Hur klarar sig industrin n\u00e4r\u00a0de gamla svenska k\u00e4rnkraftverken m\u00e5ste avvecklas? I fredags h\u00f6ll SNS ett seminarium kring den st\u00e4ndiga fr\u00e5gan. Slutsatserna blev ungef\u00e4r att fr\u00e5gan \u00e4r oerh\u00f6rt viktig, att inga l\u00f6sningar \u00e4r perfekta men att det dr\u00f6jer tio \u00e5r innan vi m\u00e5ste ta till n\u00f6dl\u00f6sningar.<\/p>\n
<\/p>\n
Hur klarar sig industrin n\u00e4r\u00a0de gamla svenska k\u00e4rnkraftverken m\u00e5ste avvecklas? I fredags h\u00f6ll SNS ett seminarium kring den st\u00e4ndiga fr\u00e5gan. Slutsatserna blev ungef\u00e4r att fr\u00e5gan \u00e4r oerh\u00f6rt viktig, att inga l\u00f6sningar \u00e4r perfekta men att det dr\u00f6jer tio \u00e5r innan vi m\u00e5ste ta till n\u00f6dl\u00f6sningar.<\/strong><\/p>\n Seminariet, i SNS lokaler i Stockholm utgick fr\u00e5n en bok skriven av Per K\u00e5geson, professor i milj\u00f6- och systemanalys vid KTH. Han diskuterade sin nya bok Farv\u00e4l till k\u00e4rnkraften<\/em> med Lina Palm, energidirekt\u00f6r p\u00e5 SKGS, den tunga industrins energiintresseorganisation, och Erik Brandsma, generaldirekt\u00f6r f\u00f6r Energimyndigheten.<\/p>\n Per K\u00e5geson inledde med att konstatera att svensk k\u00e4rnkraft \u00e4r gammal.<\/p>\n \u2013 Fyra av v\u00e4rldens tio \u00e4ldsta k\u00e4rnreaktorer \u00e4r svenska, sade han.<\/p>\n De fyra \u00e4ldsta<\/strong> reaktorerna har redan passerat den \u00e5lder de konstruerades f\u00f6r, medan de yngre faller f\u00f6r \u00e5lderstrecket 2020. Konsekvensen \u00e4r att reaktorerna ofta m\u00e5ste stoppas, vilket g\u00f6r att svensk k\u00e4rnkraft har l\u00e5g tillg\u00e4nglighet \u2013 under 2011 till 2013 hade vi n\u00e4stan l\u00e4gst tillg\u00e4nglighet i hela v\u00e4rlden p\u00e5 v\u00e5ra reaktorer.<\/p>\n I boken tar Per K\u00e5geson upp tre huvudalternativ f\u00f6r hur Sverige ska klara sin elf\u00f6rs\u00f6rjning under de n\u00e4rmaste decennierna i samband med att de gamla k\u00e4rnreaktorerna tas ur drift. Att bygga ny k\u00e4rnkraft blir inte p\u00e5 l\u00e5ngt n\u00e4r s\u00e5 billigt som den existerande k\u00e4rnkraften. Kostnaderna f\u00f6r att bygga s\u00e4ker k\u00e4rnkraft \u00e4r betydligt h\u00f6gre i dag. I kostnaderna ing\u00e5r ocks\u00e5 att finansiera omh\u00e4ndertagande av avfallet och av en framtida rivning av kraftverket. Dessutom kr\u00e4vs omfattande ansvarsf\u00f6rs\u00e4kringar av den som bygger ny k\u00e4rnkraft. Den s\u00e5 kallade effektskatten p\u00e5 cirka 6 \u00f6re per kilowattimme el tillkommer ocks\u00e5. Det finska k\u00e4rnkraftverket i Olkiluoto har blivit flera g\u00e5nger dyrare \u00e4n det var t\u00e4nkt fr\u00e5n b\u00f6rjan. Nya k\u00e4rnreaktorer \u00e4r allts\u00e5 inget billigt alternativ.<\/p>\n Enligt K\u00e5geson f\u00f6rsv\u00e5ras<\/strong> situationen ocks\u00e5 n\u00e5got av regeln att\u00a0varje reaktor endast f\u00e5r ers\u00e4ttas av en ny. Med mycket vindkraft i systemet beh\u00f6vs uppbackning, och en s\u00e5dan uppbackning med k\u00e4rnkraft\u00a0skulle stabiliseras om man byggde flera sm\u00e5 k\u00e4rnkraftverk i st\u00e4llet f\u00f6r ett stort.<\/p>\n Per K\u00e5geson bed\u00f6mer att vindkraften kan byggas ut till cirka 30 terawattimmar per \u00e5r. Men om den byggs ut mer \u00e4n s\u00e5 kan resultatet bli bl\u00e5siga sommardagar med stort \u00f6verskott p\u00e5 el och vindstilla kalla vinterdagar med extrem brist p\u00e5 el. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs d\u00e5 n\u00e5gon form av uppbackning. Det skulle kr\u00e4va omfattande utbyggnad av eln\u00e4tet med lagringsm\u00f6jligheter och b\u00e4ttre teknik f\u00f6r l\u00e5ngv\u00e4ga \u00f6verf\u00f6ring av el.