{"id":31027,"date":"2014-04-25T08:38:39","date_gmt":"2014-04-25T06:38:39","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=31027"},"modified":"2024-01-23T02:30:30","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:30","slug":"svenskt-anstallningsskydd-inte-starkt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2014\/04\/25\/svenskt-anstallningsskydd-inte-starkt\/","title":{"rendered":"Svenskt anst\u00e4llningsskydd inte starkt"},"content":{"rendered":"

Svensk anst\u00e4llningstrygghet beskrivs ofta som s\u00e5 stark att v\u00e5ra f\u00f6retagare f\u00e5r s\u00e4mre villkor \u00e4n sina likar i EU. Men j\u00e4mf\u00f6rt med m\u00e5nga andra l\u00e4nder \u00e4r det billigt och l\u00e4tt att s\u00e4ga upp i Sverige.
\nSvensk anst\u00e4llningstrygghet beskrivs ofta som s\u00e5 stark att v\u00e5ra f\u00f6retagare f\u00e5r s\u00e4mre villkor \u00e4n sina likar i EU. Men j\u00e4mf\u00f6rt med m\u00e5nga andra l\u00e4nder \u00e4r det billigt och l\u00e4tt att s\u00e4ga upp i Sverige.
\n<\/strong>
\nTrots att arbetsgivarsidan fortfarande menar att lagen om anst\u00e4llningsskydd, LAS,\u00a0och d\u00e5 i synnerhet turordningsreglerna, orsakar inl\u00e5sningseffekter f\u00f6r dem som har en fast anst\u00e4llning och utest\u00e4ngningseffekter f\u00f6r dem som inte har det, har globaliseringen och den europeiska integreringen ocks\u00e5 f\u00e5tt en annan bild att framtr\u00e4da.
\nDen visar att det \u00e4r relativt l\u00e4tt att s\u00e4ga upp av arbetsbrist i Sverige. Hos oss har arbetsgivaren full r\u00e4tt att definiera vad som \u00e4r arbetsbrist och att best\u00e4mma hur f\u00f6retagets verksamhet b\u00e4st organiseras. Tycker ledningen att det \u00e4r bra att l\u00e4gga ner en avdelning i Sverige f\u00f6r att flytta verksamheten till Filippinerna s\u00e5 finns det inga hinder f\u00f6r det. Sker det under g\u00e4llande avtalsperiod \u00e4r det dessutom fredsplikt och de anst\u00e4llda kommer inte att kunna strejka.<\/p>\n

En som under<\/strong> \u00e5ren har haft m\u00e5nga tillf\u00e4llen att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rklara den svenska arbetsr\u00e4tten f\u00f6r sina landsm\u00e4n \u00e4r Eva H\u00e4ussling, chefsjurist p\u00e5 Tyska-Svenska Handelskammaren. Hon har till och med skrivit en akademisk uppsats d\u00e4r hon j\u00e4mf\u00f6r den tyska och den svenska arbetsr\u00e4tten utifr\u00e5n tv\u00e5 nedl\u00e4ggningar: svenska Electrolux fabrik i N\u00fcrnberg och tyska Continentals d\u00e4ckstillverkning i Gislaved.<\/p>\n

\u2013 I Tyskland har vi inte samma diskussion om anst\u00e4llningsskyddet utan det vi diskuterar nu \u00e4r minimil\u00f6nerna som inf\u00f6rs under 2015, s\u00e4ger Eva H\u00e4ussling n\u00e4r Ingenj\u00f6ren undrar om de tyska arbetsgivarna \u00e4r lika irriterade p\u00e5 tyskt anst\u00e4llningsskydd som de svenska \u00e4r \u00f6ver LAS.
\n\u2013 Det skiljer mycket mellan svensk och tysk arbetsr\u00e4tt, s\u00e4ger hon. Vi har inte samma f\u00f6rhandlingskultur utan mycket \u00e4r reglerat i lagen. I Tyskland g\u00e5r n\u00e4stan alla upps\u00e4gningar till domstol. R\u00e4ttskyddsf\u00f6rs\u00e4kringar \u00e4r vanliga och du vet exakt vad det kostar att processa i domstol. I Sverige t\u00f6rs du kanske inte \u00f6verklaga en upps\u00e4gning om du inte har ett fack som betalar f\u00f6r det riskerar att st\u00e5 dig dyrt och ta mycket l\u00e5ng tid. Det \u00e4r en risk b\u00e5de f\u00f6r arbetstagare och arbetsgivare.<\/p>\n

