{"id":38939,"date":"2016-04-22T11:33:34","date_gmt":"2016-04-22T09:33:34","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=38939"},"modified":"2024-01-23T02:30:24","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:24","slug":"svensk-ekonomi-ohallbar-pa-flera-satt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2016\/04\/22\/svensk-ekonomi-ohallbar-pa-flera-satt\/","title":{"rendered":"Svensk ekonomi oh\u00e5llbar p\u00e5 flera s\u00e4tt"},"content":{"rendered":"
\"\"

Foto: Nicklas Gustafsson<\/p><\/div>\n

Under den j\u00e4mf\u00f6relsevis fina ytan lider den svenska ekonomin av en serie allvarliga systemfel. Sophie Nachemson-Ekwall, doktor i f\u00f6retagsekonomi och f\u00f6re detta ekonomijournalist, presenterade i g\u00e5r p\u00e5 Milj\u00f6dagen en\u00a0skarpladdad rapport.<\/p>\n

<\/p>\n

\"\"

Foto: Nicklas Gustafsson<\/p><\/div>\n

Under den j\u00e4mf\u00f6relsevis fina ytan lider den svenska ekonomin av en serie allvarliga systemfel. Sophie Nachemson-Ekwall, doktor i f\u00f6retagsekonomi och f\u00f6re detta ekonomijournalist, presenterade i g\u00e5r p\u00e5 Milj\u00f6dagen en skarpladdad rapport\u00a0.<\/strong><\/p>\n

Sophie Nachemson-Ekwall, f\u00f6re detta ekonomijournalist och numera doktor i f\u00f6retagsekonomi vid Handelsh\u00f6gskolan i Stockholm, levererade stark kritik mot hur den svenska ekonomin \u00e4r uppbyggd n\u00e4r hon i g\u00e5r intog scenen som huvudtalare p\u00e5 hotell Hilton vid Slussen i Stockholm p\u00e5 Sveriges Ingenj\u00f6rers \u00e5rliga arrangemang Milj\u00f6dagen.<\/p>\n

\u00c5rets tema var h\u00e5llbart \u00e4gande och hon presenterade sin rapport En h\u00e5llbar \u00e4gararkitektur f\u00f6r Sverige<\/a><\/em> som precis har sl\u00e4ppts. Den handlar\u00a0mer ekonomi \u00e4n milj\u00f6, men hur f\u00f6retagen \u00e4gs och drivs \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s viktigt f\u00f6r hur samh\u00e4llet ska m\u00f6ta alla sorters utmaningar, inte minst de milj\u00f6m\u00e4ssiga.<\/p>\n

\u2013 Svenska f\u00f6retag \u00e4r besatta av vinstmaximering, sade Sophie Nachemson-Ekwall. Det skadar tilliten. Vi beh\u00f6ver flera modeller som kan balansera de h\u00e4r extrema krafterna.<\/p>\n

Rapporten<\/b>, eller id\u00e9skriften som hon sj\u00e4lv kallar den, bygger p\u00e5 ett 60-tal djupintervjuer och genoml\u00e4sning av \u00e4nnu fler ekonomiska rapporter. Hon har skrivit den p\u00e5 uppdrag av tankesmedjan Global Utmaning, som ocks\u00e5 var medarrang\u00f6r i \u00e5rets upplaga av Milj\u00f6dagen. I sin text\u00a0konstaterar hon\u00a0tidigt att Sverige m\u00e5r f\u00f6rh\u00e5llandevis bra j\u00e4mf\u00f6rt med m\u00e5nga andra EU-l\u00e4nder \u2013 till det yttre. Men senare skriver hon: ”Kan det vara s\u00e5 att Sverige de senaste 20-30 \u00e5ren mest \u00e4gnat kraft \u00e5t inhemska rationaliseringar som h\u00e5llit uppe vinster och l\u00f6ner men l\u00e5ngsamt urholkat den l\u00e5ngsiktiga tillv\u00e4xtbasen?”<\/p>\n

Hennes po\u00e4ng \u00e4r att Sveriges ekonomi lider av ett antal systemfel. En av dem \u00e4r att n\u00e4ringslivet \u00e4r s\u00e5 polariserat, med en s\u00e5 stark\u00a0uppdelning i \u00e5 enda sidan en offentlig sektor och \u00e5 andra sidan ett vinstdrivande n\u00e4ringsliv.<\/p>\n

\u2013 Sverige saknar kunskap i andra s\u00e4tt att organisera f\u00f6retag, sade hon<\/p>\n

