De allra flesta l\u00e4ros\u00e4ten brottas med utmaningen att utveckla pedagogiken. M\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r att studenterna ska bli sj\u00e4lvst\u00e4ndiga, t\u00e4nka kritiskt och l\u00e4ra sig att fatta egna beslut. \u00a0Men hur utformar man undervisningen f\u00f6r att utveckla s\u00e5dana f\u00e4rdigheter?<\/p>\n
![\"Oskar](\"https:\/\/ingenjoren.se\/media\/2014\/08\/Oskar_Gedda_LTU-160x282.jpg\")
Oskar Gedda<\/p><\/div>\n
\u2013 Ett av l\u00e4ros\u00e4tenas m\u00e5l \u00e4r att ha sj\u00e4lvst\u00e4ndiga studenter, men vi utbildar dem inte f\u00f6r att bli det, s\u00e4ger Oskar Gedda, filosofie doktor i pedagogik vid Lule\u00e5 tekniska universitet.<\/p>\n
I sin doktorsavhandling Utbildningskultur \u2013 l\u00e4rande i h\u00f6gre utbildning <\/i>har han f\u00f6ljt studenter och l\u00e4rare i olika universitetskulturer. M\u00e5let sj\u00e4lvst\u00e4ndiga studenter \u00e4r inte l\u00e4tt att oms\u00e4tta i pedagogisk handling, och m\u00e5nga l\u00e4rare vittnar om en frustration \u00f6ver sv\u00e5righeter att utveckla pedagogiken och bed\u00f6ma andra kunskaper \u00e4n m\u00e4tbara \u00e4mneskunskaper.<\/p>\n
\u2013 Arbetsgivarna vill anst\u00e4lla de som kan mycket men attityd och engagemang \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4ldigt viktigt. I arbetslivet finns inget facit. En duktig ingenj\u00f6r m\u00e5ste till exempel kunna fatta r\u00e4tt beslut trots ibland motstridiga uppgifter och den som bara reproducerar bidrar inte till n\u00e5gon utveckling, s\u00e4ger Oskar Gedda.<\/p>\n
Han menar att det finns en kraftig slagsida i undervisningen d\u00e4r det som kan beskrivas som \u00e4mneskunskaper, det som g\u00e5r att m\u00e4ta och bed\u00f6ma p\u00e5 tentorna, tar n\u00e4stan allt utrymme. Han efterlyser pedagogik som ocks\u00e5 \u00e4r inriktad p\u00e5 f\u00e4rdigheter som entrepren\u00f6riellt t\u00e4nkande och f\u00f6rm\u00e5gan att titta p\u00e5 nya m\u00f6jligheter, andra s\u00e4tt att l\u00f6sa ett problem.<\/p>\n
Oskar Gedda<\/strong> menar att l\u00e4rarna inte kan jobba mer, den tiden finns inte. D\u00e4rf\u00f6r menar han att kursuppgifterna b\u00f6r utformas sa att studenterna sj\u00e4lva kan engagera sig djupare. Uppgifter som inbjuder studenterna att l\u00e4gga ner mer tid och gynnar olika l\u00f6sningar ger dem anledning att diskutera med varandra.\u00a0 Det kan v\u00e4cka fr\u00e5gor som: ”Fick man g\u00f6ra s\u00e5? ”Med din metod har du ju inte gjort den h\u00e4r ber\u00e4kningen, det \u00e4r ju en smitv\u00e4g”. S\u00e5dana diskussioner berikar och breddar kurserna.<\/p>\n \u2013 I dag fungerar mycket undervisning som en trecylindrig motor d\u00e4r man bara h\u00e4ller bensin i den ena cylindern och dessutom m\u00e4ter effekten bara p\u00e5 den, s\u00e4ger Oskar Gedda, som \u00e4nd\u00e5 og\u00e4rna vill kritisera l\u00e4rarna.<\/p>\n \u2013 L\u00e4ros\u00e4tena \u00e4r organisationer som har tv\u00e5 tydliga m\u00e5l, att examinera elever och beh\u00e5lla h\u00f6g kvalitet p\u00e5 utbildningen. Den stora utmaningen \u00e4r l\u00e4rarnas arbetstid. De k\u00e4mpar med att f\u00e5 vardagen att fungera och d\u00e4rf\u00f6r ligger deras fokus helt och h\u00e5llet p\u00e5 upp uppfylla m\u00e5len att studenterna ska klara kurserna utan att s\u00e4nka kunskapskraven, s\u00e4ger han.