{"id":32059,"date":"2014-09-17T08:09:41","date_gmt":"2014-09-17T06:09:41","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=32059"},"modified":"2024-01-23T02:26:23","modified_gmt":"2024-01-23T01:26:23","slug":"sverige-rattvisast-i-eu","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2014\/09\/17\/sverige-rattvisast-i-eu\/","title":{"rendered":"Sverige r\u00e4ttvisast i EU?"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r social r\u00e4ttvisa m\u00e4ts bland EU-l\u00e4nderna hamnar Sverige i topp. Men klyftorna mellan norra och s\u00f6dra Europa \u00f6kar.<\/p>\n

N\u00e4r social r\u00e4ttvisa m\u00e4ts bland EU-l\u00e4nderna hamnar Sverige i topp. Men klyftorna mellan norra och s\u00f6dra Europa \u00f6kar.<\/strong><\/p>\n

Sverige f\u00e5r 7,48 av 10 p\u00e5 det sociala r\u00e4ttviseindex som Bertelmannstiftelsen, en tysk tankesmedja, har tagit fram i en j\u00e4mf\u00f6relse mellan de 28 medlemsl\u00e4nderna i EU. Det g\u00f6r att Sverige hamnar i topp p\u00e5 listan.<\/p>\n

Indexet baseras p\u00e5 35 olika kriterier, med huvudrubrikerna fattigdomsbek\u00e4mpning, utbildning, inkluderande arbetsmarknad, social sammanh\u00e5llning och icke-diskriminering, h\u00e4lsa samt r\u00e4ttvisa mellan generationerna.<\/p>\n

J\u00e4mf\u00f6relsen visar att<\/strong> skillnaderna mellan EU-l\u00e4nderna vad g\u00e4ller sociala klyftor \u00e4r r\u00e4tt stora. Medel f\u00f6r samtliga EU-l\u00e4nder \u00e4r 5,60. Finland och Danmark kommer p\u00e5 andra, respektive tredje plats med 7,13 och 7,06. L\u00e4ngst ner i j\u00e4mf\u00f6relsen hamnar Rum\u00e4nien och Grekland med 3,69 respektive 3,57. Grekland \u00e4r ocks\u00e5 ett land d\u00e4r de sociala or\u00e4ttvisorna tydligt har v\u00e4xt j\u00e4mf\u00f6rt med det sociala r\u00e4ttviseindex som gjordes 2008, enligt unders\u00f6kningen. I Rum\u00e4nien ber\u00e4knas 41,7 procent av befolkningen riskera fattigdom eller social exkludering. I Sverige \u00e4r samma siffra 15,6 procent.<\/p>\n

Enligt rapporten har<\/strong> bland annat de strukturella reformer som har syftat till att stabilisera ekonomin f\u00e5tt negativ effekt p\u00e5 den sociala r\u00e4ttvisan i l\u00e4nderna. Bara Polen, Tyskland och Luxemburg har f\u00e5tt ett tydligt b\u00e4ttre resultat i \u00e5rets unders\u00f6kning j\u00e4mf\u00f6rt f\u00f6r sex \u00e5r sedan.<\/p>\n

\u2013 De v\u00e4xande sociala klyftorna mellan medlemsl\u00e4nderna och mellan generationer kan leda till sp\u00e4nningar och en betydande f\u00f6rtroendef\u00f6rlust. Om den sociala obalansen kvarst\u00e5r en l\u00e4ngre tid eller \u00f6kar \u00e4nnu mer \u00e4r framtiden f\u00f6r det europeiska integrationsprojektet hotat, s\u00e4ger Dr. J\u00f6rg Dr\u00e4ger, medlem i Bertelmannstiftelsens styrelse, i en kommentar.<\/p>\n

L\u00e4s hela rapporten ”Social Justice in the EU \u2013 A Cross-national Comparison” h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Ania Obminska<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r social r\u00e4ttvisa m\u00e4ts bland EU-l\u00e4nderna hamnar Sverige i topp. Men klyftorna mellan norra och s\u00f6dra Europa \u00f6kar.<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"142170,123353,134626","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[222,20],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32059"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=32059"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32059\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":137358,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32059\/revisions\/137358"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=32059"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=32059"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=32059"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}