{"id":30460,"date":"2014-03-05T15:40:59","date_gmt":"2014-03-05T14:40:59","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=30460"},"modified":"2024-01-23T02:30:31","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:31","slug":"kan-svenska-universitet-lara-av-usa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2014\/03\/05\/kan-svenska-universitet-lara-av-usa\/","title":{"rendered":"Kan svenska universitet l\u00e4ra av USA?"},"content":{"rendered":"
\"\u2013<\/a>

\u2013 I Sverige finns en smal syn p\u00e5 kunskap, att universiteten ska sprida ut kunskap, men inte ta in den, sade Sylvia Schwaag Serger, en av f\u00f6rfattarna till SNS rapport. Foto: Ingenj\u00f6ren<\/p><\/div>\n

Svenska universitet riskerar att bli oattraktiva om de inte b\u00f6rjar ta den globala konkurrensen p\u00e5 allvar, enligt en ny rapport. Kanske finns id\u00e9er att h\u00e4mta fr\u00e5n andra sidan Atlanten.<\/p>\n

<\/p>\n

\"\u2013<\/a>

\u2013 I Sverige finns en smal syn p\u00e5 kunskap, att universiteten ska sprida ut kunskap, men inte ta in den, sade Sylvia Schwaag Serger, en av f\u00f6rfattarna till SNS rapport. Foto: Ingenj\u00f6ren<\/p><\/div>\n

Svenska universitet riskerar att bli oattraktiva om de inte b\u00f6rjar ta den globala konkurrensen p\u00e5 allvar, enligt en ny rapport. Kanske finns id\u00e9er att h\u00e4mta fr\u00e5n andra sidan Atlanten.<\/strong><\/p>\n

Vi lever i en allt mer globaliserad v\u00e4rld, vilket ocks\u00e5 har lett till en v\u00e4xande global konkurrens. Detta p\u00e5verkar inte minst h\u00f6gre utbildning och forskning. Men h\u00e4r i Sverige diskuteras fortfarande h\u00f6gre utbildning och forskning i en nationell kontext och det kan bidra till att svenska utbildningar p\u00e5 sikt kan bli oattraktiva, enligt f\u00f6rfattarna till en ny rapport fr\u00e5n den ideella f\u00f6reningen Studief\u00f6rbundet N\u00e4ringsliv och Samh\u00e4lle, SNS, som presenterades p\u00e5 onsdagsf\u00f6rmiddagen i Stockholm.<\/p>\n

\u2013 Det g\u00e5r inte d\u00e5ligt f\u00f6r svenska universitet, men vi ser en nedg\u00e5ng vad g\u00e4ller forskningsgenombrott och v\u00e4rldsklassranking. Vi ser ocks\u00e5 en dramatisk nedg\u00e5ng i antalet utl\u00e4ndska studenter fr\u00e5n l\u00e4nder utanf\u00f6r Europa, sade Silvia Schwaag Serger, adjungerad professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, direkt\u00f6r f\u00f6r Internationell strategi p\u00e5 Vinnova och en av f\u00f6rfattarna till rapporten ”Utbildning, forskning och samverkan \u2013 Vad kan svenska universitet l\u00e4ra av Stanford och Berkeley?”<\/p>\n

Silvia Schwaag Serger<\/strong> menar att universitet i v\u00e4rldsklass attraherar och v\u00e4ljer ut de b\u00e4sta studenterna. P\u00e5 Stanford och Berkeley \u00e4r det inte bara betyg och motsvarande h\u00f6gskoleprovet som avg\u00f6r vilka som kommer in.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r en nyckel, att man tittar p\u00e5 vilka studenter som har st\u00f6rst potential och inte p\u00e5 vem som har b\u00e4st betyg, sade Silvia Schwaag Serger.<\/p>\n

I Sverige finns ocks\u00e5 en tydligare skiljelinje mellan utbildning och forskning, p\u00e5 bekostnad av undervisning, enligt rapportf\u00f6rfattarna. Den gr\u00e4nsen \u00e4r inte lika skarp vid de amerikanska universiteten. Studenterna ses som ett viktigt bidrag till universitetens kunskap. \u00c4ven andra utanf\u00f6r universitetets v\u00e4ggar kan bidra till den.<\/p>\n

\u2013 I Sverige finns en smal syn p\u00e5 kunskap, att universiteten ska sprida kunskap, men inte ta in kunskap, sade Silvia Schwaag Serger.<\/p>\n

Stanfords och Berkeleys positiva exempel beror inte p\u00e5 att de har st\u00f6rre resurser \u00e4n svenska universitet, enligt Silvia Schwaag Serger. Berkeley har tampats med ekonomiska problem l\u00e4nge, men det har g\u00e5tt \u00e4nd\u00e5, ber\u00e4ttade hon.<\/p>\n

Arthur Bienenstock, professor<\/strong> emeritus i till\u00e4mpad fysik vid Stanford University, \u00e4r medf\u00f6rfattare till rapporten. Han anser att Stanford har blivit ett framtr\u00e4dande forskningsuniversitet tack vare att man har fokuserat p\u00e5 ett f\u00e5tal m\u00e5l:<\/p>\n

\u2013 F\u00f6rst och fr\u00e4mst satsar vi p\u00e5 att utbilda framtida ledare och vi menar det. Sedan handlar det om att producera forskning i v\u00e4rldsklass. Och slutligen, att bidra till samh\u00e4llet.<\/p>\n

