{"id":35023,"date":"2015-06-04T10:36:48","date_gmt":"2015-06-04T08:36:48","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=35023"},"modified":"2024-01-23T02:30:27","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:27","slug":"ar-naturvetare-smartare-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2015\/06\/04\/ar-naturvetare-smartare-2\/","title":{"rendered":"\u00c4r naturvetare smartare?"},"content":{"rendered":"
\"Foto:<\/a>

Foto: Siv Andersson\/Wikimedia Commons.<\/p><\/div>\n

Per Anderhag disputerade nyligen med en avhandling d\u00e4r han unders\u00f6kte hur undervisningen i naturvetenskap kan g\u00f6ra skillnad f\u00f6r elevernas intresse f\u00f6r \u00e4mnet.
\n\u2013 De l\u00e4rare som lyckades f\u00e5 eleverna intresserade var bland annat de som inkluderade alla i undervisningen, f\u00f6rklarar han.<\/p>\n

\"Foto:<\/a>

Foto: Siv Andersson\/Wikimedia Commons.<\/p><\/div>\n

Per Anderhag disputerade nyligen med en avhandling d\u00e4r han unders\u00f6kte hur undervisningen i naturvetenskap kan g\u00f6ra skillnad f\u00f6r elevernas intresse f\u00f6r \u00e4mnet. <\/strong>
\n \u2013 De l\u00e4rare som lyckades f\u00e5 eleverna intresserade var bland annat de som inkluderade alla i undervisningen, f\u00f6rklarar han.<\/strong><\/p>\n

Genom klassrumsobservationer har Per Anderhag unders\u00f6kt hur l\u00e4rare kan st\u00f6dja elevers intresse f\u00f6r naturvetenskap.<\/p>\n

\"Per<\/a>

Per Anderhag<\/p><\/div>\n

\u2013 Jag har studerat klassrummen d\u00e4r undervisningen g\u00f6r skillnad. Tidigare har man inte vetat s\u00e5 mycket kring vad som h\u00e4nder i klassrummet. Det man vet om attityder till NO bygger 97 procent p\u00e5 enk\u00e4ter d\u00e4r man har st\u00e4llt fr\u00e5gor som ”Hur tycker du naturvetenskap \u00e4r? ” och ”Vad \u00e4r roligast i NO-klassrummet”, f\u00f6rklarar Per Anderhag. Han menar att det beh\u00f6vs mer \u00e4n h\u00e4ftiga experiment f\u00f6r att skapa ett intresse hos eleverna.<\/p>\n

\u2013 Visst, man kansk<\/strong>e vinner n\u00e5gra elever p\u00e5 spektakul\u00e4ra experiment men det r\u00e4cker inte i l\u00e4ngden, det beh\u00f6vs mer om man \u00e4r ute efter ett best\u00e4ndigt l\u00e4rande. Eleverna kan vara intresserade p\u00e5 ett ytligt plan, man kan g\u00f6ra fr\u00e4siga experiment inom kemin men inneb\u00e4r det att de \u00e4r intresserade av den kemiska f\u00f6rklaringen bakom reaktionen? s\u00e4ger Per Anderhag som \u00e4r noga med att p\u00e5peka att man \u00e4nd\u00e5 kan g\u00f6ra undervisningen kul. Det handlar om att g\u00f6ra eleverna intresserade av undervisningens naturvetenskapliga syften och inneh\u00e5ll.<\/p>\n

Vad \u00e4r det<\/strong> d\u00e5 som l\u00e4rarna i klasserna som Per Anderhag har studerat g\u00f6r f\u00f6r att v\u00e4cka elevernas intresse?<\/p>\n

Han ber\u00e4ttar om ett tillf\u00e4lle n\u00e4r eleverna i klassen h\u00f6ll p\u00e5 med kopplingsscheman.<\/p>\n

\u2013 Det k\u00e4ndes lite platt men l\u00e4raren f\u00f6ljde eleverna i varje steg till slutm\u00e5let och var v\u00e4ldigt tydlig med vad labben gick ut p\u00e5. Han var noga med att alla skulle f\u00f6rst\u00e5. Han uppmuntrade och st\u00f6ttade eleverna i deras s\u00e4tt att resonera sig fram mot aktivitetens syfte, snarare \u00e4n att ge eller efterfr\u00e5ga r\u00e4tt svar.<\/p>\n

I sitt avhandlingsarbete<\/strong> har Per Anderhag anv\u00e4nt sig av begreppet smak som han l\u00e5nat fr\u00e5n sociologen Pierre Bourdieu. Att ha smak f\u00f6r n\u00e5gonting, Per Anderhag tar klassisk musik eller korpfotboll som exempel och menar att det inte enbart inneb\u00e4r att man p\u00e5 en direkt fr\u00e5ga svarar att man tycker om eller \u00e4r intresserad av korpfotboll, utan man kan \u00e4ven delta i sammanhang d\u00e4r kunskap om korpfotboll uttrycks och v\u00e4rderas.<\/p>\n

