3D-skrivarna har sagts utg\u00f6ra andra eller tredje industriella revolutionen. De har ocks\u00e5 sagts kunna \u00e5terf\u00f6ra outsourcade jobb till v\u00e4st. Men Christian Sandstr\u00f6m, teknisk doktor vid Chalmers och expert p\u00e5 disruptiv innovation, menar att vurmen f\u00f6r 3D-skrivarna \u00e4r \u00f6verdriven.<\/p>\n
3D-skrivarna har sagts utg\u00f6ra andra eller tredje industriella revolutionen. De har ocks\u00e5 sagts kunna \u00e5terf\u00f6ra outsourcade jobb till v\u00e4st. Men Christian Sandstr\u00f6m, teknisk doktor vid Chalmers och expert p\u00e5 disruptiv innovation, menar att vurmen f\u00f6r 3D-skrivarna \u00e4r \u00f6verdriven.<\/strong><\/p>\n 3D-skrivarna \u00e4r en viktig ny teknologi, men kanske lite hypad. Det sade Christian Sandstr\u00f6m som den 1 oktober h\u00f6ll ett f\u00f6redrag p\u00e5 ESBRI \u2013 Institutet f\u00f6r entrepren\u00f6rskaps- och sm\u00e5f\u00f6retagsforskning \u2013 om 3D-skrivare. Han tyckte att det l\u00e4tt blir lite Star Trek \u00f6ver det hela n\u00e4r alla f\u00f6rs\u00f6ker titta i sp\u00e5kulan efter vad som ska komma.<\/p>\n \u2013 Jag tror mer p\u00e5 att titta i backspegeln, och se hur f\u00f6retag f\u00f6rh\u00e5ller sig till en viss teknologi, sade han. Om vi blickar bak\u00e5t kanske vi kan generalisera bland h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp.<\/p>\n Han tog sin egen studie av h\u00f6rapparatsbranschen, d\u00e4r alla tillverkare har \u00f6verg\u00e5tt till produktion med 3D-skrivare, som exempel. Hur har den omst\u00e4llningen p\u00e5verkat branschen?<\/p>\n Mer \u00e4n tio miljoner h\u00f6rsn\u00e4ckor har i dag tillverkats med 3D-printers. Det finns olika kategorier av produkter. Apparater som h\u00e4ngs bakom \u00f6rat, apparater som formas f\u00f6r den enskilda kunden och som sitter i \u00f6rong\u00e5ngen och en tredje kategori som \u00e4r lite mittemellan.<\/p>\n Innan 3D-skrivarna<\/strong> kom, var tillverkningen av de h\u00f6rsn\u00e4ckor som satt inuti \u00f6rat ett mycket avancerat hantverk. Man gj\u00f6t en form i patientens \u00f6ra och d\u00e4refter satte man in elektroniken. Med den nya 3D-tekniken har allt blivit l\u00e4ttare. Man modellerar formen i datorn, skriver ut sn\u00e4ckan och stoppar in elektroniken.<\/p>\n Han ber\u00e4ttade hur alla tillverkare ville bli av med det hantverksm\u00e4ssiga och f\u00e5 tillverkningen mer industrim\u00e4ssig och f\u00f6rutsebar. Siemens var det f\u00f6rsta f\u00f6retag som b\u00f6rjade jobba med att skriva ut h\u00f6rselsn\u00e4ckor med 3D-skrivare runt 1998. Det gick lite tr\u00f6gt, men allteftersom tekniken blev b\u00e4ttre gick allt fler \u00f6ver till den nya tekniken.<\/p>\n I dag har alla f\u00f6retag i branschen helt och h\u00e5llet g\u00e5tt \u00f6ver till att producera h\u00f6rsn\u00e4ckor med hj\u00e4lp av 3D-skrivare. Men, fr\u00e5gade han sig, var det verkligen fr\u00e5ga om en disruptiv omst\u00e4llning? Han svarade sj\u00e4lv genom att peka ut fyra faktorer som ska uppfyllas f\u00f6r att en ny teknik ska r\u00e4knas som disruptiv.