{"id":41031,"date":"2016-11-03T09:42:16","date_gmt":"2016-11-03T08:42:16","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=41031"},"modified":"2024-01-23T02:25:02","modified_gmt":"2024-01-23T01:25:02","slug":"41031","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2016\/11\/03\/41031\/","title":{"rendered":"Sv\u00e5rt ber\u00e4kna effekt av utlandsflytt"},"content":{"rendered":"

Att flytta utveckling utomlands har framst\u00e5tt som mer l\u00f6nsamt \u00e4n det faktiskt \u00e4r, enligt Darja \u0160mite, professor i programvaruteknik vid Blekinge tekniska h\u00f6gskola.<\/p>\n

Att flytta utveckling utomlands har framst\u00e5tt som mer l\u00f6nsamt \u00e4n det faktiskt \u00e4r, enligt Darja \u0160mite, professor i programvaruteknik vid Blekinge tekniska h\u00f6gskola.<\/strong><\/p>\n

\n

l\u00e4s mer<\/h3>\n

L\u00e4s Darja \u0160mites egna inl\u00e4gg om outsourcing h\u00e4r<\/a>, h\u00e4r<\/a> och h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n

Ett s\u00e4tt f\u00f6r f\u00f6retag att r\u00e4kna ut hur mycket de skulle kunna sk\u00e4ra i kostnaderna genom att flytta utveckling utomlands har varit att j\u00e4mf\u00f6ra timkostnaden f\u00f6r en anst\u00e4lld. Men en s\u00e5dan j\u00e4mf\u00f6relse ger l\u00e5ngt ifr\u00e5n hela bilden, enligt Darja \u0160mite, professor i programvaruteknik vid Blekinge tekniska h\u00f6gskola, vars forskning om f\u00f6retagens faktiska kostnadseffekter av offshoring och outsourcing aktualiserades under l\u00f6rdagens Ekonomiekot<\/a> i Sveriges Radio.<\/p>\n

\"Darja

Darja \u0160mite, professor i programvaruteknik vid Blekinge tekniska h\u00f6gskola. Foto: Marika Ottosson<\/p><\/div>\n

\u2013 F\u00f6retag ser p\u00e5 outsourcing som ett enkelt s\u00e4tt att minska sina kostnader, men det \u00e4r ett tankes\u00e4tt som framf\u00f6r allt \u00e4r grundat i vad m\u00e4nniskor s\u00e4ger och inte i fakta. Det \u00e4r sv\u00e5rt att visa hur stora kostnadsbesparingarna faktiskt \u00e4r och det \u00e4r det vi tittar n\u00e4rmare p\u00e5, ber\u00e4ttar Darja \u0160mite.<\/p>\n

Enligt den studie<\/a> <\/strong>som Darja \u0160mite och hennes kollegor har gjort av ett nederl\u00e4ndskt mjukvaruf\u00f6retag som flyttade utvecklingen till Indien tog det fem \u00e5r innan kostnaderna denna flytt inte l\u00e4ngre var dyrare \u00e4n att ha kvar verksamheten i Nederl\u00e4nderna.<\/p>\n

F\u00f6retag som flyttar sin utvecklingsverksamhet utomlands underskattar enligt Darja \u0160mite hur l\u00e5ng tid kunskaps\u00f6verf\u00f6ring tar och den tid det tar f\u00f6r den nya bemanningen att bli produktiv, och vilka kostnader detta inneb\u00e4r. F\u00f6retag missar ocks\u00e5 att ta h\u00e4nsyn till personaloms\u00e4ttningens storlek i sina kalkyler.<\/p>\n