I Sverige finns<\/strong> heller inga regler som gynnar ett mer m\u00e5ngfaldigt \u00e4gande. Till exempel \u00e4r de personal\u00e4gda kooperativen mycket f\u00e5 i Sverige, trots att de v\u00e4xer mycket starkt i \u00f6vriga Europa. I Sverige utg\u00f6r de en mycket liten del av ekonomin, endast n\u00e5gra procent. Deras andel skulle kunna f\u00f6rdubblas. Enligt Sophie Nachemson-Ekwall har kooperativa f\u00f6retag ofta b\u00e4ttre chanser att \u00f6verleva i kristider.<\/p>\n

En annan svaghet \u00e4r den svenska aktiebolagslagen som g\u00f6r svenska bolag ovanligt l\u00e4tta att k\u00f6pa upp och driva kortsiktigt f\u00f6r vinstmaximering.<\/p>\n

Uppk\u00f6psreglerna g\u00f6r<\/strong> att Sverige l\u00e4tt f\u00f6rlorar kontroll \u00f6ver l\u00f6nsamma f\u00f6retag. Att svenska f\u00f6retag k\u00f6ps upp varvid huvudkontoren hamnar utomlands \u00e4r ett bekymmer, enligt Sophie Nachemson-Ekwall, eftersom forskning nu har visat att de som tar investeringsbesluten ofta visar s\u00e5 kallad home-bias, det vill s\u00e4ga en tendens att investera mer i f\u00f6retag som ligger geografiskt n\u00e4ra.<\/p>\n

Bakom det svenska IT-undret med m\u00e5nga startups ligger till mycket stor del utl\u00e4ndskt kapital. N\u00e4r svenska investerare inte f\u00f6ljer upp flyttar de v\u00e4xande IT-bolagen f\u00f6rr eller senare utomlands.<\/p>\n

Men hon efterfr\u00e5gade ocks\u00e5 mer l\u00e5ngsiktiga investeringar. Kapitalet kommer ofta fr\u00e5n institutionella placerare och det blir alltmer flyktigt. Dessutom placerar de institutionella \u00e4garna n\u00e4stan inga pengar alls i sm\u00e5- och medelstora f\u00f6retag.<\/p>\n

AP-fonderna f\u00e5r bara \u00e4ga tio procent i ett svenskt bolag, vilket g\u00f6r\u00a0att det inte l\u00f6nar sig att investera tid och resurser i att k\u00f6pa aktier i ett litet eller medelstort f\u00f6retag.<\/p>\n

F\u00f6r att \u00e5stadkomma<\/strong> en f\u00f6r\u00e4ndring vill hon se en vidgad diskussion om hur f\u00f6retagen i det svenska n\u00e4ringslivet ska se ut. I slutet av rapporten f\u00f6resl\u00e5r Nachemson vad hon kallar en ny svensk \u00e4gararkitektur d\u00e4r hon bland annat vill se fler kooperativt \u00e4gda f\u00f6retag.<\/p>\n

Hon f\u00f6resl\u00e5r att AP-fonderna ska f\u00e5 placera mer i sm\u00e5- och medelstora f\u00f6retag. Dessutom\u00a0efterfr\u00e5gar hon personaloptioner och riskkapitalavdrag f\u00f6r att underl\u00e4tta innovationer och investeringar i sociala f\u00f6retag. Men kanske allra fr\u00e4mst\u00a0skriver hon\u00a0att den svenska aktiebolagslagen b\u00f6r flytta fokus fr\u00e5n att maximera kortsiktiga aktie\u00e4garv\u00e4rden till att i st\u00e4llet maximera bolagets l\u00e5ngsiktiga v\u00e4rde.<\/p>\n

Efter huvudtalaren f\u00f6ljde ett par paneldebatter om l\u00e5ngsiktigt bolags\u00e4gande. Dagen avslutades med utdelning av Sveriges Ingenj\u00f6rers Milj\u00f6pris till Kristina Sandberg och Staffan S\u00f6derberg<\/a> f\u00f6r att ha s\u00e5 framg\u00e5ngsrikt ha lett de internationella f\u00f6rhandlingarna kring milj\u00f6standarden ISO 26000.<\/p>\n

Sture Henckel<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under den j\u00e4mf\u00f6relsevis fina ytan lider den svenska ekonomin av en serie allvarliga systemfel. Sophie Nachemson-Ekwall, doktor i f\u00f6retagsekonomi och f\u00f6re detta ekonomijournalist, presenterade i g\u00e5r p\u00e5 Milj\u00f6dagen en\u00a0skarpladdad rapport.<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"146103,134932,141307","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-38939","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ingenjoren"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38939"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=38939"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38939\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":139648,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38939\/revisions\/139648"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=38939"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=38939"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=38939"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}