Regeringen har tillsatt en utredning som ska f\u00f6resl\u00e5 en nationell strategi f\u00f6r internationalisering av svenska universitet och h\u00f6gskolor. Agneta Bladh, ordf\u00f6rande f\u00f6r Vetenskapsr\u00e5det, har utsetts till utredare. Hon har nu cirka ett och ett halvt \u00e5r p\u00e5 sig att ta fram ett paket med f\u00f6rslag som ska f\u00e5 de svenska universiteten att \u00f6ka utbytet med utl\u00e4ndska h\u00f6gskolor, forskare och studenter.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/ingenjoren.se\/media\/2017\/03\/Agneta-Bladh-2-210x252.jpg\")
Agneta Bladh. Foto: f8 studio<\/p><\/div>\n
Detta \u00e4r viktigt<\/strong>, po\u00e4ngterar Agneta Bladh, eftersom forskning och innovationer i allt h\u00f6gre grad kommer till i milj\u00f6er d\u00e4r m\u00e4nniskor och id\u00e9er m\u00f6ts.<\/p>\n \u2013 Vi st\u00e5r inf\u00f6r stora samh\u00e4llsutmaningar, s\u00e4ger hon, och ingen kan hantera dem p\u00e5 egen hand. F\u00f6r h\u00f6gskolan g\u00e4ller det att vara en del av ett internationellt h\u00f6gskolev\u00e4sen. Men det handlar ocks\u00e5 om Sveriges konkurrenskraft. Vi kan inte leva i ett isolat. Vi m\u00e5ste pr\u00f6va v\u00e5ra id\u00e9er mot andras, med forskare och studenter i andra l\u00e4nder.<\/p>\n Enligt Agneta Bladh var Sverige tidigt ute med att resonera i de h\u00e4r banorna av utbyte. Hon h\u00e4nvisar till en rapport fr\u00e5n 1974. Men efter det verkar andra l\u00e4nder ha arbetet mer intensivt med fr\u00e5gan.<\/p>\n \u2013 S\u00e5 det kanske \u00e4r l\u00e4mpligt med en \u00f6versyn i fr\u00e5gan, s\u00e4ger hon. Det kan beh\u00f6vas i dagens v\u00e4rld n\u00e4r alla ropar p\u00e5 att st\u00e4nga gr\u00e4nserna.<\/p>\n I dag \u00e4r<\/strong> det f\u00f6r f\u00e5 svenska studenter som g\u00f6r en del av sin utbildning utomlands. Andelen utl\u00e4ndska studenter som kommer hit har ocks\u00e5 minskat sedan Sverige avgiftsbelagde universitetsutbildningarna f\u00f6r utl\u00e4nningar. Universiteten som r\u00e4knas som myndigheter har ocks\u00e5 begr\u00e4nsningar i sin r\u00e4tt att sluta avtal, anta studenter till utbildningarna och i hur de kan anv\u00e4nda sina medel.<\/p>\n I Almedalen i somras l\u00e4mnade Uppsala universitet tillsammans med SUHF och Svenska Institutet \u00f6ver en lista till regeringen med f\u00f6rslag p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att \u00f6ka internationaliseringen inom h\u00f6gskolan. IVA l\u00e4mnade f\u00f6rra \u00e5ret ocks\u00e5 \u00f6ver en rapport i \u00e4mnet med uppmaningen att ta fram en nationell strategi i fr\u00e5gan. Bland \u00f6nskade \u00e5tg\u00e4rder finns bland annat att \u00f6ka universitetens handlingsfrihet genom att rensa i regelverket f\u00f6r studieavgifter och mobilitet. Ett f\u00f6rslag \u00e4r att inr\u00e4tta en myndighet som ska fr\u00e4mja n\u00e4tverk inom h\u00f6gre utbildning och forskning. Ett annat \u00e4r ett kraftfullt stipendieprogram f\u00f6r internationella studenter i Sverige, samt regler som underl\u00e4ttar f\u00f6r dem att stanna kvar n\u00e4r de \u00e4r f\u00e4rdigutbildade.<\/p>\n \u2013 I dag har flera av l\u00e4ros\u00e4tena egna strategier f\u00f6r sina internationella samarbeten, s\u00e4ger Agneta Bladh, men jag ska f\u00f6rs\u00f6ka utforma en nationell strategi som kan utg\u00f6ra en ram f\u00f6r l\u00e4ros\u00e4tenas egna strategier.<\/p>\n Hon har nyligen<\/strong> p\u00e5b\u00f6rjat utredningen och vill d\u00e4rf\u00f6r inte g\u00e5 in s\u00e5 mycket p\u00e5 hur f\u00f6rslagen kan komma att se ut, men det finns flera andra l\u00e4nder som har liknande strategier, exempelvis Norge och Kanada som hon kommer att studera.<\/p>\n Utredningen ska l\u00e4mna ett delbet\u00e4nkande i januari 2018, och d\u00e5 f\u00f6resl\u00e5 en strategi. D\u00e4refter ska utredningen slutredovisas i oktober samma \u00e5r.<\/p>\n Sture Henckel<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" De svenska universiteten och h\u00f6gskolorna beh\u00f6ver \u00f6ka sina kontaktytor med utlandet. Enligt regeringens utredare kr\u00e4ver dagens h\u00e5rda konkurrenssituation mer samarbete inom utbildning och forskning, \u00e4ven utomlands.<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"123047,134663,141195","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/42726"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=42726"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/42726\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":138264,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/42726\/revisions\/138264"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=42726"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=42726"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=42726"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}