{"id":34710,"date":"2015-05-06T09:45:40","date_gmt":"2015-05-06T07:45:40","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=34710"},"modified":"2024-01-23T02:23:49","modified_gmt":"2024-01-23T01:23:49","slug":"dansk-modell-pa-tapeten-igen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2015\/05\/06\/dansk-modell-pa-tapeten-igen\/","title":{"rendered":"Dansk modell p\u00e5 tapeten igen"},"content":{"rendered":"

L\u00e4tt att anst\u00e4lla och l\u00e4tt att s\u00e4ga upp. Och samtidigt trygghet f\u00f6r arbetss\u00f6kande och arbetsl\u00f6sa. Fr\u00e5gan om den danska v\u00e4lf\u00e4rdsmodellen kan vara n\u00e5got f\u00f6r Sverige har kommit upp igen.L\u00e4tt att anst\u00e4lla och l\u00e4tt att s\u00e4ga upp. Och samtidigt trygghet f\u00f6r arbetss\u00f6kande och arbetsl\u00f6sa. Fr\u00e5gan om den danska v\u00e4lf\u00e4rdsmodellen kan vara n\u00e5got f\u00f6r Sverige har kommit upp igen.<\/strong><\/p>\n

L\u00e4ngst fram, framf\u00f6r projektorn i det fullsatta lilla konferensrummet p\u00e5 Hornsgatan i Stockholm st\u00e5r Per Kongsh\u00f8j Madsen. Han \u00e4r professor vid danska Aalborg universitet och kallar sig sj\u00e4lv flexicurian. Den v\u00e4ldf\u00e4rdsmodell han talar om under tisdagseftermiddagens seminarium anordnat av Arbetsl\u00f6shetskassornas samorganisation \u00e4r flexicurity. Begreppet \u00e4r en kombination av tv\u00e5 ord: engelskans flexibility och security. Det handlar om flexibilitet f\u00f6r arbetsgivare och trygghet f\u00f6r arbetss\u00f6kande och arbetsl\u00f6sa.<\/p>\n

F\u00f6r arbetsgivare ska<\/strong> det vara l\u00e4tt att anst\u00e4lla och l\u00e4tt att s\u00e4ga upp. Arbetss\u00f6kande och arbetsl\u00f6sa f\u00e5r en h\u00f6gre ers\u00e4ttning, vilket \u00e4r det som \u00e4r tryggheten. Det \u00e4r denna modell, menar Per Kongsh\u00f8j Madsen, som har gjort att Danmark klarat sig s\u00e5 bra j\u00e4mf\u00f6rt med andra l\u00e4nder vad g\u00e4ller arbetsl\u00f6shet, \u00e4ven om modellen inte gjort landet immunt mot s\u00e5dant som finanskriser.<\/p>\n

\"Per

Per Kongsh\u00f8j Madsen. Foto: Aalborg universitet.<\/p><\/div>\n

\u2013 Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r att flexibilitet och trygghet inte \u00e4r mots\u00e4ttningar, sade Per Kongsh\u00f8j Madsen under seminariet.<\/p>\n

Den h\u00e4r modellen implementerades i Danmark av Poul Nyrup Rasmussen, socialdemokratisk statsminister, p\u00e5 1990-talet och anses ha bidragit till att Danmark halverat sin arbetsl\u00f6shet sedan dess. Enligt statistik som Per Kongsh\u00f8j Madsen visar upp s\u00e5 var den genomsnittliga arbetsl\u00f6sheten i Danmark f\u00f6rra \u00e5ret 6,6 procent, j\u00e4mf\u00f6rt med 10,2 procent i EU.<\/p>\n

Om det \u00e4r tack vare flexicurity g\u00e5r nog inte att s\u00e4ga s\u00e4kert, men den danska arbetsmarknaden k\u00e4nnetecknas av en h\u00f6g r\u00f6rlighet. F\u00f6respr\u00e5karna menar att flexicurity m\u00f6jligg\u00f6r omst\u00e4llningar och uppmuntrar flexibilitet p\u00e5 arbetsmarknaden.<\/p>\n

Det handlar inte bara om att komma snabbt i arbete, enligt Per Kongsh\u00f8j Madsen.<\/p>\n

\u2013 Att komma snabbt i arbete \u00e4r kanske bra men \u00e4nnu viktigare \u00e4r l\u00e5ngvarig syssels\u00e4ttning, sade han.<\/p>\n

I Danmark kan t<\/strong>ill exempel de som saknar h\u00f6gre utbildning och \u00e4r \u00f6ver 30 \u00e5r gamla l\u00e4sa en utbildning och f\u00e5 viss ers\u00e4ttning. Under utbildningstiden ska man inte beh\u00f6va vara tillg\u00e4nglig f\u00f6r att ta jobb. I Danmark har ocks\u00e5 arbetsl\u00f6sa m\u00f6jlighet att f\u00e5 arbetsl\u00f6shetsers\u00e4ttning under tv\u00e5 \u00e5rs tid. Majoriteten, 85 procent, av alla anst\u00e4llda omfattas av arbetsl\u00f6shetsers\u00e4ttningar.<\/p>\n

\u00c4ven om Per Kongsh\u00f8j Madsen \u00e4r \u00f6vertygad flexicurian ser han inte den danska modellen som n\u00e5got andra l\u00e4nder b\u00f6r klippa och klistra.<\/p>\n

Och visst ser f\u00f6ruts\u00e4ttningarna olika ut. I Danmark saknas till exempel en lag om anst\u00e4llningsskydd, las, vilken vi har h\u00e4r i Sverige.<\/p>\n

Enligt dem som f\u00f6respr\u00e5kar flexicurity g\u00e4ller det att hitta en balans mellan att skydda dem som redan \u00e4r inne p\u00e5 arbetsmarknaden och att g\u00f6ra arbetsmarknaden tillg\u00e4nglig f\u00f6r dem som st\u00e5r utanf\u00f6r.<\/p>\n

Kritiker till flexicurity<\/strong> anser att modellen inte duger till att hantera framtidens utmaningar och att det som beh\u00f6vs \u00e4r ett b\u00e4ttre och mer flexibelt utbildningssystem som fr\u00e4mjar kontinuerlig utbildning och utbildning (om detta kan du l\u00e4sa mer om i en tidigare artikel av Ingenj\u00f6ren h\u00e4r<\/a>). Det handlar om att se till att arbetskraften f\u00e5r n\u00f6dv\u00e4ndig kompetens.<\/p>\n

Ania Obminska<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

L\u00e4tt att anst\u00e4lla och l\u00e4tt att s\u00e4ga upp. Och samtidigt trygghet f\u00f6r arbetss\u00f6kande och arbetsl\u00f6sa. Fr\u00e5gan om den danska v\u00e4lf\u00e4rdsmodellen kan vara n\u00e5got f\u00f6r Sverige har kommit upp igen.<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"135749,124841,135982","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[21,222,20],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34710"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=34710"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34710\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":137253,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34710\/revisions\/137253"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=34710"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=34710"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=34710"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}