Erfarna utvecklare med<\/strong> en god \u00f6verblick av systemet beh\u00f6vs f\u00f6r att l\u00e4ra nya medarbetare vad de beh\u00f6ver kunna. Kunskaps\u00f6verf\u00f6ringen kan ta flera \u00e5r och \u00e4r personaloms\u00e4ttningen h\u00f6g riskerar f\u00f6retaget att aldrig f\u00e5 de erfarna medarbetare de beh\u00f6ver f\u00f6r att h\u00e5lla en god kvalitet, enligt Darja \u0160mite.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6retag kan i sina kostnadsber\u00e4kningar j\u00e4mf\u00f6ra timkostnaden f\u00f6r v\u00e4ldigt erfarna utvecklare i Sverige, m\u00e4nniskor som har jobbat p\u00e5 f\u00f6retaget i kanske 20 \u00e5r och ibland hela deras yrkesverksamma liv, med nyexaminerade utvecklare i l\u00e5gkostnadsl\u00e4nder. Det \u00e4r som att j\u00e4mf\u00f6ra \u00e4pplen och p\u00e4ron. Du kan inte bara titta p\u00e5 timkostnaden, utan m\u00e5ste ocks\u00e5 titta p\u00e5 vad du faktiskt betalar f\u00f6r. Nyexaminerade utvecklare i l\u00e5gkostnadsl\u00e4nder som Kina och Indien kan ha en v\u00e4ldigt h\u00f6g utvecklarkompetens, men det \u00e4r inte de enda kunskaperna som beh\u00f6vs f\u00f6r att jobba med de komplexa system som har utvecklats under flera \u00e5r innan en offshoring.<\/p>\n

F\u00f6retag som sysslar<\/strong> med komplexa system och utlokaliserar sin k\u00e4rnverksamhet riskerar att se kvalitetsf\u00f6rs\u00e4mringar, enligt Darja \u0160mite, men det kan finnas vinster med utlokalisering n\u00e4r det handlar om perifera eller mindre, v\u00e4lspecificerade projekt. Det finns till exempel en po\u00e4ng med att f\u00f6retag som vill ta sig in p\u00e5 en ny marknad anlitar utvecklare lokalt f\u00f6r att f\u00e5 en b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r anv\u00e4ndarnas krav d\u00e4r.<\/p>\n

N\u00e5got vi enligt Darja \u0160mite inte f\u00e5r gl\u00f6mma \u00e4r att outsourcing \u00e4r en stor aff\u00e4rsr\u00f6relse vars fortsatta existens exempelvis konsultf\u00f6retag som ger r\u00e5d om outsourcing kan ha ett intresse av. Forskningen beh\u00f6vs f\u00f6r att ge en b\u00e4ttre bild av vad en verksamhetsflytt faktiskt inneb\u00e4r.<\/p>\n

\u2013 Som forskare har vi en etisk skyldighet att presentera nyanserna och de fakta som finns, b\u00e5de f\u00f6r och emot. N\u00e5got som oroar mig \u00e4r att outsourcing i m\u00e5nga \u00e5r har marknadsf\u00f6rts som en kostnadseffektiv metod, men att det nu ocks\u00e5 har b\u00f6rjat marknadsf\u00f6ras som n\u00e5got bra f\u00f6r innovationskraften. Att sk\u00e4ra i timkostnaderna ger inte \u00f6kad kvalitet. Nyckelfr\u00e5gan b\u00f6r vara ”vad \u00e4r det egentligen vi betalar f\u00f6r?” och det \u00e4r sv\u00e5rt att visa, s\u00e4ger Darja \u0160mite, som ska forts\u00e4tta sin forskning p\u00e5 temat med att f\u00f6lja upp vad som sker p\u00e5 f\u00f6retaget i Nederl\u00e4nderna och titta n\u00e4rmare p\u00e5 n\u00e5gra svenska f\u00f6retags verkliga kostnader f\u00f6r den verksamhetsflytt som de har gjort.<\/p>\n

Ania Obminska<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Att flytta utveckling utomlands har framst\u00e5tt som mer l\u00f6nsamt \u00e4n det faktiskt \u00e4r, enligt Darja \u0160mite, professor i programvaruteknik vid Blekinge tekniska h\u00f6gskola.<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"126071,131903,129806","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[21,222,20],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/41031"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=41031"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/41031\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":137091,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/41031\/revisions\/137091"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=41031"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=41031"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=41031"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}