De som har b\u00e4sta forskningen f\u00e5r ocks\u00e5 mest pengar. Sverige ligger sedan tidigare bra till f\u00f6r att f\u00e5 pengar fr\u00e5n EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020. Men pengarna som g\u00e5r till Sverige \u00e4r v\u00e4ldigt koncentrerade till n\u00e5gra f\u00e5 stora mottagare.<\/p>\n
De som har b\u00e4sta forskningen f\u00e5r ocks\u00e5 mest pengar. Sverige ligger sedan tidigare bra till f\u00f6r att f\u00e5 pengar fr\u00e5n EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020. Men pengarna som g\u00e5r till Sverige \u00e4r v\u00e4ldigt koncentrerade till n\u00e5gra f\u00e5 stora mottagare.<\/strong><\/p>\n Sverige h\u00f6r till de l\u00e4nder som \u00e4r duktiga p\u00e5 att ta hem konkurrensutsatta forskningspengar fr\u00e5n fr\u00e5n EU. Under 2013 fick Sverige 153 euro per inv\u00e5nare i forskningsmedel fr\u00e5n program f\u00f6r forskning och innovation, det som har hetat EU:s sjunde ramprogram.<\/p>\n \u2013 Ju mer ett land satsar p\u00e5 forskning, desto mer kan det f\u00e5 ut av EU:s forskningspengar, s\u00e4ger Linda Bell som \u00e4r enhetschef f\u00f6r EU-relationer p\u00e5 Vinnova.<\/p>\n R\u00e4knat per inv\u00e5nare<\/strong> tog Sverige under 2013 en femteplats bland EU:s 28 l\u00e4nder vad det g\u00e4llde f\u00f6rm\u00e5gan att skaffa EU-pengar till forskning. Etta till fyra var Schweiz, (som inte \u00e4r EU-medlem men som till och med 2013 har deltagit i EU:s forskningssamarbeten) Island, Nederl\u00e4nderna och Danmark. De senaste \u00e5ren har svenska akt\u00f6rer beviljats cirka 2,5 miljarder kronor \u00e5rligen fr\u00e5n sjunde ramprogrammet.<\/p>\n Nu har EU:s program f\u00f6r forskning och innovation bytt namn. I st\u00e4llet f\u00f6r att byta fr\u00e5n tr\u00e5kiga Sjunde till \u00c5ttonde ramprogrammet ville man i EU ha ett mer inspirerande namn. S\u00e5 fr\u00e5n och med 2014 heter EU:s program f\u00f6r forskning och innovation Horisont 2020 (Horizon 2020). EU jobbar regelm\u00e4ssigt med sju\u00e5rsbudgetar.<\/p>\n Horisont 2020 delar ut pengar inom tre huvudomr\u00e5den, s\u00e5 kallade prioriteringar. Under den f\u00f6rsta<\/strong> prioriteringen, spetskompetens, ska pengarna g\u00e5 till framst\u00e5ende och innovativ forskning. De h\u00e4r pengarna delas ut genom \u00f6ppna utlysningar, det vill s\u00e4ga att vem som helst f\u00e5r s\u00f6ka. \u00c4ven enskilda forskare kan s\u00f6ka pengar.<\/p>\n Den andra prioriteringen, industriellt ledarskap, handlar ibland annat om informations- och produktionsteknik men ocks\u00e5 om nya material, bio- och nanoteknik. Tanken \u00e4r att pengarna ska skapa jobb och bidra till Europas konkurrenskraft. H\u00e4r kan enstaka sm\u00e5f\u00f6retag s\u00f6ka pengar. Man t\u00e4nker sig ett litet f\u00f6retag som jobbar p\u00e5 ett teknologiskt genombrott. Den maximala summan \u00e4r 2,5 miljoner kronor euro per projekt.<\/p>\n \u2013 H\u00e4r v\u00e4ntar vi oss ett stort s\u00f6ktryck, s\u00e4ger Linda Bell.<\/p>\n Till den tredje<\/strong> prioriteringen, samh\u00e4lleliga utmaningar, r\u00e4knas bland annat att hitta nya mediciner och att hitta l\u00f6sningar p\u00e5 problem som klimat- och energifr\u00e5gor samt terrorism.<\/p>\n F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen minskar EU:s samlade budget n\u00e5got. Den enda delen som inte kapats \u00e4r just pengarna till forskning och innovation. Hela Horisont 2020 omfattar 80 miljarder euro som ska delas ut under sju \u00e5rs tid. Det kan tyckas vara en liten summa i j\u00e4mf\u00f6relse med de 390 miljarderna till jordbruket och de 376 miljarderna till EU:s strukturfonder. Strukturfonderna g\u00e5r i stor utstr\u00e4ckning till s\u00f6dra Europa och l\u00e4nderna fr\u00e5n f\u00f6re detta \u00f6stblocket. Det \u00e4r pengar som ska hj\u00e4lpa till att bygga deras infrastruktur: v\u00e4gar, bredband och laboratorier.