Risk f\u00f6r h\u00f6gskolehaveri? Nytilltr\u00e4dda universitetskanslern Harriet Wallberg varnar p\u00e5 DN Debatt f\u00f6r det \u00f6kande gapet mellan grundutbildning och forskning. Flera tunga h\u00f6gskolor inst\u00e4mmer.<\/p>\n

Risk f\u00f6r h\u00f6gskolehaveri? Nytilltr\u00e4dda universitetskanslern Harriet Wallberg varnar p\u00e5 DN Debatt f\u00f6r det \u00f6kande gapet mellan grundutbildning och forskning. Flera tunga h\u00f6gskolor inst\u00e4mmer.<\/strong><\/p>\n

Satsningarna p\u00e5 h\u00f6gre utbildning har varierat \u00f6ver tid. Mellan 1997 och 2002 \u00f6kade anslagen till utbildning p\u00e5 grund- och avancerad niv\u00e5 lika mycket som den till forskning och forskarutbildning. D\u00e4refter f\u00f6ljde en period n\u00e4r anslagen i stort sett l\u00e5g still. Men sen h\u00e4nde n\u00e5gonting. Under \u00e5ren 2008 till 2013 fick forskning och forskarutbildning rej\u00e4la tillskott \u2013 medan ers\u00e4ttningen till grundutbildning var den samma. Detta skriver Harriet Wallberg i sin artikel publicerad i Dagens Nyheter 4 augusti.<\/p>\n

Enligt henne m\u00e5ste<\/strong> utbildningen vara stark i hela ledet, ”v\u00e5gen m\u00e5ste v\u00e4ga j\u00e4mt”. Satsar man p\u00e5 forskning till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r grundutbildning \u00e4ventyras s\u00e5 sm\u00e5ningom kvalit\u00e9n p\u00e5 forskningen. ”Vi riskerar dessutom att examinera jurister, ingenj\u00f6rer, l\u00e4kare och l\u00e4rare med bristf\u00e4lliga och f\u00f6r\u00e5ldrade kunskaper, n\u00e5got som \u00e4r negativt f\u00f6r b\u00e5de n\u00e4ringsliv och offentlig verksamhet”.<\/p>\n

En f\u00f6ljd av att anslagen inte h\u00f6js \u00e4r att m\u00e5nga h\u00f6gskolor minskar antalet utbildningsplatser trots dagens rekordstora intresse f\u00f6r att l\u00e4sa p\u00e5 h\u00f6gskola i Sverige. Anders Axelsson, rektor vid Lunds tekniska h\u00f6gskola ber\u00e4ttar att de till h\u00f6stens program i industriell ekonomi har n\u00e4stan 700 f\u00f6rstahandss\u00f6kande till 100 platser, men bara r\u00e5d att tills\u00e4tta 90 platser.<\/p>\n

\u2013 De som kommer in har h\u00f6gsta betyg i alla \u00e4mnen och vi tvingas neka m\u00e5nga supermotiverade studenter. Detta trots att v\u00e5r region expanderar och det v\u00e4ntas m\u00e5nga pensionsavg\u00e5ngar fram\u00f6ver, s\u00e4ger han.<\/p>\n

\u00c4ven Eva Malmstr\u00f6m<\/strong> Jonsson, prorektor p\u00e5 KTH, delar i stort universitetskanslerns beskrivning av verkligheten. Hon \u00e4r bekymrad \u00f6ver att det minskade antalet h\u00f6gskoleplatser sl\u00e5r mot det livsl\u00e5nga l\u00e4randet.<\/p>\n

\u2014 Vi kommer att beh\u00f6va fortbildning under resten av livet. Tidigare har vi p\u00e5 KTH givit programutbildningen i delar som man kunnat l\u00e4sa som frist\u00e5ende kurser. Exempelvis som yrkesverksam med studier vid sidan av jobbet. Det \u00e4r inte l\u00e4ngre m\u00f6jligt och p\u00e5 sikt hotar det kompetensen, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Att minska antalet utbildningsplatser \u00e4r ett s\u00e4tt att spara pengar. Ett annat \u00e4r att minska andelen l\u00e4rarledd undervisning. TCO har nyligen visat att bara h\u00e4lften av landets h\u00f6gskolestuderande har l\u00e4rarledd undervisning mer \u00e4n nio timmar per vecka. J\u00e4mf\u00f6rt med de humanistiska och samh\u00e4llsvetenskapliga utbildningarna ligger ingenj\u00f6rsutbildningarna bra till, med undervisning 8\u201315 i princip dagligen. Men den l\u00e4rarledda tiden har minskat \u00e4ven vid de tekniska utbildningarna. Det \u00e4r l\u00e4raren som kostar pengar. Vad som d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 riskerar att f\u00e5 stryka p\u00e5 foten n\u00e4r fler ska utbildas f\u00f6r samma pengar \u00e4r laborationer.<\/p>\n

