{"id":34086,"date":"2015-03-10T11:52:25","date_gmt":"2015-03-10T10:52:25","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=34086"},"modified":"2024-01-23T02:24:49","modified_gmt":"2024-01-23T01:24:49","slug":"mer-frihet-for-larosaten-efterfragas","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2015\/03\/10\/mer-frihet-for-larosaten-efterfragas\/","title":{"rendered":"Mer frihet f\u00f6r l\u00e4ros\u00e4ten efterfr\u00e5gas"},"content":{"rendered":"
\"Foto:

Foto: Ingenj\u00f6ren<\/p><\/div>\n

F\u00f6r att h\u00f6ja kvaliteten p\u00e5 h\u00f6gre utbildning b\u00f6r l\u00e4ros\u00e4tena f\u00e5 mer frihet och vi beh\u00f6ver ocks\u00e5 inf\u00f6ra en gemensam betygsskala f\u00f6r alla, menar f\u00f6rfattarna till en ny bok.<\/p>\n

\"Foto:

Foto: Ingenj\u00f6ren<\/p><\/div>\n

F\u00f6r att h\u00f6ja kvaliteten p\u00e5 h\u00f6gre utbildning b\u00f6r l\u00e4ros\u00e4tena f\u00e5 mer frihet och vi beh\u00f6ver ocks\u00e5 inf\u00f6ra en gemensam betygsskala f\u00f6r alla, menar f\u00f6rfattarna till en ny bok.<\/strong><\/p>\n

Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r tisdagsmorgonens samtal om svensk h\u00f6gskoleutbildning i Arm\u00e9huset i Stockholm var boken ”Universitetsreform! \u2013 S\u00e5 kan vi r\u00e4dda och lyfta den h\u00f6gre utbildning<\/em>en”, en bok som tankesmedjan Den nya v\u00e4lf\u00e4rden ligger bakom.<\/p>\n

Enligt Patrik Engellau<\/strong>, styrelseordf\u00f6rande i tankesmedjan och en av f\u00f6rfattarna till boken, finns det ”oerh\u00f6rda incitament till betygsinflation” p\u00e5 landets l\u00e4ros\u00e4ten i dag. Ett av felen i dagens system \u00e4r att institutionerna sj\u00e4lva s\u00e4tter betyg p\u00e5 tentor och uppsatser, vilket han menar \u00e4r som att l\u00e5ta n\u00e5gon attestera sin egen faktura. Genom att inf\u00f6ra en gemensam betygsskala f\u00f6r alla l\u00e4ros\u00e4ten och l\u00e5ta andra institutioner r\u00e4tta tentor skulle incitamenten till betygsinflation minska och betygen skulle ocks\u00e5 bli j\u00e4mf\u00f6rbara, menade han.<\/p>\n

Magnus Henrekson, professor och vd p\u00e5 Institutet f\u00f6r n\u00e4ringslivsforskning, \u00e4r medf\u00f6rfattare till boken. Han menade att det system vi har inom h\u00f6gre utbildning i dag inte levererar det samh\u00e4lle vi vill ha. Ett sk\u00e4l \u00e4r att studenterna har allt svagare f\u00f6rkunskaper. Ett annat \u00e4r att l\u00e4rare inte har n\u00e5gon extern betygss\u00e4ttning.<\/p>\n

\u2013 Man kan inte ta spj\u00e4rn mot n\u00e5gonting. I st\u00e4llet \u00e4r det s\u00e5 att om studenten misslyckas och jag bara f\u00e5r halva betalningen riskerar jag att bli \u00f6vertalig och f\u00e5 sluta, sade han.<\/p>\n

Andelen som l\u00e4ser<\/strong> vidare p\u00e5 h\u00f6gskolor och universitet har \u00f6kat, men resurserna till l\u00e4ros\u00e4tena har inte \u00f6kat i lika h\u00f6g grad. Det har lett till mindre l\u00e4rarledd tid, inom fr\u00e4mst humaniora, framh\u00f6ll Magnus Henrekson som efterfr\u00e5gade mer resurser f\u00f6r att \u00f6ka den l\u00e4rarledda tiden, framf\u00f6r allt inom humaniora och det samh\u00e4llsvetenskapliga omr\u00e5det. Om staten inte skjuter till mer pengar kan ett alternativ vara att inf\u00f6ra studieavgifter, \u00e4ven om det i den b\u00e4sta av v\u00e4rldar inte ska beh\u00f6vas, tyckte han.<\/p>\n

\u2013 D\u00e5 kan studenterna st\u00e4lla andra krav p\u00e5 undervisningen. Som l\u00e4rare kan du ocks\u00e5 st\u00e4lla andra krav, sade Magnus Henrekson.<\/p>\n

\u00d6rebro universitets rektor Jens Schollin tyckte att den stora nyttan med boken var att den lyfter universitetsdebatten p\u00e5 ett s\u00e4tt som beh\u00f6vs. Utbildningsdelen av h\u00f6gskolan har inte varit i fokus p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r, ans\u00e5g Jens Schollin. Att det beh\u00f6vs mer resurser till utbildning var han \u00f6verens med Magnus Henrekson om. D\u00e4remot trodde han inte p\u00e5 att inf\u00f6ra avgifter f\u00f6r studenterna. Det, menade han, kan leda till en kommersialisering som inte h\u00f6r hemma p\u00e5 universiteten och \u00e4ven till ett urval av studenter p\u00e5 fel grunder.<\/p>\n

