{"id":38013,"date":"2016-02-19T09:04:13","date_gmt":"2016-02-19T08:04:13","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=38013"},"modified":"2024-01-23T02:30:25","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:25","slug":"sjukforsakringen-behover-forandras","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2016\/02\/19\/sjukforsakringen-behover-forandras\/","title":{"rendered":"Sjukf\u00f6rs\u00e4kringen beh\u00f6ver f\u00f6r\u00e4ndras"},"content":{"rendered":"

\"ThinkstockPhotos-474485621_mindre\"<\/a>Sjukskrivningarna i Sverige \u00f6kar och nyligen tog regeringen bort den bortre tidsgr\u00e4nsen i sjukf\u00f6rs\u00e4kringen. Det var inte bra, visar en ny rapport som ocks\u00e5 po\u00e4ngterar att \u00f6kade sjukskrivningar inte kan tolkas som att vi har blivit mycket sjukare.<\/p>\n

\"Att

Att sjukskrivningarna \u00f6kar kan inte tolkas som att vi faktiskt har blivit s\u00e5 mycket sjukare sedan 2009. Forskarna menar att hur sjukf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e4r utformad spelar stor roll f\u00f6r hur den anv\u00e4nds. Foto: KatarzynaBialasiewicz\/Thinkstock.<\/p><\/div>\n

Sjukskrivningarna i Sverige \u00f6kar och nyligen tog regeringen bort den bortre tidsgr\u00e4nsen i sjukf\u00f6rs\u00e4kringen. Det var inte bra, visar en ny rapport som ocks\u00e5 po\u00e4ngterar att \u00f6kade sjukskrivningar inte kan tolkas som att vi har blivit mycket sjukare.<\/strong><\/p>\n

Sedan 2010 har kostnaderna f\u00f6r sjukf\u00f6rs\u00e4kringen \u00f6kat med 16 miljarder och enligt F\u00f6rs\u00e4kringskassans egna ber\u00e4kningar kommer de att \u00f6ka med ytterligare 4,5 miljarder i \u00e5r. Regeringens m\u00e5l p\u00e5 9 sjukskrivningsdagar per inv\u00e5nare 2020 ser i prognoserna ut att bli 13 dagar utan att vi riktigt vet varf\u00f6r.<\/p>\n

Sjukskrivningarnas anatomi<\/em> \u00e4r titeln p\u00e5 den rapport<\/a> som Pathric H\u00e4ggstr\u00f6m och Per Johansson har gjort \u00e5t Expertgruppen f\u00f6r studier i offentlig ekonomi, ESO. Och rapportf\u00f6rfattarna startade sin presentation med att sl\u00e5 h\u00e5l p\u00e5 n\u00e5gra saker man kan t\u00e4nka om sjukskrivningar.<\/p>\n

\u2013 Sjukfr\u00e5nvaro \u00e4r inte lika med sjukdom.<\/strong> Sjukdom \u00e4r inte heller n\u00e5got bin\u00e4rt, det vill s\u00e4ga n\u00e4r vi ser p\u00e5 sjukskrivningar \u00e4r det inte s\u00e5 att man antingen \u00e4r sjuk eller inte utan arbetsf\u00f6rm\u00e5gan kan mycket v\u00e4l kvarst\u00e5 \u00e4ven om man \u00e4r sjuk. Det g\u00f6r den ju f\u00f6r m\u00e5nga av oss mer eller mindre, sade Pathric H\u00e4ggstr\u00f6m.<\/p>\n

\u2013 Det vi f\u00f6st vill s\u00e4ga \u00e4r att vi tycker att det \u00e4r angel\u00e4get att v\u00e5rda den allomfattande sjukf\u00f6rs\u00e4kring vi har. Men d\u00e5 beh\u00f6ver vi bli b\u00e4ttre p\u00e5 att hitta dem som verkligen beh\u00f6ver den. Tr\u00e4ffs\u00e4kerheten m\u00e5ste bli b\u00e4ttre.<\/p>\n

H\u00e4lsa och sjukdom \u00e4r sv\u00e5rbed\u00f6mda tillst\u00e5nd<\/strong> som till viss del beror p\u00e5 sj\u00e4lvuppfattning och sammanhang. Och skillnader i sjukfr\u00e5nvaro \u00e4r enligt forskarna inte lika med skillnader i h\u00e4lsa. I d\u00e5liga tider med d\u00e5lig samh\u00e4llsekonomi har sjukfr\u00e5nvaron en tendens att sjunka. Vi blir r\u00e4ddare f\u00f6r att f\u00f6rlora jobbet om vi \u00e4r fr\u00e5nvarande och de sjukskrivna \u00e4r i regel ”sjukare”. I b\u00e4ttre tider \u00e4r skillnaden i h\u00e4lsa mellan den som \u00e4r sjukskriven och den som inte \u00e4r det ofta mindre.<\/p>\n

\n

<\/h3>\n

”Till exempel visar forskning att om sjukfr\u00e5nvaron \u00f6kar bland kollegor och v\u00e4nner s\u00e5 \u00f6kar ocks\u00e5 den egna sjukfr\u00e5nvaron.<\/em><\/p>\n<\/div>\n

