\n—\u00a0Att vem som helst kan skapa egna n\u00e4tverk \u00e4r ett hot mot den hierarkiska strukturen inom stora f\u00f6retag, s\u00e4ger Robin Teigland som forskar om sociala och informella n\u00e4tverk.<\/strong><\/p>\n
Facebook \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta n\u00e4tverk och i Sverige finns cirka 3,3 miljoner anv\u00e4ndare som i genomsnitt loggar in sig tv\u00e5 g\u00e5nger per dag. Man kan rimligen anta att flera av dessa anv\u00e4ndare ocks\u00e5 kollar sin profil p\u00e5 arbetstid till arbetsgivarnas stora f\u00f6rtret eller gl\u00e4dje, beroende p\u00e5 hur man ser det.<\/p>\n
Lat med Facebook?<\/strong> Foto: Handelsh\u00f6gskolan, Stockholm.<\/p><\/div>\n —\u00a0Den forskning som har gjorts p\u00e5 informella och sociala n\u00e4tverk visar att de som blir avst\u00e4ngda fr\u00e5n sina n\u00e4tverk blir mindre produktiva. Ju fler typer av relationer man har desto b\u00e4ttre och det professionella n\u00e4tverket bygger mycket p\u00e5 det sociala, menar Robin Teigland, forskare i sociala medier p\u00e5 Handelsh\u00f6gskolan i Stockholm. —\u00a0Det fungerar inte att st\u00e4nga av och f\u00f6rbjuda. Det skr\u00e4mmer bort unga medarbetare som inte vill bli kapade fr\u00e5n sitt sociala n\u00e4tverk och folk s\u00e4ger upp sig eller hittar andra s\u00e4tt att kommunicera. De g\u00e5r in p\u00e5 Facebook genom mobilen, eller anv\u00e4nder mejlen och varf\u00f6r ska man f\u00f6rbjuda Facebook n\u00e4r man inte f\u00f6rbjuder privatsamtal? undrar Robin och ber\u00e4ttar att nystartade f\u00f6retag oftare \u00e4r b\u00e4ttre p\u00e5 att l\u00e4ra sig och ta till sig ny teknologi som twitter och facebook.<\/p>\n Men samtidigt som hon vill uppmuntra f\u00f6retag att anv\u00e4nda sig av sociala medier betonar hon hur viktigt det \u00e4r att f\u00f6retagen har n\u00e5gon slags guidelines kring hur anv\u00e4ndandet ska g\u00e5 till.<\/p>\n Guidelines b\u00e4ttre \u00e4n regler<\/strong> Reklam f\u00f6r f\u00f6retaget<\/strong> Det verkar som om m\u00e5nga framg\u00e5ngsrika f\u00f6retagen har b\u00f6rjat f\u00f6rst\u00e5 potentialen med sociala medier. 54 procent av f\u00f6retagen p\u00e5 Fortunes lista \u00f6ver de 100 mest popul\u00e4ra f\u00f6retagen att jobba p\u00e5, anv\u00e4nder twitter f\u00f6r att kommunicera med sina kunder och 29 procent har en egen Facebooksida. Men det \u00e4r fortfarande f\u00e5 f\u00f6retag som har en formell policy kring hur de anst\u00e4llda ska f\u00f6rh\u00e5lla sig till social medier. I unders\u00f6kningen Social networks vs Management har man st\u00e4llt fr\u00e5gor om sociala medier till 34 400 arbetsgivare runt om i v\u00e4rlden och det visar sig att endast 20 procent av f\u00f6retagen har en policy kring sociala medier. Bland svenska f\u00f6retag ligger den siffran p\u00e5 7 procent.<\/p>\n Eva Ossiansson, som forskar om varum\u00e4rken, nya medier och konsumtion p\u00e5 Handelsh\u00f6gskolan i G\u00f6teborg, m\u00f6ter ofta f\u00f6retag som har d\u00e5lig koll p\u00e5 hur det h\u00e4r med sociala medier g\u00e5r till.<\/p>\n Foto: Privat.<\/p><\/div>\n — Det r\u00e4cker inte med att l\u00e4gga ut pressmeddelanden d\u00e5 och d\u00e5 utan man m\u00e5ste vara mer aktiv, samtidigt som f\u00f6retagen m\u00e5ste inse att den h\u00e4r typen av medier finns till f\u00f6r anv\u00e4ndarna och inte f\u00f6r f\u00f6retagen sj\u00e4lva. Medierna bygger p\u00e5 att vi deltar och delar med oss. Vi bygger f\u00f6rtroende till varandra p\u00e5 det s\u00e4ttet. F\u00f6retag m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r arbeta enligt samma princip och v\u00e5ga l\u00e5ta anv\u00e4ndarna f\u00e5 styra kommunikationen, s\u00e4ger hon.<\/p>\n N\u00e4r man t\u00e4nker efter \u00e4r det egentligen inte s\u00e5 konstigt att det till en b\u00f6rjan kan uppst\u00e5 lite f\u00f6rvirring n\u00e4r en ny teknik introduceras. Det finns ju egentligen inga r\u00e4tt eller fel utan man f\u00e5r precis som i andra sammanhang anv\u00e4nda sitt sunda f\u00f6rnuft. Att l\u00e4gga ut en bild p\u00e5 Facebook p\u00e5 en neds\u00f6vd patient som tv\u00e5 sjuksk\u00f6terskor p\u00e5 S\u00f6dra G\u00e4vleborgs sjukhus gjorde var ju milt sagt omd\u00f6mesl\u00f6st men hur \u00e4r det med andra, mer h\u00e5rfina sp\u00f6rsm\u00e5l?<\/p>\n Ska man bli kompis med chefen p\u00e5 facebook?