<\/p>\n F\u00f6r att kunna<\/strong> ta n\u00e4sta steg, att uppmuntra eleverna till mer sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, kr\u00e4vs mer av l\u00e4rarna och de m\u00e5ste f\u00e5 tid att diskutera hur det ska kunna genomf\u00f6ras i praktiken. H\u00e4r handlar det inte om att studenterna ska lyckas f\u00e5 minst sju r\u00e4tt p\u00e5 tio fr\u00e5gor. Sj\u00e4lvst\u00e4ndighet och engagemang \u00e4r mycket sv\u00e5rare att bed\u00f6ma och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste l\u00e4rarna f\u00e5 mer st\u00f6d och b\u00f6rja prata med varandra.<\/p>\n \u2013 Det h\u00e4r \u00e4r ett omr\u00e5de d\u00e4r m\u00e5nga l\u00e4rare k\u00e4nner sig otrygga, s\u00e4ger Oskar Gedda och ger n\u00e5gra exempel. Hur bed\u00f6mer man studenternas f\u00f6rm\u00e5ga att hitta andra l\u00f6sningar p\u00e5 ett problem? Hur bed\u00f6mer man deras f\u00f6rm\u00e5ga att reagera och s\u00e4ga ifr\u00e5n n\u00e4r ett resultat verkar orimligt? Hur bed\u00f6mer man enskilda studenters prestation i ett grupparbete? Grupparbeten \u00e4r en viktig utbildningsform, en tr\u00e4ning f\u00f6r arbetslivet, men ingen kontrollerar hur arbetet har fungerat i gruppen.<\/p>\n \u2013 L\u00e4rarna m\u00e5ste b\u00f6rja arbeta mer tillsammans och \u00e4ven ta inspiration fr\u00e5n andra utbildningar, kanske utanf\u00f6r den akademiska v\u00e4rlden. Muntliga tentor kan vara en v\u00e4g. M\u00e5nga h\u00e4vdar att de tar orimligt mycket tid, det tror inte jag men m\u00e5nga saknar erfarenhet och riktlinjer f\u00f6r hur de ska utformas och hur resultaten ska bed\u00f6mas.<\/p>\n Ett annat problem<\/strong> som Oskar Gedda pekar p\u00e5 \u00e4r kursutv\u00e4rderingarnas betydelse f\u00f6r l\u00e4rarnas l\u00f6neutveckling. Han menar att det inte alls \u00e4r fel att utv\u00e4rderingarna anv\u00e4nds som ett underlag vid de individuella l\u00f6nesamtalen, men det st\u00e4ller krav p\u00e5 att de l\u00f6nes\u00e4ttande cheferna i h\u00f6gskolan \u00e4r medvetna om att en d\u00e5lig studieutv\u00e4rdering inte beh\u00f6ver bero p\u00e5 att l\u00e4rare har gjort ett d\u00e5ligt jobb.<\/p>\n De som tvingar eleverna att ”t\u00e4nka utanf\u00f6r boxen” och puschar dem att utmana sig sj\u00e4lva, uppmuntrar andra l\u00f6sningar \u00e4n de som st\u00e5r i facit och examinerar dem p\u00e5 andra s\u00e4tt \u00e4n genom skriftliga tentor \u00e4r inte alltid de mest popul\u00e4ra.<\/p>\n \u2013 Det \u00e4r f\u00f6rst i arbetslivet som studenter kan se det v\u00e4rdet av att utbildningen har utvecklat andra f\u00e4rdigheter och f\u00f6rm\u00e5gor. P\u00e5 jobbet som utvecklingsingenj\u00f6r spelar det ingen som helst roll om man hade 47 eller 55 procent r\u00e4tt p\u00e5 mattetentan. Men en ny och smart l\u00f6sning p\u00e5 ett problem kan betyda hur mycket som helst f\u00f6r f\u00f6retaget, s\u00e4ger Oskar Gedda.<\/p>\n \u00a0Karin Virgin<\/strong><\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Studenter p\u00e5 universitet och h\u00f6gskolor skulle kunna ha f\u00e4rre lektioner men \u00e4nd\u00e5 l\u00e4ra sig mer. Det visar ny forskning vid Lule\u00e5 tekniska universitet.<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"144072,145607,135185","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"class_list":["post-31680","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-utbildning"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31680"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=31680"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31680\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=31680"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=31680"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=31680"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}