<\/p>\n 1. M\u00e4nskligt kunnande tappar i v\u00e4rde.<\/strong> I fallet med h\u00f6rsn\u00e4ckorna var f\u00f6retagen noga med att anv\u00e4nda kunnandet hos dem som formade sn\u00e4ckorna. De fortsatte i grund och botten att g\u00f6ra samma sak, fast digitalt i st\u00e4llet f\u00f6r analogt som f\u00f6rr. Deras kunnande f\u00f6rlorade inte s\u00e5 mycket i v\u00e4rde.<\/p>\n 2. F\u00f6retagets \u00f6vriga tillg\u00e5ngar tappar i v\u00e4rde.<\/strong> I branschen med h\u00f6rsn\u00e4ckorna tillverkade man vissa delar av helheten med 3D-skrivare, men l\u00e5ngt ifr\u00e5n allting. Elektroniken, till exempel var densamma och m\u00e5nga maskiner kunde forts\u00e4tta att anv\u00e4ndas.<\/p>\n 3. Branschstrukturen f\u00f6r\u00e4ndras av tekniken.<\/strong> Branschen f\u00f6r h\u00f6rsn\u00e4ckor \u00e4ndrades inte s\u00e5 mycket. F\u00f6rs\u00e4ljningen g\u00e5r i stort till p\u00e5 samma s\u00e4tt med att man en s\u00e5 kallad audiolog hj\u00e4lper patienten att hitta r\u00e4tt apparat som sedan tillverkas av en av de sex bolag som, nu liksom d\u00e5, dominerar branschen<\/p>\n 4. Oklara incitament kopplade till den nya tekniken.<\/strong> Alla tillverkarna i h\u00f6rsn\u00e4cksbranschen st\u00e4lldes f\u00f6r samma situation. De k\u00f6per alla sina 3D-skrivare, och tillverkningen av sj\u00e4lva sn\u00e4ckan stod f\u00f6r en viktig men liten del av alla deras kostnader. Enligt Christian Sandstr\u00f6m pr\u00e4glas branschen fortfarande av samma stora bolag. Branschstrukturen har inte \u00e4ndrats.<\/p>\n Hade n\u00e5gra<\/strong> jobb f\u00f6rts tillbaka till v\u00e4st? Nej, inte det heller. F\u00f6r f\u00f6retagen som tillverkar h\u00f6rsn\u00e4ckor innebar 3D-printing knappast n\u00e5gon disruptiv f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n Christian Sandstr\u00f6m fr\u00e5gade sig f\u00f6ljaktligen om de h\u00e4r f\u00f6retagens snabba v\u00e4rdestegring \u00e4r en bubbla, och gav sj\u00e4lv ett ganska rakt svar. Han redovisade hur man med hj\u00e4lp av s\u00e5 kallade PEG-tal – som st\u00e4ller aktiev\u00e4rdet i relation till vinsten –\u00a0kan\u00a0bed\u00f6ma om ett f\u00f6retag \u00e4r \u00f6ver- eller underv\u00e4rderat. Alla f\u00f6retag som har v\u00e4rden \u00f6ver 1,0 kan anses \u00f6verv\u00e4rderade. Han tog f\u00f6retaget 3D systems som exempel. Med ett PEG-tal p\u00e5 4,5 \u00e4r det sannolikt ganska rej\u00e4lt \u00f6verv\u00e4rderat.<\/p>\n Han gjorde ocks\u00e5, lite fr\u00e5n h\u00f6ften och utifr\u00e5n sina fyra faktorer, en snabb bed\u00f6mning av hur pass revolutionerande 3D-skrivarna kan vara i andra industribranscher.<\/p>\n M\u00e4nskligt kunnande? Det kommer att kr\u00e4vas f\u00f6r\u00e4ndringar i kunnandet, men det g\u00e4ller nog vissa komponenter. Tillg\u00e5ngar? I industrin handlar det om tillverkningsmaskiner som ska ers\u00e4ttas. Ja, h\u00e4r kr\u00e4vs det en hyfsad f\u00f6r\u00e4ndring. Branschstruktur? Den \u00e4ndras inte av 3D-skrivarna. Incitamenten? Oklart. Inom industrin m\u00e5ste man fr\u00e5ga sig: ”vad ska vi ha den nya tekniken till?”