{"id":30755,"date":"2014-03-31T10:28:30","date_gmt":"2014-03-31T08:28:30","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=30755"},"modified":"2024-01-23T02:30:31","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:31","slug":"forskningnaringsliv-sant","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2014\/03\/31\/forskningnaringsliv-sant\/","title":{"rendered":"Forskning+n\u00e4ringsliv=sant?"},"content":{"rendered":"
Samh\u00e4llet har mycket att vinna p\u00e5 att l\u00e4ros\u00e4ten och n\u00e4ringsliv samarbetar mer, menade deltagarna vid ett seminarium om den nya rapporten ”Principer f\u00f6r kvalitet i samverkan”.<\/p>\n
Samh\u00e4llet har mycket att vinna p\u00e5 att l\u00e4ros\u00e4ten och n\u00e4ringsliv samarbetar mer, menade deltagarna vid ett seminarium om den nya rapporten ”Principer f\u00f6r kvalitet i samverkan”. Expertgruppen anser att<\/strong> samverkan med det omgivande samh\u00e4llet kan g\u00f6ra utbildning och forskning b\u00e4ttre. F\u00f6r att \u00f6ka samverkan har gruppen bland annat f\u00f6reslagit att man ska integrera samverkan i utv\u00e4rderingen av b\u00e5de utbildning och forskning, skapa fler m\u00f6tesplatser mellan akademi och n\u00e4ringsliv\/samh\u00e4lle, men ocks\u00e5 meritera forskare som samverkar.<\/p>\n \u2013 Man m\u00e5ste \u00e4ndra meritv\u00e4rderingssystemet, man m\u00e5ste hj\u00e4lpa till med det fr\u00e5n statsmakternas sida, man m\u00e5ste tillf\u00f6ra en ordentlig ekonomisk resurs f\u00f6r att fr\u00e4mja samverkansuppdraget och framf\u00f6r allt tycker vi att det m\u00e5ste finnas en ny forsknings- och utbildningspolitik, sade Dan Br\u00e4ndstr\u00f6m under sitt inledningstal.<\/p>\n Tobias Krantz, fil<\/strong> dr och chef f\u00f6r utbildning, forskning och innovationsfr\u00e5gor p\u00e5 Svenskt N\u00e4ringsliv, deltog p\u00e5 seminariet som en av tv\u00e5 opponenter p\u00e5 rapporten. Han ser \u00f6kad samverkan som ett s\u00e4tt f\u00f6r Sverige att st\u00e5 sig i den globala konkurrensen. Samverkan \u00e4r en nyckel f\u00f6r att f\u00e5 ut mer av forskningen, men ocks\u00e5 f\u00f6r att f\u00e5 en b\u00e4ttre matchning p\u00e5 arbetsmarknaden, sade han.<\/p>\n \u2013 Samverkan har ocks\u00e5 en sporrande effekt i utbildning och forskning, sade han.<\/p>\n Rapportens andra opponent<\/strong>, Irene Wennemo, fil dr och ledarskribent p\u00e5 Aftonbladet, betonade att hon tycker att samverkan kan vara v\u00e4ldigt bra, men s\u00e5g det samtidigt inte som helt oproblematiskt.<\/p>\n \u2013 Det finns i det h\u00e4r med samverkan ocks\u00e5 n\u00e5got annat \u00e4n en m\u00f6jlighet till bra forskning, att man tj\u00e4nar pengar p\u00e5 n\u00e5got som egentligen inte h\u00f6r till huvuduppgiften. S\u00e5 den h\u00e4r avogheten mot samverkan som faktiskt kan finnas p\u00e5 h\u00f6gskolor och universitet, det finns n\u00e5got i det som inte bara \u00e4r en sorts allm\u00e4n konservatism och ett ”vi har aldrig varit ute i arbetslivet”, utan en slags, ”jag vill f\u00f6rh\u00e5lla mig okorrupt”, att det \u00e4r forskningen som ska styra min verksamhet, inte de h\u00e4r pengarna som finns ute, sade hon.<\/p>\n Eftersom det ser<\/strong> s\u00e5 olika ut p\u00e5 olika fakulteter \u00e4r samverkan ocks\u00e5 n\u00e5got som \u00e4r sv\u00e5rt att styra centralt, fortsatte Irene Wennemo. Risken med att f\u00f6rs\u00f6ka descentralisera uppdraget \u00e4r att fakulteter som gillar samverkan arbetar med det, medan de som inte g\u00f6r det inte g\u00f6r n\u00e5gonting, trodde hon, som ocks\u00e5 sade att samverkan m\u00e5ste byggas in i den vanliga verksamheten och inte som ett sidosp\u00e5r.<\/p>\n Man m\u00e5ste ocks\u00e5 bygga in mer samverkan i grundutbildningarna, ans\u00e5g Irene Wennemo.<\/p>\n \u2013 D\u00e4r man har gjort det s\u00e5 \u00e4r man inte bara mycket mer anst\u00e4llningsbar n\u00e4r man kommer ut fr\u00e5n utbildningarna. Man har ocks\u00e5 byggt upp relationer mellan arbetsmarknaden och universiteten. Det borde det bli mycket mer av.<\/p>\n Expertgruppen har formulerat<\/strong> sex f\u00f6rslag p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00e5 b\u00e4ttre samverkan mellan l\u00e4ros\u00e4tena och n\u00e4ringslivet\/det omgivande samh\u00e4llet:<\/p>\n 1. \u00d6ka resurserna f\u00f6r samverkan
\n<\/strong>
\nDet \u00e4r drygt ett \u00e5r kvar tills Vinnova och Vetenskapsr\u00e5det ska presentera f\u00f6rslag f\u00f6r hur samverkan ska bli en faktor i kvalitetsgranskningen av h\u00f6gskolor och universitet, vilket ska p\u00e5verka f\u00f6rdelningen av de direkta anslagen till l\u00e4ros\u00e4tena. I fredags kom Sveriges Ingenj\u00f6rers inl\u00e4gg i debatten, i form av rapporten ”Principer f\u00f6r samverkan”. Det \u00e4r en rapport som en s\u00e4rskild expertgrupp har arbetat med i drygt ett \u00e5rs tid, d\u00e4r Dan Br\u00e4ndstr\u00f6m, tidigare ledamot i Kungliga Ingenj\u00f6rsvetenskapsakademien och vd f\u00f6r Riksbankens Jubileumsfond, har suttit som ordf\u00f6rande.<\/p>\n
\n2. Integrera samverkan som ett kriterium i nuvarande utv\u00e4rderingssystem f\u00f6r utbildning och forskning
\n3. Utforma utv\u00e4rderingssystemen s\u00e5 att l\u00e4ros\u00e4tenas autonomi \u00f6kar och d\u00e4r samverkansarbetet ocks\u00e5 granskas
\n4. Meritera forskare som samverkar
\n5. L\u00e5t externa kollegor granska samverkan
\n6. Skapa fler m\u00f6tesplatser mellan akademi och n\u00e4ringsliv\/samh\u00e4lle<\/p>\n