{"id":30343,"date":"2014-02-25T09:19:30","date_gmt":"2014-02-25T08:19:30","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=30343"},"modified":"2024-01-23T02:30:31","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:31","slug":"30343","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2014\/02\/25\/30343\/","title":{"rendered":"B\u00e4ttre l\u00f6nebildning med sifferl\u00f6st?"},"content":{"rendered":"
\"SifferlostFB\"<\/a>

Foto: Ingenj\u00f6ren<\/p><\/div>\n

Fr\u00e5n att ha haft centrala avtal med en siffra i har nu allt fler l\u00f6ntagare sifferl\u00f6sa avtal. Po\u00e4ngl\u00f6sa s\u00e4ger de som inte f\u00f6rst\u00e5r vitsen. Men m\u00e5nga som jobbar med dem \u00e4r faktiskt n\u00f6jda.<\/p>\n

\"SifferlostFB\"<\/a>

Foto: Ingenj\u00f6ren<\/p><\/div>\n

 <\/p>\n

Fr\u00e5n att ha haft centrala avtal med en siffra i har nu allt fler l\u00f6ntagare sifferl\u00f6sa avtal. Po\u00e4ngl\u00f6sa s\u00e4ger de som inte f\u00f6rst\u00e5r vitsen. Men m\u00e5nga som jobbar med dem \u00e4r faktiskt n\u00f6jda.<\/strong><\/p>\n

I Medlingsinstitutets skrift om l\u00f6nebildningen 2013 \u00e4gnas stort intresse \u00e5t de sifferl\u00f6sa avtal som finns p\u00e5 snart sagt alla omr\u00e5den numer \u2013 staten, kommunerna, IT, skolan och v\u00e5rden stort intresse. 2012 hade 430 000 svenskar ett sifferl\u00f6st kollektivavtal medan ungef\u00e4r det dubbla f\u00f6rv\u00e4ntas g\u00e4lla 2015. Sifferl\u00f6st ska ge en b\u00e4ttre dialog, st\u00f6rre l\u00f6nespridning och l\u00f6n efter prestation. Det \u00e4r i alla fall vad m\u00e5nga hoppas p\u00e5.<\/p>\n

\"Anders<\/a>

Anders Weihe, f\u00f6rhandlingschef Teknikf\u00f6retagen. Foto: Teknikf\u00f6retagen<\/p><\/div>\n

\u2013 Det \u00e4r litet paradoxalt, s\u00e4ger Teknikarbetsgivarnas f\u00f6rhandlingschef Anders Weihe. Lokal l\u00f6nebildning med processavtal eller sifferl\u00f6sa avtal, som det ofta kallas, \u00e4r n\u00e5got som alla p\u00e5 arbetsgivarsidan f\u00f6respr\u00e5kar, i vart fall p\u00e5 tj\u00e4nstemannasidan. Men v\u00e5rt f\u00f6rhandlingssystem fungerar i dagsl\u00e4get p\u00e5 det s\u00e4ttet att processl\u00f6neavtalen f\u00f6ruts\u00e4tter att en siffersatt norm finns p\u00e5 plats. Det \u00e4r nog de flesta eniga om. Och vem ska sk\u00f6ta normf\u00f6rhandlingen om alla vill ha sifferl\u00f6sa avtal?<\/p>\n

Sveriges Ingenj\u00f6rers<\/strong> f\u00f6rhandlingschef Camilla Frankelius tror inte att sifferl\u00f6sa avtal kommer att bli det som g\u00e4ller inom industrin trots att f\u00f6rbundet faktiskt sl\u00f6t ett s\u00e5dant avtal 2013 med just Teknikarbetsgivarna. Men det avtalet har en stupstock. Det betyder att n\u00e4r arbetsgivare och arbetstagare inte kommer \u00f6verens finns det siffror att luta sig mot.<\/p>\n

Relationerna mellan arbetstagare och den l\u00f6nes\u00e4ttande chefen \u00e4r den springande punkten i sifferl\u00f6sa avtal, eller processavtal, som de ocks\u00e5 kallas. N\u00e4r det inte finns en centralt best\u00e4md siffra att h\u00e5lla sig till blir sj\u00e4lva processen, hur man kommer fram till l\u00f6neh\u00f6jningarna, mycket viktigare. Innan n\u00e5gra som helst samtal med medarbetarna kommer ig\u00e5ng b\u00f6r anst\u00e4llda och arbetsgivare ocks\u00e5 ha diskuterat igenom l\u00e4get och f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r \u00e5rets l\u00f6ner\u00f6relse och f\u00f6rs\u00f6ka n\u00e5 en samsyn om l\u00e4get p\u00e5 just den arbetsplatsen.<\/p>\n

