Andelen kvinnor \u00f6kar l\u00e5ngsamt p\u00e5 ingenj\u00f6rsutbildningarna i Sverige. L\u00f6nestatistik fr\u00e5n Sveriges Ingenj\u00f6rer visar ocks\u00e5 att skillnaden i ing\u00e5ngsl\u00f6n mellan manliga och kvinnliga ingenj\u00f6rer l\u00e5ngsamt minskar. 2009 var l\u00f6negapet mellan nyanst\u00e4llda manliga och kvinnliga ingenj\u00f6rer 4,3 procent, 2013 var gapet 2,6 procent.<\/p>\n
![\"Stina](\"https:\/\/ingenjoren.se\/media\/2014\/03\/Stina-Kimstrand_besk-160x215.jpg\")
Stina Kimstrand<\/p><\/div>\n
\u2013 Det \u00e4r positivt att utvecklingen g\u00e5r \u00e5r r\u00e4tt h\u00e5ll men en skillnad p\u00e5 750 kronor i ing\u00e5ngsl\u00f6n \u00e4r fortfarande f\u00f6r mycket, s\u00e4ger Stina Kimstrand, j\u00e4mst\u00e4lldhetsansvarig p\u00e5 Sveriges Ingenj\u00f6rer.<\/p>\n
Hon tror att det finns flera f\u00f6rklaringar till att kvinnorna f\u00e5r l\u00e4gre ing\u00e5ngsl\u00f6ner. En \u00e4r att kvinnorna f\u00f6rv\u00e4ntar sig l\u00e4gre l\u00f6ner. I en medlemsenk\u00e4t har Sveriges Ingenj\u00f6rer fr\u00e5gat studenterna p\u00e5 ingenj\u00f6rsutbildningarna som ber\u00e4knas ta examen 2013 eller 2014 vad de f\u00f6rv\u00e4ntar sig f\u00f6r ing\u00e5ngsl\u00f6n. Svaren visar att de kvinnliga ingenj\u00f6rsstudenterna f\u00f6rv\u00e4ntar sig l\u00e4gre l\u00f6ner \u00e4n de manliga studenterna g\u00f6r.<\/p>\n
Stina Kimstrand tror att de normer och v\u00e4rderingar som finns p\u00e5 arbetsmarknaden p\u00e5verkar och ingenj\u00f6rsyrket \u00e4r fortfarande mansdominerat.<\/p>\n
\u2013 D\u00e4rf\u00f6r har arbetsgivarna ett stort ansvar att se till att l\u00f6ner s\u00e4tts utifr\u00e5n kompetens och utbildning. Det finns ingen urs\u00e4kt till att manliga nyexaminerade ingenj\u00f6rer i snitt f\u00e5r 750 kronor\u00a0h\u00f6gre ing\u00e5ngsl\u00f6ner \u00e4n tjejerna som har g\u00e5tt samma utbildning, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
L\u00f6nestatistiken<\/strong> fr\u00e5n Sveriges Ingenj\u00f6rer visar ocks\u00e5 att l\u00f6negapet mellan k\u00f6nen \u00f6kar efter omkring fem \u00e5r i arbetslivet. Det \u00e4r i den \u00e5ldern som m\u00e5nga f\u00e5r sitt f\u00f6rsta barn och eftersom kvinnorna stannar hemma l\u00e4ngre tid kan det var en av f\u00f6rkaringarna till att kvinnorna halkar efter i l\u00f6n.<\/p>\n Stina Kimstrand tror ocks\u00e5 att skillnader i karri\u00e4rm\u00f6jligheter \u00e4r en f\u00f6rklaring.<\/p>\n \u2013 Efter ungef\u00e4r fem \u00e5r kommer ofta de f\u00f6rsta m\u00f6jligheterna att s\u00f6ka chefstj\u00e4nster. Kvinnor som planerar att skaffa barn eller har f\u00e5tt barn avst\u00e5r sannolikt oftare fr\u00e5n att s\u00f6ka eller tackar nej till erbjudanden om chefsjobb. H\u00e4r m\u00e5ste arbetsgivarna ge de unga kvinnorna b\u00e4ttre st\u00f6d, s\u00e4ger hon.<\/p>\n Stina Kimstrand menar att f\u00f6retagen m\u00e5ste vara mer aktiva om de vill ha fler kvinnliga chefer. Det kan handla om att prata med de unga kvinnliga ingenj\u00f6rerna och fr\u00e5ga dem hur f\u00f6retaget kan st\u00f6tta dem i en chefskarri\u00e4r och g\u00f6ra det mer attraktivt att s\u00f6ka chefstj\u00e4nster. F\u00f6r de som har sn\u00e5barn kan det till exempel handla om m\u00f6jligheten att jobba hemifr\u00e5n en dag i veckan eller flexiblare arbetstid.<\/p>\n