Eftersom det \u00e4r s\u00e5 vanligt i Tyskland att man g\u00e5r till domstol finns det ocks\u00e5 m\u00e5nga jurister som \u00e4r specialiserade p\u00e5 arbetsr\u00e4tt.<\/p>\n

I Tyskland f\u00f6rhandlar<\/strong> inte den lokala arbetsgivaren med det lokala facket utan fr\u00e4mst med det f\u00f6retagsr\u00e5d, Betriebsrat, som finns p\u00e5 en majoritet av alla st\u00f6rre f\u00f6retag.
\nDe anst\u00e4llda v\u00e4ljer sj\u00e4lva om de vill ha ett s\u00e5dant och v\u00e4ljer vilka som ska f\u00f6retr\u00e4da dem. Det beh\u00f6ver inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis vara fackliga representanter. Om ett f\u00f6retag sedan vill s\u00e4ga upp folk m\u00e5ste man informera r\u00e5det annars \u00e4r upps\u00e4gningen ogiltig. I Sverige utg\u00e5r skadest\u00e5nd f\u00f6r MBL-brott men ett brott mot f\u00f6rhandlingsskyldigheten g\u00f6r inte upps\u00e4gningen ogiltig.<\/p>\n

\u2013 I Sverige finns omst\u00e4llningsavtalet som man kan j\u00e4mst\u00e4lla med ett slags f\u00f6rs\u00e4kring som arbetsgivarna har betalat till, hos oss finns det en socialplan vid en driftsinskr\u00e4nkning. Den inneh\u00e5ller i regel ett avg\u00e5ngsvederlag f\u00f6r de uppsagda beroende p\u00e5 \u00e5lder, anst\u00e4llningstid och l\u00f6n. Sist-in-f\u00f6rst-ut finns inte hos oss. Anst\u00e4llningstiden \u00e4r bara en bland flera faktorer som \u00e5lder, f\u00f6rs\u00f6rjningsansvar och handikapp, n\u00e4r man uppr\u00e4ttar turordningslistor.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6rst n\u00e4r jag informerar om svenska arbetsr\u00e4tt brukar tyska f\u00f6retag bli mycket f\u00f6rundrade men sedan tycker de att det \u00e4r smidigt och enkelt. Att det \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt att omorganisera kan faktiskt vara en konkurrensf\u00f6rdel n\u00e4r det g\u00e4ller att placera verksamhet h\u00e4r.<\/p>\n

Lisa Lorentzon, som sitter<\/strong> i Akademikerf\u00f6reningens styrelse p\u00e5 Scania ber\u00e4ttar hur hon hade en facklig representant fr\u00e5n Volkswagen p\u00e5 bes\u00f6k och diskuterade hur f\u00f6retag som Scania kan agera f\u00f6r att sk\u00e4ra ner p\u00e5 personal. Den tyska f\u00f6rtroendemannen blev mycket f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver att det fackliga inflytandet var s\u00e5 mycket svagare \u00e4n i Tyskland.<\/p>\n

\u2013 De hade neddragningar som diskuterades mellan ledning och f\u00f6retagsr\u00e5det i ett \u00e5r och som de fortfarande inte kom \u00f6verens om, ber\u00e4ttar Lisa Lorentzon. Det \u00e4r ju b\u00e5de p\u00e5 gott och ont att ha det s\u00e5. Organisationen beh\u00f6ver ocks\u00e5 vara anpassningsbar och l\u00f6nsam.<\/p>\n

F\u00f6r ett par veckor sedan sl\u00f6t de svenska fackliga organisationerna p\u00e5 Scania genom Volkswagens koncernfack ett avtal med Volkswagen om det svenska f\u00f6retagets framtid utifall Volkswagens bud p\u00e5 resterande del av Scania g\u00e5r igenom.<\/p>\n