Om l\u00f6nen ska s\u00e4ttas i en direkt f\u00f6rhandling mellan chef och medarbetare m\u00e5ste chefen ocks\u00e5 f\u00e5 mandat uppifr\u00e5n att verkligen s\u00e4tta l\u00f6n och dessutom vara tydlig med vad som kr\u00e4vs av medarbetaren f\u00f6r att hen ska f\u00e5 en bra l\u00f6neutveckling.<\/p>\n

\u2013 De sifferl\u00f6sa avtalen by<\/strong>gger p\u00e5 att det finns f\u00f6rtroende och tillit mellan parterna lokalt, s\u00e4ger Eva Lindquist, f\u00f6rhandlingschef f\u00f6r offentlig sektor p\u00e5 Sveriges Ingenj\u00f6rer. Vi tycker att avtalen g\u00f6r att man kan arbeta b\u00e5de p\u00e5 kort och p\u00e5 l\u00e5ng sikt med l\u00f6nebildning och ta h\u00e4nsyn till de lokala f\u00f6rh\u00e5llandena och arbetsplatsens utveckling med ett sifferl\u00f6st avtal. Men det \u00e4r en utmaning att b\u00f6rja v\u00e5ga differentiera mer och se till vad medarbetarna faktiskt presterar. D\u00e5 blir ju l\u00f6nen det styrmedel man \u00f6nskar.
\n\u2013 Vissa medarbetare tror att de ska kunna f\u00e5 mycket mer i h\u00f6jning med ett sifferl\u00f6st avtal medan vissa arbetsgivare tror att de ska kunna ge mycket mindre. S\u00e5 \u00e4r det inte. Den stora f\u00f6rtj\u00e4nsten \u00e4r l\u00e5ngsiktigheten och att man f\u00e5r en b\u00e4ttre dialog som gynnar b\u00e5de anst\u00e4llda och arbetsgivare.<\/p>\n

F\u00f6respr\u00e5karna f\u00f6r sifferl\u00f6sa avtal<\/strong> menar att det \u00e4r b\u00e4ttre att man kan anpassa l\u00f6neutvecklingen efter hur det g\u00e5r f\u00f6r f\u00f6retaget. G\u00e5r det d\u00e5ligt kan det bli litet mindre i kuvertet och g\u00e5r det bra litet mer. Men det \u00e4r inget argument som biter p\u00e5 Finansf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande Ulrika Bo\u00ebthius. 2013 sade Finansf\u00f6rbundet upp sitt sifferl\u00f6sa l\u00f6neavtal med Bankarbetsgivarna BAO efter att ha provat modellen i tv\u00e5 \u00e5r.<\/p>\n

\"Foto:<\/a>

Foto: Finansf\u00f6rbundet. Finansf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande Ulrika Bo\u00ebthius.<\/p><\/div>\n

\u2013 I tjugo \u00e5r hade v\u00e5r motpart centralt drivit fr\u00e5gan om sifferl\u00f6sa avtal s\u00e5 vi beslutade oss f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka. Trots att bankerna gick bra fungerade det inte. Cheferna ute p\u00e5 arbetsplatserna hade inte mandat uppifr\u00e5n att s\u00e4tta l\u00f6n. Vissa tog ocks\u00e5 chansen att h\u00e5lla igen s\u00e5 mycket de kunde, och vi blev tvungna att dra slutsatsen att de inte var mogna f\u00f6r processen.<\/p>\n

Ulrika Bo\u00ebthius s\u00e4ger att erfarenheterna fr\u00e5n de senaste \u00e5ren g\u00f6r att n\u00e4sta avtal helt s\u00e4kert kommer att vara siffersatt det ocks\u00e5.
\n\u2013 Akademikerf\u00f6reningarna p\u00e5 v\u00e5rt omr\u00e5de hade haft sifferl\u00f6st ett bra tag och s\u00e5 l\u00e4nge vi hade en siffra i v\u00e5rt avtal s\u00e5 fick de ungef\u00e4r samma utfall. N\u00e4r v\u00e5r siffra var borta fick inte de heller n\u00e5gon bra utveckling.<\/p>\n

Inom industrin finns ocks\u00e5 en oro<\/strong> f\u00f6r hur det ska g\u00e5 n\u00e4r utl\u00e4ndska chefer eller \u00e4gare f\u00e5r ett sifferl\u00f6st avtal. K\u00e4nner man inte till den svenska modellen utan bara g\u00e5r efter att g\u00f6ra det man absolut m\u00e5ste kan det bli v\u00e4ldigt litet av b\u00e5de dialog och l\u00f6n.
\n\u2013 Det har h\u00e4nt att vi hj\u00e4lpt f\u00f6retagen med att f\u00f6rklara f\u00f6r utl\u00e4ndska chefer hur den svenska modellen fungerar, s\u00e4ger Andes Weihe, Teknikf\u00f6retagen. F\u00e5r vi m\u00e5nga fall d\u00e4r ett processavtal inte fungerar som avsett kommer det att bli sv\u00e5rare att f\u00f6rhandla fram dem och det vill vi inte.<\/p>\n