<\/p>\n Han landade i<\/strong> att 3D-printing visst kunde vara en disruptiv teknik, men att det beror p\u00e5 var det anv\u00e4nds.<\/p>\n \u2013 Det h\u00e4nder alltid mindre \u00e4n vi tror p\u00e5 fem \u00e5r, men mer \u00e4n vi kan f\u00f6rest\u00e4lla oss p\u00e5 femtio. Det \u00e4r viktigt att Sverige f\u00f6ljer utvecklingen, sade han.<\/p>\n Enligt Christian Sandstr\u00f6m ligger Sverige emellertid efter andra l\u00e4nder vad g\u00e4ller 3D-skrivare. Det finns inga kurser p\u00e5 universiteten \u00e4nnu och det tar tid att bygga upp kompetensen. Vinnova h\u00e5ller dock p\u00e5 med att ta fram en nationell plan f\u00f6r s\u00e5 kallad additiv tillverkning.<\/p>\n Sture Henckel<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" 3D-skrivarna har sagts utg\u00f6ra andra eller tredje industriella revolutionen. De har ocks\u00e5 sagts kunna \u00e5terf\u00f6ra outsourcade jobb till v\u00e4st. Men Christian Sandstr\u00f6m, teknisk doktor vid Chalmers och expert p\u00e5 disruptiv innovation, menar att vurmen f\u00f6r 3D-skrivarna \u00e4r \u00f6verdriven.<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"134789,142664,145114","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-32271","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ingenjoren"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32271"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=32271"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32271\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":139766,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32271\/revisions\/139766"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=32271"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=32271"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=32271"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nEtt tydligt exempel \u00e4r det svenska f\u00f6retaget Facit som tillverkade skriv- och r\u00e4knemaskiner. F\u00f6retaget f\u00f6rsvann n\u00e4r minir\u00e4knarna och datorerna kom. F\u00f6retagets mekanikingenj\u00f6rer kunde inte mycket om elektronik, och n\u00e4r v\u00e4rdet av de anst\u00e4lldas kunskap f\u00f6rsvinner f\u00f6rlorade f\u00f6retaget i konkurrenskraft.<\/p>\n
\nGamla maskiner som anv\u00e4ndes f\u00f6r att tillverka gamla produkterna tappar i v\u00e4rde, till exempel i en \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n mekaniska till digitala kontorsmaskiner.<\/p>\n
\nKodak f\u00f6ll n\u00e4r kamerorna blev digitala. Kodak tillverkade alla komponenter sj\u00e4lva och hade alla s\u00e4ljkanaler f\u00e4rdiga med mycket h\u00f6ga s\u00e4ljmarginaler. N\u00e4r fotobranschen gick \u00f6ver till elektronik, s\u00e5 fanns pl\u00f6tsligt allting p\u00e5 en integrerad krets som kunde k\u00f6pas billigt var som helst. Kodak klarade inte den nya konkurrensutsatta milj\u00f6n och gick i konkurs.<\/p>\n
\nPolaroid hade precis som Kodak h\u00f6ga marginaler p\u00e5 sin film. Det blev sv\u00e5rt f\u00f6r dem att satsa p\u00e5 digital teknik eftersom de hela tiden tj\u00e4nade mer p\u00e5 att s\u00e4lja den gamla tekniken.<\/p>\n