{"id":30426,"date":"2014-03-04T10:07:19","date_gmt":"2014-03-04T09:07:19","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=30426"},"modified":"2024-01-23T02:30:31","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:31","slug":"30426","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2014\/03\/04\/30426\/","title":{"rendered":"Vi m\u00e5r b\u00e4st i (sm\u00e5) \u00f6ppna landskap"},"content":{"rendered":"
Vissa sorters kontor \u00f6kar riskerna f\u00f6r att bli sjuk. Det visar en ny svensk studie. Och i motsats till vad man vanligen tror\u00a0\u00e4r vissa landskap faktiskt b\u00e4ttre \u00e4n eget cellkontor f\u00f6r h\u00e4lsan.<\/p>\n
Vissa sorters kontor \u00f6kar riskerna f\u00f6r att bli sjuk. Det visar en ny svensk studie.<\/strong><\/p>\n Vilken sorts kontor du arbetar i – cellkontor, kontorslandskap av olika storlek eller s\u00e5 kallat flexkontor utan egen kontorsplats – p\u00e5verkar din h\u00e4lsa. Det visar en ny studie <\/a>fr\u00e5n Stressforskningsinstitute<\/a>t i Stockholm. Det \u00e4r kanske inte<\/strong> s\u00e5 f\u00f6rv\u00e5nande, i ett kontorslandskap \u00e4r medarbetarna mer utsatta f\u00f6r varandras bakterier \u00e4n om de sitter i enskilda rum och stressfaktorer som st\u00f6rande buller \u00f6kar. En studie fr\u00e5n H\u00f6gskolan i G\u00e4vle har visat att produktiviteten sj\u00f6nk 2-10 procent i kontorslanskap men sjukfr\u00e5nvaron har inte m\u00e4tts tidigare. Och allt \u00e4r faktiskt inte d\u00e5ligt med kontorslandskap.<\/p>\n \u2013 Det som gjorde<\/strong> oss f\u00f6rv\u00e5nade var att risken f\u00f6r l\u00e5ngtidssjukskrivning faktiskt var mindre i sm\u00e5 och mellanstora landskap \u00e4n i cellkontor, s\u00e4ger forskaren och arkitekten Christina Danielsson Bodin, Stressforskningsinstitutet som genomf\u00f6rt studien tillsammans med tre kollegor. Kanske \u00e4r den sociala kontrollen och gemenskapen st\u00f6rre om du sitter i ett litet eller mellanstort landskap, men det \u00e4r bara mina funderingar. Medarbetare m\u00e4rker om n\u00e5gon \u00e4r borta och man ger varandra uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n F\u00f6r kvinnor var risken<\/strong> f\u00f6r l\u00e5ngtidssjukskrivningar st\u00f6rre i stora kontorslandskap och f\u00f6r m\u00e4n i flexkontoren.<\/p>\n Unders\u00f6kningen<\/strong> har gjorts med material fr\u00e5n en stor svensk databas kallad SLOSH (Swedish Longitudinal Survey of Health) d\u00e4r 1852 anst\u00e4llda i sju olika kontorstyper \u00f6ver hela landet \u00e4r intervjuade. Som vanligt rapporterar kvinnor l\u00e4gre h\u00e4lsostatus \u00e4n m\u00e4n, ett fenomen som \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt fr\u00e5n andra h\u00e4lsostudier.<\/p>\n Jenny Grensman<\/p>\n
\nTill exempel har kvinnor som arbetar i sm\u00e5, mellanstora eller stora kontorslandskap h\u00f6gre korttidsfr\u00e5nvaro \u00e4n de som har egna rum. F\u00f6r m\u00e4n var det flexkontoret som gav den st\u00f6rsta skillnaden i korttidsfr\u00e5nvaro. Siffrorna visade att de som arbetade i rum med 4-9 personer eller i \u00f6ppna kontorslandskap med fler \u00e4n 24 arbetskamrater var borta fr\u00e5n jobbet mer \u00e4n andra.<\/p>\n