\u2014 Teoretiska kunskaper beh\u00f6ver illustreras med hj\u00e4lp av labbar. Det \u00e4r en f\u00e4rdighetsfr\u00e5ga. Det finns en risk att man annars urholkar konceptualiseringen. Dessutom passar olika typer av inl\u00e4rning olika studenter. Man l\u00e4r sig p\u00e5 olika vis, s\u00e4ger Eva Malmstr\u00f6m Jonsson.<\/p>\n

Som ett medvetet<\/strong> drag f\u00f6r att skydda laborationerna har man p\u00e5 LTH valt att l\u00e4gga pengarna f\u00f6r labbar i en s\u00e4rskild pott som inte f\u00e5r naggas p\u00e5 grund av bristande resurser. Enligt Anders Axelsson \u00e4r laborationer v\u00e4ldigt viktiga f\u00f6r att skapa kvalitet i utbildningen och ge studenterna s\u00e4kerhet, trygghet och mognad i sin yrkesroll.<\/p>\n

Ytterligare en fr\u00e5ga som Harriet Wallberg tar upp, som en illustration av den oj\u00e4mna kvalit\u00e9n i utbildningsv\u00e4sendet, \u00e4r hur matematikkunskaperna f\u00f6rs\u00e4mrats hos f\u00f6rsta\u00e5rsstudenterna p\u00e5 KTH. ”Var femte student som b\u00f6rjade p\u00e5 KTH i h\u00f6stas klarade inte grundskolans matematik p\u00e5 provet, en dubbelt s\u00e5 h\u00f6g andel som 1998”.<\/p>\n

Eva Malmstr\u00f6m Jonsson vill og\u00e4rna ondg\u00f6ra sig \u00f6ver det faktum att studenterna har s\u00e4mre mattekunskaper.<\/p>\n

\u2014 Det blir l\u00e4tt att man klagar p\u00e5 studenterna som ju inte kan hj\u00e4lpa det d\u00e4r. D\u00e4remot blir det en sv\u00e5righet f\u00f6r oss och f\u00f6r studenterna som under f\u00f6rsta \u00e5ret m\u00e5ste jobba v\u00e4ldigt h\u00e5rt f\u00f6r att komma ikapp. Som kanske till och med hoppar av sin utbildning. Vi ger matte-bas-kurser och har mattejour \u2013 men kan naturligtvis inte examinera s\u00e4mre ingenj\u00f6rer, s\u00e4ger hon.
\nOm hon fick \u00f6kade resurser till utbildningarna p\u00e5 KTH vet hon mycket v\u00e4l hur de skulle anv\u00e4ndas: Fler laborationer i sm\u00e5grupp. \u00d6kad interaktionen mellan studenter, och mellan f\u00f6rel\u00e4sare och studenter.<\/p>\n

\u2013 Fler moment d\u00e4r vi bjuder in till dialog och interaktion och f\u00e4rre storf\u00f6rel\u00e4sningar med en professor som m\u00e4ssar, s\u00e4ger Eva Malmstr\u00f6m Jonsson.
\nUniversitetskansler Harriet Wallberg efterlyser ett helhetsperspektiv d\u00e4r man oavbrutet satsar p\u00e5 grundskola, gymnasieskola, h\u00f6gskoleutbildning och forskning. Eva Malmstr\u00f6m Jonsson inst\u00e4mmer. B\u00e4ttre ”\u00f6verh\u00f6rning” mellan utbildningsinstanserna skulle g\u00f6ra varje steg mindre dramatiskt.<\/p>\n

Det samlande organet<\/strong> Sveriges Universitets- och h\u00f6gskolef\u00f6rbund har formulerat sina st\u00e4llningstaganden f\u00f6r ett uth\u00e5lligt styr- och resursf\u00f6rdelningssystem. Enligt dem \u00e4r problemen med dagens system bland annat att det inte stimulerar till l\u00e5ngsiktighet och m\u00e5ngfald. Att de skapar on\u00f6diga gr\u00e4nser genom s\u00e4rredovisning av utbildning och forskning och att dagens system urholkar resurser f\u00f6r utbildning och forskning genom produktivitetsavdrag. Ett av deras upprop lyder: L\u00e5t l\u00e4ros\u00e4tena anv\u00e4nda sina resurser som ett samlat anslag, f\u00f6r att stadf\u00e4sta den orubbliga kopplingen mellan utbildning och forskning och f\u00f6r att minska intern byr\u00e5krati.<\/p>\n

Marit Larsdotter
\n<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Risk f\u00f6r h\u00f6gskolehaveri? Nytilltr\u00e4dda universitetskanslern Harriet Wallberg varnar p\u00e5 DN Debatt f\u00f6r det \u00f6kande gapet mellan grundutbildning och forskning. Flera tunga h\u00f6gskolor inst\u00e4mmer.<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"135222,143052,142956","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[21,222,20],"tags":[],"class_list":["post-32189","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-karriar","category-pa-jobbet","category-utbildning"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32189"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=32189"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32189\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":137351,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32189\/revisions\/137351"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=32189"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=32189"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=32189"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}