{"id":31826,"date":"2014-08-26T09:34:33","date_gmt":"2014-08-26T07:34:33","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=31826"},"modified":"2024-01-23T02:25:03","modified_gmt":"2024-01-23T01:25:03","slug":"digitala-kroppar-vaxer-fram","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2014\/08\/26\/digitala-kroppar-vaxer-fram\/","title":{"rendered":"Digitala kroppar v\u00e4xer fram"},"content":{"rendered":"

\u00c4r digitala kroppar och andra avancerade datormodeller forskningens naturliga n\u00e4sta steg?<\/p>\n

\u00c4r digitala kroppar och andra avancerade datormodeller forskningens naturliga n\u00e4sta steg?<\/strong><\/p>\n

Forskningen kan bli mer kostnadseffektiv, mer tr\u00e4ffs\u00e4ker och samtidigt bidra till att minska antalet djurf\u00f6rs\u00f6k om vi till\u00e4mpar ny teknik. Det framh\u00f6ll Rodrigo Garay, generalsekreterare p\u00e5 stiftelsen Forska utan djurf\u00f6rs\u00f6k, som anordnade en av m\u00e5ndagens punkter under Stockholmsm\u00e4ssans Digital health days. Seminariet skulle handla om tekniker och metoder som redan finns och som utvecklas, avancerade datormodeller, som skulle kunna anv\u00e4ndas i st\u00e4llet f\u00f6r djurmodeller. Men alla talare var inte \u00f6verens om att det skulle kunna g\u00e5 att ers\u00e4tta djurf\u00f6rs\u00f6k helt.<\/p>\n

KTH-forskaren Johan Hoffman, professor i numerisk analys, har matematik och datorer till sin hj\u00e4lp f\u00f6r att bygga digitala modeller av m\u00e4nniskokroppen. Detta ska till exempel kunna anv\u00e4ndas f\u00f6r att testa kirurgiska ingrepp innan de g\u00f6rs p\u00e5 patienter, eller unders\u00f6ka olika sjukdomsf\u00f6rlopp, f\u00f6r att hj\u00e4lpa sjukv\u00e5rden i sina v\u00e5rdbeslut. Med s\u00e5dana modeller kan man g\u00f6ra simuleringar och se prognosen av olika behandlingar, ber\u00e4ttade Johan Hoffman.<\/p>\n

\u2013 Vi tror att de h\u00e4r kommer att vara v\u00e4ldigt viktigt i framtiden, sade Johan Hoffman, som ocks\u00e5 ber\u00e4ttade att forskarna hoppas att en f\u00f6rsta modell som anv\u00e4nds i klinisk milj\u00f6, en metod f\u00f6r b\u00e4ttre riskbed\u00f6mning av blodproppar i hj\u00e4rtat, inom tre \u00e5r.<\/p>\n

Vid Uppsala universitet<\/strong> tittar Christel Bergstr\u00f6m, docent i galenisk farmaci, tillsammans med sin forskargrupp p\u00e5 hur l\u00e4kemedel r\u00f6r sig i kroppen med hj\u00e4lp av cellbaserade modeller och datorbaserade verktyg. I framtiden vill de komma fram ”den digitala kroppen”, ber\u00e4ttade hon. Men Mattias \u00d6berg, som \u00e4r riskbed\u00f6mningsspecialist p\u00e5 Swetox, ett center f\u00f6r tv\u00e4rvetenskaplig forskning och utbildning inom toxikologi, tror inte att vi kommer att kunna anv\u00e4nda oss av enbart digitala modeller. D\u00e4remot trodde han att vi beh\u00f6ver anv\u00e4nda oss mer av nya metoder.<\/p>\n

Sett till m\u00f6jligheten att bidra till den forskning som r\u00f6r v\u00e5r h\u00e4lsa har mycket h\u00e4nt inom spelindustrin de senaste \u00e5ren. Anton Albin fr\u00e5n Dataspelsbranschen, ber\u00e4ttade om spel som \u00e4r tillg\u00e4ngliga f\u00f6r allm\u00e4nheten och som kan bidra till att bota cancer eller som hj\u00e4lper forskare att tolka data. Men han talade ocks\u00e5 om spel som kan bidra till spelarnas eget v\u00e4lm\u00e5ende, de som ger oss hj\u00e4rngympa. Spelindustrin har mycket att bidra med till forskning, tyckte Anton Albin, som d\u00e4rf\u00f6r uppmanade forskare inom akademin att sammanstr\u00e5la med forskare inom spelindustrin.<\/p>\n

Ania Obminska<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c4r digitala kroppar och andra avancerade datormodeller forskningens naturliga n\u00e4sta steg?<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"135708,141823,144801","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"class_list":["post-31826","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-utbildning"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31826"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=31826"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31826\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":138323,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31826\/revisions\/138323"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=31826"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=31826"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=31826"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}