{"id":3739,"date":"2010-04-23T13:05:48","date_gmt":"2010-04-23T11:05:48","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=3739"},"modified":"2024-02-28T12:35:19","modified_gmt":"2024-02-28T11:35:19","slug":"skatt-pa-kott-kan-minska-klimateffekt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2010\/04\/23\/skatt-pa-kott-kan-minska-klimateffekt\/","title":{"rendered":"Skatt p\u00e5 k\u00f6tt kan minska klimateffekt"},"content":{"rendered":"<p><strong>En klimatskatt p\u00e5 k\u00f6tt och mj\u00f6lk kan minska v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppen fr\u00e5n det europeiska jordbruket med runt sju procent. Om man dessutom odlar energigr\u00f6dor p\u00e5 den frigjorda marken, kan utsl\u00e4ppen n\u00e4stan halveras. Det visar tre forskare p\u00e5 Chalmers.<\/strong><\/p>\n<p>Matproduktion st\u00e5r globalt f\u00f6r 20-25 procent av v\u00e4rldens utsl\u00e4pp av klimatgaser. De fr\u00e4msta k\u00e4llorna \u00e4r metan fr\u00e5n kornas magar och lustgas fr\u00e5n g\u00f6dslad mark, men utsl\u00e4ppen \u00e4r sv\u00e5ra att beskatta eftersom de \u00e4r tekniskt komplicerade att m\u00e4ta. Effektiva tekniska l\u00f6sningar f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen saknas ocks\u00e5.<\/p>\n<p>Enligt de tre forskarna Stefan Wirsenius, Fredrik Hedenus och Kristina Mohlin kan d\u00e4remot \u00e4ndrade matvanor ge stor effekt. Om n\u00f6tk\u00f6tt ers\u00e4tts med kyckling minskar utsl\u00e4ppen med 90 procent, ers\u00e4tter man n\u00f6tk\u00f6tt med b\u00f6nor blir minskningen 99 procent.<\/p>\n<div id=\"_mcePaste\">\n<p>\u2013 I normalfallet skulle en skatt p\u00e5 matproduktionens utsl\u00e4pp vara det b\u00e4sta. Men eftersom det \u00e4r n\u00e4stintill praktiskt om\u00f6jligt, och effekterna av att byta bort k\u00f6tt och mj\u00f6lk \u00e4r s\u00e5 stora, \u00e4r det v\u00e4l s\u00e5 effektivt att l\u00e4gga skatten direkt p\u00e5 k\u00f6ttet, s\u00e4ger Stefan Wirsenius, forskare vid institutionen f\u00f6r energi och milj\u00f6 vid Chalmers.<\/p>\n<div id=\"_mcePaste\">\n<p>N\u00f6tk\u00f6tt skulle beskattas h\u00e5rdare \u00e4n kyckling och fl\u00e4sk eftersom den produktionen orsakar de st\u00f6rsta utsl\u00e4ppen. Mycket mark kan komma att efterfr\u00e5gas f\u00f6r bioenergi, och en klimatskatt p\u00e5 k\u00f6tt skulle sannolikt inneb\u00e4ra att mark frig\u00f6rs f\u00f6r odling av energigr\u00f6dor.<\/p>\n<div id=\"_mcePaste\">\n<p>\u2013 Vi har i dag skatt p\u00e5 bensin och ett handelssystem f\u00f6r industrier och kraftproduktion, men inga styrmedel alls f\u00f6r matens utsl\u00e4pp. Det betyder att vi inte alls betalar v\u00e5ra klimatkostnader f\u00f6r maten, s\u00e4ger Fredrik Hedenus, \u00e4ven han forskare vid institutionen f\u00f6r energi och milj\u00f6 vid Chalmers.<\/p>\n<p>Enligt forskarnas ber\u00e4kningar skulle en skatt p\u00e5 60 \u00f6re per kilogram koldioxid \u2013 h\u00e4lften av dagens bensinskatt \u2013 minska biffkonsumtionen med 14 procent. En s\u00e5dan minskning skulle inte heller utg\u00f6ra n\u00e5got hot mot skyddsv\u00e4rda betesmarker. Stefan Wirsenius po\u00e4ngterar att han inte vill tvinga n\u00e5gon att bli vegetarian. Det handlar om att styra mot en mer klimatsmart diet.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>En klimatskatt p\u00e5 k\u00f6tt och mj\u00f6lk kan minska v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppen fr\u00e5n det europeiska jordbruket med runt sju procent. Om man dessutom odlar energigr\u00f6dor p\u00e5 den frigjorda marken, kan utsl\u00e4ppen n\u00e4stan halveras. Det visar tre forskare p\u00e5 Chalmers. Matproduktion st\u00e5r globalt f\u00f6r 20-25 procent av v\u00e4rldens utsl\u00e4pp av klimatgaser. De fr\u00e4msta k\u00e4llorna \u00e4r metan fr\u00e5n kornas magar [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"140653,128237,132811","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3739"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3739"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3739\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":141617,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3739\/revisions\/141617"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3739"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3739"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3739"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}