{"id":31403,"date":"2014-06-03T10:48:59","date_gmt":"2014-06-03T08:48:59","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=31403"},"modified":"2024-01-23T02:23:51","modified_gmt":"2024-01-23T01:23:51","slug":"mer-att-gora-kring-hogre-utbildning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2014\/06\/03\/mer-att-gora-kring-hogre-utbildning\/","title":{"rendered":"Mer att g\u00f6ra kring h\u00f6gre utbildning"},"content":{"rendered":"
Det finns mycket kvar att g\u00f6ra kring h\u00f6gre utbildning om Europa ska kunna m\u00f6ta framtidens krav, konstaterar Europakommissionen.<\/p>\n
Det finns mycket kvar att g\u00f6ra kring h\u00f6gre utbildning om Europa ska kunna m\u00f6ta framtidens krav, konstaterar Europakommissionen.<\/strong><\/p>\n B\u00e5de nationellt och p\u00e5 EU-niv\u00e5 \u00e4r h\u00f6gre utbildning bland inv\u00e5narna n\u00e5got som ses som ett m\u00e5ste, om v\u00e4lst\u00e5nd och innovation ska stimuleras. EU har satt upp ett m\u00e5l om att andelen elever som hoppar av skolan i f\u00f6rtid ska vara l\u00e4gre \u00e4n 10 procent till \u00e5r 2020 och att minst 40 procent av 30\u201334-\u00e5ringarna ska ha en h\u00f6gre utbildning. Men f\u00f6r att uppn\u00e5 detta finns en hel del kvar att g\u00f6ra, enligt en ny rapport fr\u00e5n Europakommissionen som har g\u00e5tt igenom hur 36 l\u00e4nder arbetar med fr\u00e5gan.<\/p>\n Bara nio l\u00e4nder<\/strong> har definierat s\u00e4rskilda m\u00e5l f\u00f6r specifika grupper av individer f\u00f6r att bidra till en \u00f6kad m\u00e5ngfald bland dem som s\u00f6ker en h\u00f6gre utbildning, enligt rapporten. I Belgien har man till exempel ett m\u00e5l om att 60 procent av dem vars f\u00f6r\u00e4ldrar inte har h\u00f6gre utbildning ska ha det till 2020. I Litauen har man fokuserat p\u00e5 att \u00f6ka andelen kvinnor inom matematik och naturvetenskapliga \u00e4mnen.<\/p>\n Vilken information om studenterna som l\u00e4nderna tittar p\u00e5 skiljer sig mycket \u00e5t. \u00c5lder och k\u00f6n \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande, medan till exempel information om studenter tillh\u00f6r en etnisk, kulturell eller spr\u00e5klig minoritet \u00e4r betydligt ovanligare. Nitton l\u00e4nder kunde inte rapportera om sitt m\u00e5ngfaldsarbete och utvecklingen p\u00e5 omr\u00e5det mellan 2002\/03 och 2012\/13, f\u00f6rutom om antalet studenter och k\u00f6nsf\u00f6rdelning.<\/p>\n Tittar man n\u00e4rmare p\u00e5 l\u00e4nder som kunde redovisa sitt m\u00e5ngfaldsarbete n\u00e4rmare tillh\u00f6r Sverige de l\u00e4nder d\u00e4r m\u00e5ngfalden har \u00f6kat. 2001 hade 14 procent av studenterna utl\u00e4ndsk bakgrund. Tio \u00e5r senare var andelen 18 procent.<\/p>\n Majoriteten av l\u00e4nderna har inga ekonomiska incitament f\u00f6r l\u00e4ros\u00e4ten om de lyckas rekrytera och beh\u00e5lla studenter fr\u00e5n underrepresenterade grupper. Detta finns enligt rapporten bara i Irland och Storbritannien.<\/p>\n Syftet med rapporten \u00e4r att st\u00f6dja de olika l\u00e4ndernas policyarbete f\u00f6r att \u00f6ka breddat deltagande p\u00e5 h\u00f6gre utbildningar, att minska avhopp fr\u00e5n dessa och \u00f6ka anst\u00e4llningsbarheten bland europeiska inv\u00e5nare.<\/p>\n