<\/p>\n Till skillnad fr\u00e5n strukturfonderna \u00e4r det inte best\u00e4mt hur mycket olika l\u00e4nder ska f\u00e5 av forskningspengarna. Pengarna fr\u00e5n Horisont 2020 g\u00e5r till dem som har de b\u00e4sta projekten.<\/p>\n Hur ska man<\/strong> t\u00e4nka d\u00e5, om man \u00e4r f\u00f6retagare eller forskare och vill s\u00f6ka pengar inom Horisont 2020? Linda Bell p\u00e5 Vinnova radar upp n\u00e5gra viktiga faktorer:<\/p>\n 1. Var ute i god tid f\u00f6r att s\u00e4tta samman ett konsortium. Generellt s\u00e4ger reglerna att minst 3 organisationer fr\u00e5n minst 3 l\u00e4nder ska s\u00f6ka tillsammans. Man m\u00e5ste allts\u00e5 skapa konsortier \u00f6ver nationsgr\u00e4nserna best\u00e5ende av till exempel f\u00f6retag, universitet, institut och kommuner. Men under spetskompetens och industriellt ledarskap finns det som sagt ocks\u00e5 en hel del pengar som man kan ans\u00f6ka om som enstaka forskare eller enskilt f\u00f6retag.<\/p>\n \u2013 Vi hj\u00e4lper till med r\u00e5dgivning, s\u00e4ger Linda Bell. Varje universitet har ocks\u00e5 supportkontor. Ans\u00f6kningsprocessen \u00e4r ganska komplex, men projekt med svenska deltagare har generellt haft cirka 22 procents success rate. Det kan j\u00e4mf\u00f6ras med genomsnittet av alla ans\u00f6kningar som \u00e4r lite l\u00e4gre, 19 procent.<\/p>\n En skillnad fr\u00e5n<\/strong> och med i \u00e5r \u00e4r att EU nu satsar p\u00e5 mer marknadsn\u00e4ra innovationer. Den som s\u00f6ker pengar kan f\u00e5 pengar \u00e4nda fram till att ta fram en produkt. Dessutom har man f\u00f6rs\u00f6kt att minska pappersarbetet och g\u00f6ra processerna kortare. \u00c5tta m\u00e5nader blir maximal tid fr\u00e5n ans\u00f6kan till dess att man f\u00e5r pengarna \u2013 om man f\u00e5r dem.<\/p>\n En kritik som har framf\u00f6rts mot det nya systemet \u00e4r att man numera kan f\u00e5 hundra procents st\u00f6d f\u00f6r l\u00f6nekostnader men bara 25 procents st\u00f6d f\u00f6r indirekta kostnader som anl\u00e4ggningar och utrustning. Detta missgynnar dem som har stora omkostnader i lokaler eller dyr forskningsutrustning.<\/p>\n \u2013 Det \u00e4r en framf\u00f6rhandlad siffra, s\u00e4ger Linda Bell. Det man kan g\u00f6ra \u00e4r att samtidigt s\u00f6ka pengar fr\u00e5n n\u00e5gon nationell finansi\u00e4r f\u00f6r ett intilliggande projekt. Men man kan inte s\u00f6ka pengar f\u00f6r samma projekt.<\/p>\n Tidigare har Sverige<\/strong> varit bra p\u00e5 att skaffa EU-forskningspengar inom omr\u00e5dena h\u00e4lsa (Karolinska institutet), transport (KTH, Chalmers och Volvo) och s\u00e4kerhet (FOI och Saab). Men \u00e4ven om Sverige i stort \u00e4r duktiga p\u00e5 att dra in pengar fr\u00e5n EU:s forskningsprogram, s\u00e5 \u00e4r det svenska deltagandet s\u00e5rbart. Av alla medel som gick fr\u00e5n sjunde ramprogrammet till Sverige i fjol, stod Karolinska universitetet, Lunds universitet och KTH sammanlagt f\u00f6r hela 30 procent.<\/p>\n \u2013 P\u00e5 Vinnova ser vi det som v\u00e5r uppgift att st\u00f6tta alla potentiella deltagare som inte vet om att det finns forskningspengar att s\u00f6ka, s\u00e4ger Linda Bell.<\/p>\n Vinnovas senaste informationsresa gick till Bor\u00e5s, V\u00e4ster\u00e5s och Lule\u00e5. Intresset \u00e4r stort. I G\u00f6teborg kom 400 bes\u00f6kare. Det har ofta h\u00e4nt att den bokade aulan inte r\u00e4cker till.<\/p>\n \u2013 I v\u00e5ra anst\u00e4llningsintervjuer brukar vi fr\u00e5ga dem som s\u00f6ker jobb om de kan tala inf\u00f6r folk, s\u00e4ger Linda Bell.<\/p>\n <\/p>\n
\n1. Spetskompetens
\n2. Industriellt ledarskap
\n3. Samh\u00e4lleliga utmaningar.<\/p>\n
\n2. Skaffa tv\u00e4rvetenskaplig kompetens.
\n3. L\u00e4gg ner mycket tid p\u00e5 ans\u00f6kningarna \u2013 f\u00f6rs\u00f6k f\u00f6rst\u00e5 vad man \u00e4r ute efter.
\n4. Fr\u00e5ga Vinnova eller Vetenskapsr\u00e5det om r\u00e5d.<\/p>\n