\u2013 Det \u00e4r mycket som kan p\u00e5verka sjukfr\u00e5nvaron, sade Pathric H\u00e4ggstr\u00f6m. Till exempel visar forskning att om sjukfr\u00e5nvaron \u00f6kar bland kollegor och v\u00e4nner s\u00e5 \u00f6kar ocks\u00e5 den egna sjukfr\u00e5nvaron. Det g\u00e4ller ocks\u00e5 om n\u00e5gon flyttar till ett omr\u00e5de med h\u00f6ga sjukskrivningstal. Sjukskrivning ”smittar”.<\/p>\n

Forskarna bakom rapporten<\/strong> har allts\u00e5 inte tittat p\u00e5 hur svenskarna m\u00e5r utan p\u00e5 hur sjukf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e4r utformad. Som slutkl\u00e4m till sin rapport har de formulerat ett antal rekommendationer:
\nDen f\u00f6rsta \u00e4r att \u00e5terinf\u00f6ra en bortre tidsgr\u00e4ns. En s\u00e5dan menar forskarna \u00e4r en signal om att sjukskrivning inte kan p\u00e5g\u00e5 f\u00f6r evigt. Forskning visar ocks\u00e5 att kontroll och tidsgr\u00e4nser har en d\u00e4mpande inverkan p\u00e5 anv\u00e4ndningen av f\u00f6rs\u00e4kringen.<\/p>\n

Rapporten ifr\u00e5gas\u00e4tter ocks\u00e5<\/strong> tidiga insatser f\u00f6r att f\u00e5 tillbaka m\u00e4nniskor i arbete eftersom ingen forskning visar p\u00e5 att s\u00e5dana \u00e4r effektiva. Forskarna vill ocks\u00e5 att l\u00e4karna f\u00e5r b\u00e4ttre utbildning i f\u00f6rs\u00e4kringen och i hur man bed\u00f6mer en patients arbetsf\u00f6rm\u00e5ga och att l\u00e4kare som inte klarar av bed\u00f6mningen kan fr\u00e5ntas r\u00e4tten att utf\u00e4rda sjukintyg.<\/p>\n

Att arbetsgivarna bara har ett direkt kostnadsansvar f\u00f6r de tv\u00e5 f\u00f6rsta veckorna tycker forskarna \u00e4r d\u00e5ligt eftersom det h\u00e4mmar arbetsgivarnas intresse att motverka l\u00e5ngtidssjukskrivningar.<\/p>\n

Forskarna vill ocks\u00e5 att politikens inflytande \u00f6ver f\u00f6rs\u00e4kringen minskar eftersom det politiska priset \u00e4r s\u00e5 h\u00f6gt f\u00f6r att verkligen f\u00f6r\u00e4ndra f\u00f6rs\u00e4kringen l\u00e5ngsiktigt och med m\u00e5let att h\u00e5lla den p\u00e5 en h\u00e5llbar niv\u00e5. Reformer som f\u00f6rv\u00e4ntas kosta m\u00e5nga r\u00f6ster blir ofta inte gjorda.<\/p>\n

Socialf\u00f6rs\u00e4kringsminister Annika Strandh\u00e4ll, som deltog i den f\u00f6ljande debatten, po\u00e4ngterade att sjukskrivningarnas \u00f6kning \u00e4r d\u00e5lig f\u00f6r alla i samh\u00e4llet, s\u00e5v\u00e4l individen som staten som arbetsgivaren. Eftersom den bortre tidsgr\u00e4nsen just har tagits bort var hon inte beredd att diskutera ett \u00e5terinf\u00f6rande.<\/p>\n

F\u00f6rs\u00e4kringskassans generaldirekt\u00f6<\/strong>r Ann-Marie Begler menade att l\u00e4karna har en avg\u00f6rande roll eftersom de \u00e4r de som verkligen tr\u00e4ffar patienten. Hon trodde att b\u00e4ttre riktlinjer f\u00f6r hur arbetsf\u00f6rm\u00e5ga ska best\u00e4mmas och en ordentlig informationskampanj till allm\u00e4nheten om att det \u00e4r fr\u00e5ga om en f\u00f6rs\u00e4kring f\u00f6r att ers\u00e4tta inkomstbortfall, inte en r\u00e4tt att inte arbeta, skulle kunna f\u00f6rb\u00e4ttra l\u00e4get.<\/p>\n

Professorn i socialf\u00f6rs\u00e4kring, Kristina Alexandersson fr\u00e5n Karolinska Institutet menade att det beh\u00f6vs mycket mer forskning p\u00e5 omr\u00e5det, b\u00e5de medicinsk och annan f\u00f6r att unders\u00f6ka vad som p\u00e5verkar sjukskrivningstalen. Fr\u00e5getecken som kvarst\u00e5r \u00e4r varf\u00f6r kvinnor har s\u00e5 mycket h\u00f6gre sjukskrivningstal \u00e4n m\u00e4n och varf\u00f6r vi enligt siffrorna sjukskriver oss s\u00e5 mycket mer nu \u00e4n vi till exempel gjorde f\u00f6r tio \u00e5r sedan.<\/p>\n

Jenny Grensman<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sjukskrivningarna i Sverige \u00f6kar och nyligen tog regeringen bort den bortre tidsgr\u00e4nsen i sjukf\u00f6rs\u00e4kringen. Det var inte bra, visar en ny rapport som ocks\u00e5 po\u00e4ngterar att \u00f6kade sjukskrivningar inte kan tolkas som att vi har blivit mycket sjukare.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"142008,133321,124841","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[222],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38013"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=38013"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38013\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":137161,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38013\/revisions\/137161"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=38013"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=38013"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=38013"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}