\u2013 Smak handlar om vad man tycker \u00e4r fint och detta \u00e4r n\u00e5gonting man l\u00e4r sig i sociala sammanhang, som i hemmet eller i skolan. Att ha smak f\u00f6r naturvetenskap inneb\u00e4r att man vill och kan delta i sammanhang d\u00e4r naturvetenskap kommuniceras. Det finns en f\u00f6rest\u00e4llning om att naturvetare \u00e4r smartare, att de som v\u00e4ljer natur \u00e4r de duktiga och s\u00e5 vidare. Det h\u00e4r exkluderar vissa elever som inte k\u00e4nner sig hemma i den bilden, s\u00e4ger Per Anderhag.<\/p>\n

De f\u00f6rest\u00e4llningar som<\/strong> eleverna har om sig sj\u00e4lva n\u00e4r det g\u00e4ller naturvetenskap handlar ocks\u00e5 om vad de f\u00e5r med sig hemifr\u00e5n.<\/p>\n

Det har visat sig att elever med svag socioekonomisk bakgrund mer s\u00e4llan v\u00e4ljer att plugga naturvetenskapligt program p\u00e5 gymnasiet. Per Anderhag po\u00e4ngterar hemmets betydelse i sammanhanget och ber\u00e4ttar att han sj\u00e4lv har haft elever som sagt ”Jag \u00e4r inte naturvetare”, skolan \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktig.<\/p>\n

Han ber\u00e4ttar ocks\u00e5 att det \u00e4r n\u00e5got som h\u00e4nder med elevernas intresse och attityder till naturvetenskap under skolg\u00e5ngen.<\/p>\n

\u2013 Fr\u00e5n att eleverna<\/strong> under l\u00e5g- och mellanstadiet har tyckt att NO \u00e4r kul v\u00e4nder det till att under h\u00f6gstadiet bli ”naturvetenskap \u00e4r inget f\u00f6r mig”. H\u00e4r m\u00e5ste det bli ett tydligare naturvetenskapligt inneh\u00e5ll i undervisningen och en b\u00e4ttre koppling mellan de olika niv\u00e5erna, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Innan Per Anderhag best\u00e4mde sig f\u00f6r att s\u00e4tta ig\u00e5ng med sin forskning gick han igenom statistik fr\u00e5n SCB, Statistiska centralbyr\u00e5n, f\u00f6r att hitta skolor d\u00e4r fler elever, sett till socioekonomisk bakgrund, valde naturvetenskapsprogrammet p\u00e5 gymnasiet. Av 1 342 skolor var det 85 som avvek positivt, p\u00e5 dessa skolor valde allts\u00e5 fler elever \u00e4n vad man kunde f\u00f6rv\u00e4nta sig NV-programmet. Per Anderhag hade en id\u00e9 om att det var n\u00e5got i undervisningen som gjorde skillnad.<\/p>\n

\n

Per Anderhag<\/h3>\n

\u00e4r i grunden gymnasiel\u00e4rare i biologi och geografi och i h\u00f6stas disputerade han p\u00e5 Stockholms universitet med avhandlingen Taste for Science: How can teaching make a difference for students’ interest in science?<\/em><\/p>\n<\/div>\n

\u2013 Det jag s\u00e5g \u00e4r egentligen inga konstigheter. Det var engagerade l\u00e4rare som brydde sig om sina elever. Det h\u00e4r var inga sv\u00e5ra saker utan n\u00e5got andra l\u00e4rare kan reflektera \u00f6ver och testa, s\u00e4ger Per Anderhag som sedan ett halv\u00e5r tillbaka jobbar som FoU-samordnare p\u00e5 utbildningsf\u00f6rvaltningen i Stockholm med uppgift att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r professionsvecklingen f\u00f6r l\u00e4rare.<\/p>\n

Anna Ciabuschi Eriksson<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Per Anderhag disputerade nyligen med en avhandling d\u00e4r han unders\u00f6kte hur undervisningen i naturvetenskap kan g\u00f6ra skillnad f\u00f6r elevernas intresse f\u00f6r \u00e4mnet. \u2013 De l\u00e4rare som lyckades f\u00e5 eleverna intresserade var bland annat de som inkluderade alla i undervisningen, f\u00f6rklarar han.<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"132975,134663,134819","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35023"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35023"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35023\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":139712,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35023\/revisions\/139712"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35023"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=35023"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=35023"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}