{"id":32830,"date":"2014-11-20T08:03:36","date_gmt":"2014-11-20T07:03:36","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=32830"},"modified":"2024-01-23T02:24:49","modified_gmt":"2024-01-23T01:24:49","slug":"tvasprakighet-kan-trimma-hjarnan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2014\/11\/20\/tvasprakighet-kan-trimma-hjarnan\/","title":{"rendered":"Tv\u00e5spr\u00e5kighet kan trimma hj\u00e4rnan"},"content":{"rendered":"
\"Bild:

Bild: Allan Ajifo\/aboutmodafinil.com\/Flickr\/Creative commons<\/p><\/div>\n

Talar du flera spr\u00e5k? Grattis! Forskning tyder p\u00e5 att du kan bearbeta information l\u00e4ttare och mer effektivt \u00e4n de som kan ett spr\u00e5k.<\/p>\n

\"Bild:

Bild: Allan Ajifo\/aboutmodafinil.com\/Flickr\/Creative commons<\/p><\/div>\n

Talar du flera spr\u00e5k? Grattis! Forskning tyder p\u00e5 att du kan bearbeta information l\u00e4ttare och mer effektivt \u00e4n de som kan ett spr\u00e5k.<\/strong><\/p>\n

Tv\u00e5spr\u00e5kighet g\u00f6r enligt Viorica Marian, professor vid Northwestern University och huvudf\u00f6rfattare till studien, att hj\u00e4rnan st\u00e4ndigt aktiverar b\u00e5da spr\u00e5k, v\u00e4ljer vilket av spr\u00e5ken som ska anv\u00e4ndas och vilket som inte ska g\u00f6ra det, vare sig du \u00e4r medveten om det eller ej. F\u00f6r den tv\u00e5spr\u00e5kige blir kognitiva uppgifter, s\u00e5 som informationsbearbetning, d\u00e4rf\u00f6r inte lika arbetskr\u00e4vande, enligt forskarna. Tv\u00e5spr\u00e5kighet verkar vara en sorts st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende hj\u00e4rngympa.<\/p>\n

\n

Mer om studien<\/h3>\n

Hela studien Differential Recruitment of Executive Control Regions during Phonological Competition in Monolinguals and Bilinguals<\/em> kan du l\u00e4sa h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n

\u2013 Tv\u00e5spr\u00e5kiga ger alltid gr\u00f6nt ljus till ett spr\u00e5k och r\u00f6tt ljus till ett annat. N\u00e4r du m\u00e5ste g\u00f6ra s\u00e5 hela tiden blir du riktigt bra p\u00e5 att trycka undan de ord som du inte beh\u00f6ver, s\u00e4ger Viorica Marian i ett pressmeddelande.<\/p>\n

Forskarna till <\/strong>studien har anv\u00e4nt sig av fMRI (functional magnetic resonance imaging) f\u00f6r att studera koaktivering, det vill s\u00e4ga m\u00f6jligheten att ha b\u00e5da spr\u00e5k aktiva i hj\u00e4rnan, och h\u00e4mmande funktioner i hj\u00e4rnan, som i m\u00f6jligheten att v\u00e4lja r\u00e4tt spr\u00e5k. Totalt 35 personer har ing\u00e5tt i studien, varav 17 tv\u00e5spr\u00e5kiga och 18 enspr\u00e5kiga.<\/p>\n

Enligt Viorica Marian \u00e4r det aldrig \u00e4r f\u00f6r sent att l\u00e4ra sig ett nytt spr\u00e5k.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6rdelarna kan ses redan efter en termins studier, s\u00e4ger hon i pressmeddelandet.<\/p>\n

Ania Obminska<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Talar du flera spr\u00e5k? Grattis! Forskning tyder p\u00e5 att du kan bearbeta information l\u00e4ttare och mer effektivt \u00e4n de som kan ett spr\u00e5k.<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"134824,143488,141195","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"class_list":["post-32830","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-utbildning"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32830"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=32830"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32830\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":138321,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32830\/revisions\/138321"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=32830"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=32830"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=32830"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}