<\/strong> I Manpower Work Lifes unders\u00f6kning Chefen kolla dig p\u00e5 webben framkommer att 72 procent av anv\u00e4ndarna inte har n\u00e5got emot att blanda privata v\u00e4nner med kolleger p\u00e5 Facebook men \u00e4nd\u00e5 \u00e4r det betydligt vanligare att yngre chefer addar sina anst\u00e4llda j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e4ldre chefer. Av chefer f\u00f6dda p\u00e5 80-talet \u00e4r det 52 procent som har sina anst\u00e4llda som en del av sitt privata n\u00e4tverk medan det \u00e4r bara 9 procent av cheferna f\u00f6dda p\u00e5 40-talet som har det.<\/p>\n Problem att blanda privatlivet med jobbet —\u00a0Visst ska man ha koll p\u00e5 den personliga integriteten men l\u00e4r man sig verktyget s\u00e5 \u00e4r det inga problem. Men se \u00f6ver dina sekretessinst\u00e4llningar. Man kan ju exempelvis st\u00e4lla in s\u00e5 att endast dina v\u00e4nner kan ta del av det du skriver. Fundera vilka du accepterar som v\u00e4nner. Sedan kan man skapa speciella grupper och bjuda in just de som man vill ha med. Jag brukar anv\u00e4nda mig av det n\u00e4r jag undervisar. Jag skapar en undervisningsplattform och bjuder in studenter och f\u00f6rel\u00e4sare medan kursen h\u00e5ller p\u00e5, s\u00e4ger Eva.<\/p>\n L\u00e4sarfr\u00e5ga: Skulle du adda din chef\/anst\u00e4lld p\u00e5 Facebook?<\/strong><\/p>\n <\/strong> Trots att forskning visar att f\u00f6retagen tj\u00e4nar p\u00e5 att deras medarbetare anv\u00e4nder Facebook \u00e4r m\u00e5nga f\u00f6retag fortfarande negativt inst\u00e4llda. —\u00a0Att vem som helst kan skapa egna n\u00e4tverk \u00e4r ett hot mot den hierarkiska strukturen inom stora f\u00f6retag, s\u00e4ger Robin Teigland som forskar om sociala och informella n\u00e4tverk.<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"145039,145271,145492","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-5143","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ingenjoren"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5143"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5143"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5143\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":141651,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5143\/revisions\/141651"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5143"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5143"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5143"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nEn del f\u00f6retag \u00e4r r\u00e4dda att ”Facebookandet” ska hindra deras anst\u00e4llda fr\u00e5n att g\u00f6ra ett bra jobb. Medan andra i st\u00e4llet uppmuntrar sin personal att twittra, blogga och anv\u00e4nda Facebook.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/ingenjoren.se\/media\/2010\/06\/robin_teigland1-99x140.jpg\" "\\"robin_teigland1\\"")
<\/a>
\nHon tror inte alls p\u00e5 id\u00e9n att f\u00f6retagen f\u00f6rbjuder sina anst\u00e4llda att vara med i Facebook.<\/p>\n
\n—\u00a0Det \u00e4r bra med ”guidelines”, inte regler. Folk \u00e4r olika och anv\u00e4nder sociala medier p\u00e5 olika s\u00e4tt. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att f\u00f6retagen f\u00f6r en diskussion med sina anst\u00e4lla om hur de ska bete sig.\u00a0 Samtidigt m\u00e5ste de v\u00e5ga lita p\u00e5 sina anst\u00e4llda och sl\u00e4ppa lite av kontrollen, f\u00f6rklarar hon och s\u00e4ger att f\u00f6retagen har mycket att vinna p\u00e5 de sociala medierna.<\/p>\n
\n—\u00a0F\u00f6retagsledningen kan dra nytta av medarbetarnas kontaktn\u00e4t, testa nya id\u00e9er, se vad som \u00e4r inne just nu, kommunicera med sina kunder och f\u00e5 en bild av hur medarbetarna trivs i f\u00f6retaget.<\/p>\n
\nF\u00e5 f\u00f6retag har policys kring sociala medier<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/ingenjoren.se\/media\/2010\/06\/Eva1-122x140.jpg\" "\\"Eva1\\"")
<\/a>
\n\u00c4r det exempelvis r\u00e4tt eller fel att ”adda” det vill s\u00e4ga l\u00e4gga till sin chef eller medarbetare p\u00e5 Facebook? En v\u00e4n till mig hade b\u00e5de sin chef och sina arbetskamrater som kompisar p\u00e5 Facebook och tyckte inte det var n\u00e5got problem alls tills den dag d\u00e5 hon s\u00f6kte ett nytt jobb utan att ha ber\u00e4ttat om det f\u00f6r sin arbetsgivare. Pl\u00f6tsligt blev hon livr\u00e4dd att informationen skulle l\u00e4cka ut p\u00e5 Facebook.<\/p>\n
\n<\/strong>Inv\u00e4ndning att man blandar jobbet med privatlivet \u00e4r inget som Eva Ossiansson ser som ett problem.<\/p>\n
\nK\u00e4llor: Social networks vs. Management? Harness the power of social Media<\/em>, Manpower Work Life, Chefen kollar dig p\u00e5 webben<\/em>, Manpower Work Life, \u00c4r du inte med, finns du inte- VA och sociala medier<\/em>, Vetenskap och allm\u00e4nhet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"