\u2013 Volkswagen \u00e4r p\u00e5 grund av f\u00f6retagets historia ett f\u00f6retag d\u00e4r samverkan med facket har mycket stor betydelse, s\u00e4ger Lisa Lorentzon. Man har slutit ett antal ”chartor” mellan ledning och fack som reglerar olika fr\u00e5gor inom koncernen, till exempel hur m\u00f6jligheten till inhyrd personal ska anv\u00e4ndas. F\u00f6r v\u00e5r del tyckte vi att det var en bra id\u00e9 med ett avtal om Scanias st\u00e4llning i koncernen eftersom vi ser att man inte g\u00e4rna bryter avtal som ledning och fack har ing\u00e5tt.<\/p>\n

I Volkswagens ”v\u00e4rldsr\u00e5d<\/strong>” f\u00f6r anst\u00e4llda \u00e4r Scania representerade och Lisa Lorentzon tycker att svenskarna har f\u00e5tt m\u00f6jligheter att p\u00e5verka.<\/p>\n

Avtalet med Volkswagen om Scanias framtid reglerar att forskning och utveckling ska finnas kvar i Sverige och att de anl\u00e4ggningar som finns inte f\u00e5r l\u00e4ggas ned utan att facket har godk\u00e4nt det. Det \u00e4r ett avtal som i alla fall p\u00e5 papperet garanterar de svenska jobben vilket inte \u00e4r n\u00e5gon sj\u00e4lvklarhet p\u00e5 europeisk arbetsmarknad f\u00f6r \u00f6vrigt.<\/p>\n

Samarbetsorganisationen f\u00f6r<\/strong> ekonomisk och kulturell utveckling, OECD, kommer regelbundet med rapporter om hur det st\u00e5r till i medlemsl\u00e4nderna, bland annat vad g\u00e4ller anst\u00e4llningstrygghet. Organisationen g\u00f6r en j\u00e4mf\u00f6relse mellan hur skyddet f\u00f6r olika sorters anst\u00e4llningar ser ut. N\u00e4r man v\u00e4ger samman de olika faktorerna brukar det svenska anst\u00e4llningsskyddet hamna n\u00e5gonstans i mitten. Det g\u00e4ller ocks\u00e5 den senaste utg\u00e5van av OECD Employment Outlook fr\u00e5n 2013 d\u00e4r det svenska anst\u00e4llningsskyddet f\u00f6r exempelvis tillsvidareanst\u00e4llda ligger exakt p\u00e5 medelv\u00e4rdet. I Sveriges fall brukar reglerna f\u00f6r visstidsanst\u00e4llda bidra till att v\u00e5rt anst\u00e4llningsskydd inte anses som s\u00e5 starkt men den h\u00e4r placeringen g\u00e4ller allts\u00e5 bara f\u00f6r tillsvidareanst\u00e4lldas skydd.
\nSvagast anst\u00e4llningsskydd av l\u00e4nderna i j\u00e4mf\u00f6relsen har USA och starkast har Turkiet. Bland viktiga l\u00e4nder f\u00f6r svensk industri anses Tyskland ha ett starkare anst\u00e4llningsskydd liksom Frankrike och Portugal medan Storbritannien, Finland och Irland har ett svagare.<\/p>\n

2013 konstaterar OECD<\/strong> att mer \u00e4n en tredjedel av medlemsl\u00e4nderna har vidtagit \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att l\u00e4tta p\u00e5 anst\u00e4llningsskyddet sedan den ekonomiska krisen slog till 2008. S\u00e5 har till exempel det grekiska anst\u00e4llningsskyddet f\u00f6rflyttats fr\u00e5n listans \u00f6vre halva till den nedre de senaste \u00e5ren medan Sveriges ligger kvar i mitten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Svensk anst\u00e4llningstrygghet beskrivs ofta som s\u00e5 stark att v\u00e5ra f\u00f6retagare f\u00e5r s\u00e4mre villkor \u00e4n sina likar i EU. Men j\u00e4mf\u00f6rt med m\u00e5nga andra l\u00e4nder \u00e4r det billigt och l\u00e4tt att s\u00e4ga upp i Sverige.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"135106,136044,133886","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[223,21,222],"tags":[],"class_list":["post-31027","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbetsratt","category-karriar","category-pa-jobbet"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31027"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=31027"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31027\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":137406,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31027\/revisions\/137406"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=31027"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=31027"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=31027"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}