Ett omr\u00e5de d\u00e4r det l\u00e4nge har gnisslat om sifferl\u00f6sa avtal \u00e4r skolan. D\u00e4r var Sveriges Ingenj\u00f6rer l\u00e4nge ensamma om att ha sifferl\u00f6st medan l\u00e4rarorganisationerna har haft siffror. Tibor Muhi som \u00e4r f\u00f6rtroendevald f\u00f6r Sveriges Ingenj\u00f6rer och arbetar p\u00e5 Bromma Gymnasium s\u00e4ger att de ingenj\u00f6rer som \u00e4r gymnasiel\u00e4rare oftast har f\u00e5tt ungef\u00e4r samma h\u00f6jningar som de andra l\u00e4rarna. N\u00e5gon bra process har det inte blivit.
\n\u2013 Att vi har ett eget avtal med en egen process tar arbetsgivaren ofta inte h\u00e4nsyn till. Och m\u00f6jligheterna att f\u00e5 upp l\u00f6nen \u00e4r sm\u00e5 eftersom man i princip m\u00e5ste l\u00e4mna kommunen eller b\u00f6rja jobba p\u00e5 en friskola f\u00f6r att f\u00e5 till en f\u00f6rhandling.<\/p>\n

Sedan 2012 saknar<\/strong> \u00e4ven avtalet mellan SKL och L\u00e4rarnas Riksf\u00f6rbund centralt best\u00e4md siffra. Den f\u00f6r\u00e4ndringen kommer ungef\u00e4r samtidigt som diskussionen om l\u00e4rarnas f\u00f6rlorade status och usla l\u00f6neutveckling och f\u00f6rhoppningen \u00e4r att kommunerna verkligen ska satsa f\u00f6r att locka fler beg\u00e5vade medarbetare till skolsalarna.<\/p>\n

LO och Unionen st\u00e4ller sig kallsinniga till sifferl\u00f6sa avtal och varnar f\u00f6r dem. Unionens ordf\u00f6rande Cecilia Fahlberg s\u00e4ger i en debattartikel p\u00e5 Dagens Arena att trenden med fler sifferl\u00f6sa avtal hotar den svenska modellen. F\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r Saco har bjudit in till rundabordssamtal f\u00f6r att f\u00e5 diskutera l\u00f6nebildningen med LO och TCO.<\/p>\n

\u2013 P\u00e5 senaste tiden har det varit mycket oro f\u00f6r att sifferl\u00f6sa avtal \u00e4r ett hot mot den svenska modellen, s\u00e4ger Eva Lindquist p\u00e5 Sveriges Ingenj\u00f6rer. Vi som har arbetat l\u00e4nge med avtalen vet att de kan fungera bra och vi vill ha respekt f\u00f6r v\u00e5ra avtal. D\u00e4rf\u00f6r hoppas vi att de som inte tycker om modellen antar v\u00e5r inbjudan.<\/p>\n

P\u00e5 uppdrag av Sveriges Ingenj\u00f6rers<\/strong> fullm\u00e4ktige har f\u00f6rtroendevalda inom kommunerna f\u00e5tt svara p\u00e5 en enk\u00e4t om sitt l\u00f6neavtal. Resultatet ger inte fog f\u00f6r att sifferl\u00f6sa avtal skulle fungera s\u00e4mre \u00e4n andra. 61 procent av de svarande tycker att kopplingen mellan enskildas resultat och l\u00f6n tydliggjordes i l\u00f6ne\u00f6versynen och 57 procent svarade att arbetsgivarens l\u00f6nebud hade kommit i en dialog om ny l\u00f6n.<\/p>\n

\u2013 Brister det i avtalet s\u00e5 \u00e4r det till\u00e4mpningen det \u00e4r fel p\u00e5 och den kr\u00e4ver mer av de inblandade, helt klart, s\u00e4ger Eva Lindquist.<\/p>\n

Jenny Grensman<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fr\u00e5n att ha haft centrala avtal med en siffra i har nu allt fler l\u00f6ntagare sifferl\u00f6sa avtal. Po\u00e4ngl\u00f6sa s\u00e4ger de som inte f\u00f6rst\u00e5r vitsen. Men m\u00e5nga som jobbar med dem \u00e4r faktiskt n\u00f6jda.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"144406,145770,143769","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[223],"tags":[],"class_list":["post-30343","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbetsratt"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30343"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=30343"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30343\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":138052,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30343\/revisions\/138052"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=30343"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=30343"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=30343"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}