<\/p>\n Vattenkraften r\u00e4cker inte<\/strong> heller till som back-upp f\u00f6r s\u00e5 mycket vindkraft. K\u00e5geson beskriver bioenergi med kraftv\u00e4rme som ett m\u00f6jligt alternativ. \u00c4ven om det inte \u00e4r billigt skulle tekniken med f\u00f6rgasning och moderna turbiner l\u00f6na sig bra eftersom man kan v\u00e4lja att elda under vintern, just n\u00e4r det \u00e4r kallt och elen beh\u00f6vs som b\u00e4st. Problemet med kraftv\u00e4rme fr\u00e5n bioenergi \u00e4r att tekniken har stora r\u00f6rliga kostnader vid drift. I situationer med el\u00f6verskott kan den beh\u00f6va regleras ner, vilket medf\u00f6r tekniska problem.<\/p>\n I boken n\u00e4mner Per K\u00e5geson ocks\u00e5 fj\u00e4rde generationens k\u00e4rnkraft. Med den kan man \u00e5teranv\u00e4nda utbr\u00e4nt k\u00e4rnbr\u00e4nsle, men det skulle \u00f6ka priset p\u00e5 k\u00e4rnkraftsel med mellan 10 och 25 procent. Den n\u00f6dv\u00e4ndiga upparbetningen av utbr\u00e4nt br\u00e4nsle inneb\u00e4r ocks\u00e5 risker.<\/p>\n Lina Palm, energidirekt\u00f6r vid den tunga svenska energins energiorganisation ville se mer k\u00e4rnkraft. Hon tyckte det var fel att s\u00e4ga att k\u00e4rnkraft m\u00e5ste bli dyrt.<\/p>\n \u2013 Om man bygger flera reaktorer p\u00e5 en g\u00e5ng och skaffar fram standarder kan man f\u00e5 ner priserna, sade hon.<\/p>\n Erik Brandsma<\/strong>, chef f\u00f6r svenska energimyndigheten h\u00f6ll dock med om att k\u00e4rnkraftsel knappast blir billig, och att man inte vet vad man f\u00e5r tillbaka p\u00e5 en investering i den oreglerade svenska energimarknaden. Han h\u00f6ll \u00f6ppet f\u00f6r alla energislag men p\u00e5minde om energieffektivisering. Han efterlyste ocks\u00e5 ett mer sammankopplat eln\u00e4t \u00f6ver Europa, som skulle kunna f\u00e5nga upp tillf\u00e4lliga \u00f6verskott och underskott p\u00e5 olika st\u00e4llen p\u00e5 kontinenten.<\/p>\n Paneldebatten mellan Per K\u00e5geson, Lina Palm och Erik Brandsma mynnade ut i att politikerna har sv\u00e5rt att ta i den k\u00e4nsliga energifr\u00e5gan, men att vi i Sverige har n\u00e5gorlunda med tid p\u00e5 oss innan vi m\u00e5ste hitta snabba l\u00f6sningar.<\/p>\n \u2013 Det \u00e4r f\u00f6rst n\u00e5gonstans efter 2025 som vi kommer att b\u00f6rja beh\u00f6va n\u00f6dl\u00f6sningar, sa Erik Brandsma.<\/p>\n Sture Henckel<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Hur klarar sig industrin n\u00e4r\u00a0de gamla svenska k\u00e4rnkraftverken m\u00e5ste avvecklas? I fredags h\u00f6ll SNS ett seminarium kring den st\u00e4ndiga fr\u00e5gan. Slutsatserna blev ungef\u00e4r att fr\u00e5gan \u00e4r oerh\u00f6rt viktig, att inga l\u00f6sningar \u00e4r perfekta men att det dr\u00f6jer tio \u00e5r innan vi m\u00e5ste ta till n\u00f6dl\u00f6sningar.<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"145039,143281,143190","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-31924","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ingenjoren"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31924"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=31924"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31924\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":138653,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31924\/revisions\/138653"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=31924"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=31924"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=31924"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n1. Mer ny konventionell k\u00e4rnkraft
\n2. Vindkraft tillsammans med uppbackning av annan energi och energilagring samt f\u00f6rst\u00e4rkt \u00f6verf\u00f6ringsm\u00f6jligheter av el.
\n3. Bioenergi med kraftv\u00e4rme.<\/p>\n