\n<\/strong>
\nVilka ska facken v\u00e4rna \u2013 medlemmarna eller alla medborgare? Ska minimil\u00f6ner regleras av staten eller inte? Det \u00e4r fr\u00e5gor som f\u00e5r olika svar beroende p\u00e5 vilken fackf\u00f6rening du st\u00e4ller den till och i vilket land fackf\u00f6reningen \u00e4r f\u00f6rankrad. Detta pekar p\u00e5 det europafackliga samarbetets problem, enligt en ny avhandling vid G\u00f6teborgs universitet.<\/p>\n
![\"Lov\u008en](\"https:\/\/ingenjoren.se\/media\/2014\/06\/KristinaLoven.jpg\" "\\"Kristina")
Kristina Lov\u00e9n Seld\u00e9n.<\/p><\/div>\n
\u2013 Det kan vara sv\u00e5rt f\u00f6r fackf\u00f6reningarna att navigera i en global v\u00e4rld. Samtidigt \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att samarbeta \u00f6ver gr\u00e4nserna f\u00f6r att f\u00f6rhindra l\u00f6nedumpning eftersom l\u00f6ner och andra arbetsvillkor skiljer sig s\u00e5 mycket \u00e5t mellan och inom EU:s olika medlemsl\u00e4nder, s\u00e4ger Kristina Lov\u00e9n Seld\u00e9n, som har tittat p\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r det europafackliga samarbetet och utg\u00e5tt specifikt fr\u00e5n arbetstidsdirektivet, minimil\u00f6ner och Lavalkonflikten.<\/p>\n
I flera l\u00e4nder<\/strong> anser fackf\u00f6reningarna att man ska v\u00e4rna medlemmen i f\u00f6rsta hand, medan man i Spanien anser att fackf\u00f6reningarna ska vara med och arbeta f\u00f6r alla medborgares b\u00e4sta. Svenska fackf\u00f6reningar \u00e4r i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning emot EU-regler om minimil\u00f6ner f\u00f6r att f\u00f6rhindra l\u00f6nedumpningar \u00e4n andra.<\/p>\n \u2013 I Sverige och Norden har vi partsreglering av l\u00f6ner medan det i m\u00e5nga andra l\u00e4nder finns en statlig reglering av minimil\u00f6ner. L\u00f6nes\u00e4ttningen ligger n\u00e4ra den fackliga k\u00e4rnan. Det h\u00e4r v\u00e4cker fr\u00e5gor kring vad en fackf\u00f6rening \u00e4r, vad den \u00e4r till f\u00f6r. Ska den skydda medlemmarna i f\u00f6rsta hand? Eller medborgarna och arbetstagarna i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet?<\/p>\n Det \u00e4r skillnaden i<\/strong> b\u00e5de f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt och uppfattningar om vad det europafackliga uppdraget ska vara som bidrar till att bromsa samarbetet mellan l\u00e4nderna, enligt avhandlingen. Med s\u00e5 olika syns\u00e4tt mellan l\u00e4nderna, hur ska ett Europafackligt samarbete kunna fungera?<\/p>\n Enligt Kristina Lov\u00e9n Seld\u00e9n \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningarna och incitamenten att samverka v\u00e4ldigt olika. I Sverige \u00e4r fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen ocks\u00e5 unik genom sin styrka och d\u00e5 kan det vara sv\u00e5rt att s\u00e4tta sig in i hur man har det i Spanien. Generellt g\u00e4ller att ju starkare fackf\u00f6rening p\u00e5 nationell niv\u00e5, desto mindre intresse av samverkan p\u00e5 europeisk niv\u00e5, och tv\u00e4rt om.<\/p>\n \u2013 Att fackf\u00f6reningar \u00e4r nationellt rotade \u00e4r ett hinder f\u00f6r samarbete \u00f6ver gr\u00e4nserna. Men i Tyskland, d\u00e4r man tidigare har varit emot statligt satta minimil\u00f6ner, \u00e4r man nu f\u00f6r. Det kan f\u00f6rklaras av att facket d\u00e4r har f\u00f6rsvagats. Givet den utvecklingen, om fackets kris f\u00f6rdjupas, kan det m\u00f6jligen p\u00e5 sikt f\u00f6r\u00e4ndra inst\u00e4llningen till statligt reglerade minimil\u00f6ner \u00e4ven i Sverige, s\u00e4ger Kristina Lov\u00e9n Seld\u00e9n.<\/p>\n Bland fackf\u00f6reningar i<\/strong> Europa finns en of\u00f6rst\u00e5else framf\u00f6r allt mot den svenska h\u00e5llningen kring minimil\u00f6ner eftersom miljontals lever fattigt i Europa i dag. Det v\u00e4cker fr\u00e5gor om facklig solidaritet, s\u00e4ger Kristina Lov\u00e9n Seld\u00e9n.<\/p>\n \u2013 En sorts grundl\u00e4ggande id\u00e9 \u00e4r ju att man ska kunna samarbeta \u00f6ver gr\u00e4nserna. \u00c4ven Europafackets generalsekreterare har sagt att Sverige kanske m\u00e5ste t\u00e4nka p\u00e5 ett annat s\u00e4tt vad g\u00e4ller l\u00e4gstal\u00f6ner. S\u00e5 som verkligheten ser ut i dag kanske man ska arbeta mer med att h\u00f6ja l\u00e4gstal\u00f6nerna, i st\u00e4llet f\u00f6r att fokusera p\u00e5 att h\u00f6ja l\u00f6nerna generellt. \u00d6verlag ligger fokus i dag f\u00f6r m\u00e5nga fackf\u00f6reningar p\u00e5 att f\u00f6rsvara s\u00e5dant man redan har uppn\u00e5tt.<\/p>\n Samarbetssv\u00e5righeter \u00e4r inte<\/strong> n\u00e5got unikt f\u00f6r Europafacket, men det finns en \u00f6ppenhet att diskutera de h\u00e4r fr\u00e5gorna inom organisationen, enligt Kristina Lov\u00e9n Seld\u00e9n. Europafacket vill visa enad front till exempel genom att f\u00f6rorda minimil\u00f6ner i de l\u00e4nder d\u00e4r statliga minimil\u00f6ner finns. Det \u00e4r en kompromiss de nordiska l\u00e4nderna kan leva med eftersom de inte har statligt reglerade minimil\u00f6ner, ber\u00e4ttar hon. Men Europafackets legitimitet \u00e4r inte given med tanke p\u00e5 att organisationen ska f\u00f6ra arbetstagares talan, samtidigt som den \u00e4r ganska anonym och allt f\u00e4rre \u00e4r med i facket, s\u00e4ger Kristina Lov\u00e9n Seld\u00e9n.<\/p>\n \u2013 Ur ett svenskt perspektiv, om Europafacket skulle driva minimil\u00f6nefr\u00e5gan h\u00e5rdare, kanske man skulle fr\u00e5ga sig vad vi ska ha Europafacket till. Europafacket blir s\u00e5 starkt som medlemmarna g\u00f6r det. Men man kan ocks\u00e5 t\u00e4nka tv\u00e4rtom. Genom att driva fr\u00e5gan om minimil\u00f6ner kan Europafacket bli mer relevant. De resonemangen har ocks\u00e5 f\u00f6rts, att minimil\u00f6nefr\u00e5gan \u00e4r ett s\u00e4tt att konkretisera id\u00e9n om ett socialt Europa.<\/p>\n