Vetenskapsr\u00e5det f\u00f6resl\u00e5r ett nytt system f\u00f6r att f\u00f6rdela statliga forskningsanslag. F\u00f6rdelningen ska ske genom kollegial bed\u00f6mning av forskningen. SULF \u00e4r emot f\u00f6rslaget. Sveriges Ingenj\u00f6rer \u00e4r i grunden positivt men ser vissa svagheter.<\/p>\n
Vetenskapsr\u00e5det f\u00f6resl\u00e5r ett nytt system f\u00f6r att f\u00f6rdela statliga forskningsanslag. F\u00f6rdelningen ska ske genom kollegial bed\u00f6mning av forskningen. SULF \u00e4r emot f\u00f6rslaget. Sveriges Ingenj\u00f6rer \u00e4r i grunden positivt men ser vissa svagheter.<\/strong><\/p>\n Universitetens och h\u00f6gskolornas forskning ska f\u00e5 t\u00e4vla om statliga forskningsanslag. Vetenskapsr\u00e5det lade i slutet av 2014 fram ett f\u00f6rslag till regeringen att fr\u00e5n 2016 ska 20 procent av de statliga forskningsanslagen delas ut till l\u00e4ros\u00e4tena efter hur pass bra forskning de bedriver.<\/p>\n Tanken \u00e4r att<\/strong> en resursf\u00f6rdelning som baseras p\u00e5 en kollegial bed\u00f6mning av forskningens kvalitet och relevans ska f\u00f6rb\u00e4ttra den svenska forskningen. Redan i dag f\u00f6rdelas 10 procent av de statliga anslagen efter olika indikatorer som antal publiceringar, citeringar, och andel externa medel, men i det nya systemet ska betygen s\u00e4ttas av expertpaneler inom de olika forskningsomr\u00e5dena.<\/p>\n Enligt f\u00f6rslaget ska svensk forskning delas in i 24 forskningsomr\u00e5den som i sin tur samlas ihop i fem kategorier<\/p>\n 1. Naturvetenskap och lantbruk Antalet enheter<\/strong> varierar mellan forskningsomr\u00e5dena. De utg\u00f6rs av de olika l\u00e4ros\u00e4tenas samlade forskning inom det omr\u00e5det. Totalt ska drygt 900 experter titta p\u00e5 forskningen, enligt Vetenskapsr\u00e5dets f\u00f6rslag.<\/p>\n Enligt f\u00f6rslaget ska 24 paneler st\u00e5 f\u00f6r bed\u00f6mningen av l\u00e4ros\u00e4tenas forskning. Vart sj\u00e4tte \u00e5r betygs\u00e4tts forskningen, en bed\u00f6mning som sker efter tre kriterier: kvalitet, kvalitetsutvecklande faktorer och genomslag utanf\u00f6r akademin. Kvalitetsaspekten blir viktigast. Den viktas till 70 procent och de andra tv\u00e5 till 15 procent var. Dessa tre betyg sammanst\u00e4lls till ett gemensamt betyg p\u00e5 en skala fr\u00e5n 1 till 5. Det sammanv\u00e4gda betyget v\u00e4gs slutligen av mot l\u00e4ros\u00e4tets volym, det vill s\u00e4ga oms\u00e4ttning och antal anst\u00e4llda.<\/p>\n Med ett s\u00e5dant system \u00e4r det enligt Vetenskapsr\u00e5det l\u00e4ttare att undvika att premiera det best\u00e5ende och ”s\u00e4kra”. Dagens system f\u00f6r f\u00f6rdelning av forskningsanslag har kritiserats f\u00f6r att missgynna nyt\u00e4nkande och risktagande, just det som \u00e4r s\u00e5 viktigt f\u00f6r forskningen.<\/p>\n Tillv\u00e4xtanalys<\/strong>, en myndighet under N\u00e4ringsdepartementet, har studerat liknande system i andra l\u00e4nder, fr\u00e4mst Storbritannien, Kina och Nederl\u00e4nderna. Deras rapport pekar p\u00e5 komplexiteten i att skapa ett transparent, r\u00e4ttvisande och kostnadseffektivt system. De g\u00f6r vissa rekommendationer, bland annat att utvecklingen av ett nytt system m\u00e5ste f\u00e5 ta tid, rimligen flera \u00e5r och att metodutvecklingen b\u00f6r ske iterativt och att metoderna testas noggrant.<\/p>\n De skriver ocks\u00e5 i sin rapport att utv\u00e4rderingskriterierna m\u00e5ste var transparenta och f\u00f6ruts\u00e4gbara. Dessutom m\u00e5ste byr\u00e5krati och tungroddhet undvikas. Det sistn\u00e4mnda har varit orsak till att liknande system har avskaffats.<\/p>\n SULF, Sveriges universitetsl\u00e4rarf\u00f6rbund, \u00e4r kritiskt till Vetenskapsr\u00e5dets f\u00f6rslag. I en ledare med rubriken ”Det r\u00e4cker nu!” skriver SULFs ordf\u00f6rande Mats Ericson att f\u00f6rslaget ger de enskilda forskarna s\u00e4mre m\u00f6jligheter att t\u00e4nka fritt och l\u00e5ngsiktigt. Han p\u00e5pekar att cirka 57 procent av l\u00e4ros\u00e4tenas totala forskningsfinansiering redan \u00e4r konkurrensutsatta i form av externa resurser vunna i konkurrens mellan enskilda forskare och l\u00e4ros\u00e4ten.<\/p>\n ”Om nu ocks\u00e5 den lilla sk\u00e4rv av fasta forskningsmedel vi fortfarande har ska uts\u00e4ttas f\u00f6r granskning av vilken nytta forskningen g\u00f6r eller har gjort l\u00e4r riskben\u00e4genheten och nydanande t\u00e4nkande minska \u00e4nnu mer.”<\/p>\n
\n2. Teknikvetenskap
\n3. Medicin
\n4. Samh\u00e4llsvetenskap
\n5. Humaniora och konstn\u00e4rlig forskning<\/p>\n