare.<\/p>\n