De amerikanska universitetsstudenterna b\u00f6rjar med att g\u00e5 bred utbildning, som resulterar i en liberal arts-examen. Syftet \u00e4r att studenterna ska f\u00e5 en f\u00f6rm\u00e5ga att t\u00e4nka kritiskt och sj\u00e4lvst\u00e4ndigt, men \u00e4ven att kunna skriva, resonera och kommunicera tydligt. F\u00f6rst d\u00e4refter specialiserar de sig.<\/p>\n

Stanford vill g\u00f6ra<\/strong> banbrytande forskning och letar \u00f6ver hela v\u00e4rlden efter kompetenta medarbetare. Enast\u00e5ende forskare forts\u00e4tter att vara engagerade under hela sin karri\u00e4r, enligt Arthur Bienenstock, som ber\u00e4ttar om kolleger i 90-\u00e5rs\u00e5ldern som fortfarande undervisar.<\/p>\n

Att undervisa \u00e4r inte n\u00e5got forskarna g\u00f6r bara f\u00f6r studenternas skull. Undervisning f\u00f6rb\u00e4ttrar forskning, anser Arthur Bienenstock.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r du undervisar, s\u00e4rskilt om det \u00e4r en grupp klipska studenter, m\u00e5ste du kunna ditt omr\u00e5de bra och det p\u00e5verkar din forskning.<\/p>\n

Peter Honeth, statssekreterare<\/strong> p\u00e5 utbildningsdepartementet, som deltog i en paneldiskussion om rapporten, tror att det g\u00e5r att l\u00e4ra av Stanford och Berkeley i viss m\u00e5n, men att man ocks\u00e5 m\u00e5ste se till den svenska kontexten. \u00c4ven om svenska universitet har en relativt h\u00f6g sj\u00e4lvst\u00e4ndighet upplever de \u00e4nd\u00e5 att de \u00e4r statligt \u00e4gda och \u00e4r statligt kontrollerade, enligt Peter Honeth, vilket han tycker \u00e4r ett problem.<\/p>\n

\u2013 Man \u00e4r lite f\u00f6rsiktig och s\u00f6ker svar upp\u00e5t. De fr\u00e5gar ”g\u00f6r vi r\u00e4tt?” och vill f\u00e5 bekr\u00e4ftelse fr\u00e5n staten. Det \u00e4r n\u00e5got vi f\u00e5r vara medvetna om och f\u00f6r\u00e4ndra.
\nAntagningen till h\u00f6gskolor och universitet \u00e4r centraliserad i dag och Peter Honeth anser att det \u00e4r om\u00f6jligt att g\u00f6ra p\u00e5 ett annat s\u00e4tt utifr\u00e5n dagens f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Men friheten f\u00f6r universiteten att till exempel v\u00e4lja vilka de ska anst\u00e4lla \u00e4r r\u00e4tt stor och anv\u00e4nds inte, menar han.<\/p>\n

\u2013 Det finns ett antal institutioner som inte har rekryterat externt p\u00e5 l\u00e4nge. Det \u00e4r katastrofalt, anser jag. Detta \u00e4r ett av de stora problemen vi har, att det finns en sluten attityd p\u00e5 svenska universitet.<\/p>\n

Ledarskapet p\u00e5 universiteten<\/strong> m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndras, tycker Peter Honeth.<\/p>\n

\u2013 Den interna kulturen p\u00e5 universiteten kan i b\u00e4sta fall leda till en kompetens p\u00e5 v\u00e4ldigt h\u00f6g niv\u00e5. Men det \u00e4r ocks\u00e5 accepterat att man f\u00e5r vara medioker p\u00e5 svenska universitet. Det tror jag \u00e4r den st\u00f6rsta skillnaden mellan svenska universitet och Stanford eller Berkeley, d\u00e4r standarden \u00e4r v\u00e4ldigt h\u00f6g.<\/p>\n

Rapportf\u00f6rfattarna ser ett behov av strukturella f\u00f6r\u00e4ndringar, om svenska universitet ska kunna st\u00e5 sig i den globala konkurrensen. De rekommenderar bland annat att universiteten utlyser alla akademiska tj\u00e4nster internationellt, att undervisningens roll i forskarkarri\u00e4ren uppv\u00e4rderas och att bara de som uppvisar j\u00e4mna prestationer inom b\u00e5de forskning och undervisning anst\u00e4lls.<\/p>\n

Rapporten ”Utbildning, forskning och samverkan \u2013 Vad kan svenska universitet l\u00e4ra av Stanford och Berkeley?” har tagits fram p\u00e5 uppdrag av SNS Utbildningskommission.<\/p>\n

Ania Obminska<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Svenska universitet riskerar att bli oattraktiva om de inte b\u00f6rjar ta den globala konkurrensen p\u00e5 allvar, enligt en ny rapport. Kanske finns id\u00e9er att h\u00e4mta fr\u00e5n andra sidan Atlanten.<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"134621,134080,145014","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[21,222,20],"tags":[],"class_list":["post-30460","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-karriar","category-pa-jobbet","category-utbildning"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30460"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=30460"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30460\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":137438,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30460\/revisions\/137438"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=30460"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=30460"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=30460"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}