Ebba Witt-Brattstr\u00f6m \u00e4r<\/strong> professor vid Helsingfors universitet med erfarenhet av att jobba vid flera svenska l\u00e4ros\u00e4ten. Hon ber\u00e4ttade att hon \u00e4r n\u00f6jd med det finska universitetssystemet. D\u00e4r finns en stark profession, studenter som kommer in p\u00e5 intr\u00e4desprov och kommer fr\u00e5n en kunskapsskola. Dessutom till\u00e4mpas Bologna-skalan \u00f6vergripande.<\/p>\n

Hon tyckte att det absolut var dags att titta n\u00e4rmare p\u00e5 de svenska l\u00e4ros\u00e4tenas grundutbildning och att det \u00e4r bra att det sker. Hon var dock kritisk till att det alltid blir fr\u00e5n ett uppifr\u00e5n-ned-perspektiv.<\/p>\n

\u2013 Det f\u00f6rblir oklart vad professionen ska g\u00f6ra, f\u00f6rutom att st\u00e4lla krav och s\u00e4tta betyg.<\/p>\n

Forskningsbaserad undervisning \u00e4r bra undervisning, enligt Ebba Witt-Brattstr\u00f6m. Men om du undervisar hela tiden hinner du inte forska. Och ett stort elevantal p\u00e5verkar ocks\u00e5 kvaliteten p\u00e5 utbildningarna och vilken typ av feedback studenter kan f\u00e5, framh\u00f6ll hon.<\/p>\n

\u2013 Det m\u00e5ste man diskutera. Varf\u00f6r har professionen s\u00e5 d\u00e5liga villkor i Sverige?<\/p>\n

Fr\u00e5n l\u00e4rarh\u00e5ll st\u00e4rker<\/strong> man professionen genom att ge mer resurser och ha duktiga studenter, ans\u00e5g hon.<\/p>\n

Att anslagsbeloppen till universiteten hela tiden urholkas \u00e4r ett av de mest fundamentala problemen sett till utbildningskvalitet, enligt Ursula Berge, samh\u00e4llspolitisk chef f\u00f6r Akademikerf\u00f6rbundet SSR. Det beh\u00f6ver diskuteras. Hon var kritiskt till att l\u00f6sa resursfr\u00e5gan genom att inf\u00f6ra studieavgifter.<\/p>\n

\u2013 Det leder till att man tar in studenter p\u00e5 andra meriter \u00e4n kunskapsmeriter. Det inneb\u00e4r en selektering utifr\u00e5n socioekonomisk bakgrund, ans\u00e5g Ursula Berge.<\/p>\n

Men Magnus Henrekson<\/strong> framh\u00f6ll att f\u00f6rdelen med att inf\u00f6ra en avgift skulle vara att studenterna skulle beh\u00f6va fundera p\u00e5 om det verkligen \u00e4r v\u00e4rt att g\u00e5 en viss utbildning.<\/p>\n

\u2013 D\u00e4r det inte finns en prislapp v\u00e4rderas det inte s\u00e4rskilt h\u00f6gt. Men det ska inte leda till social snedrekrytering, sade han och menade att om avgiften skulle r\u00f6ra sig om 5 000 kronor per termin skulle det inte p\u00e5verka intaget utifr\u00e5n socioekonomisk bakgrund.<\/p>\n

Ursula Berge h\u00f6ll dock fast vid att \u00e4ven det skulle leda till snedrekrytering och att det dessutom skulle ge incitament att h\u00f6ja avgifterna ytterligare, allt eftersom. Enligt Ursula Berge skulle inf\u00f6randet av terminsavgifter urholka kunskapsidealet.<\/p>\n

I boken framh\u00e5lls<\/strong> att Norge och Danmark har b\u00e4ttre kvalitet p\u00e5 sina universitetsutbildningar. Det beror p\u00e5 att l\u00e4rarna har minst 50 procent forskning i sin tj\u00e4nst, ans\u00e5g Ebba Witt-Brattstr\u00f6m, som ocks\u00e5 framh\u00f6ll att arbetsbelastningen p\u00e5 l\u00e4rarna m\u00e5ste bli mindre.<\/p>\n

Patrik Engellau f\u00f6respr\u00e5kade mer frihet f\u00f6r l\u00e4ros\u00e4tena att sj\u00e4lva best\u00e4mma till exempel hur de ska sk\u00f6ta antagningen av studenter och om de vill inf\u00f6ra studieavgifter eller ej. Men frihet betyder ansvar och \u00e4r man beredd att ta det? undrade Jens Schollin.<\/p>\n

Ania Obminska<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6r att h\u00f6ja kvaliteten p\u00e5 h\u00f6gre utbildning b\u00f6r l\u00e4ros\u00e4tena f\u00e5 mer frihet och vi beh\u00f6ver ocks\u00e5 inf\u00f6ra en gemensam betygsskala f\u00f6r alla, menar f\u00f6rfattarna till en ny bok.<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"133962,141234,132882","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[222,20],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34086"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=34086"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34086\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":137285,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34086\/revisions\/137285"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=34086"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=34086"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=34086"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}