{"id":55594,"date":"2018-05-23T11:03:55","date_gmt":"2018-05-23T09:03:55","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=55594"},"modified":"2024-01-26T09:42:35","modified_gmt":"2024-01-26T08:42:35","slug":"utmaning-att-forutse-varfloden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2018\/05\/23\/utmaning-att-forutse-varfloden\/","title":{"rendered":"Utmaning att ber\u00e4kna v\u00e5rfloden"},"content":{"rendered":"

Vattenregleringsf\u00f6retagen har stort behov av hydrologiska och meteorologiska data f\u00f6r sina v\u00e5rflodsprognoser, ocks\u00e5 fr\u00e5n fj\u00e4llomr\u00e5den d\u00e4r det \u00e4r ont om m\u00e4tstationer. I \u00e5r kunde v\u00e5rfl\u00f6dena l\u00e4tt ha blivit \u00f6verm\u00e4ktiga.<\/strong><\/p>\n

Bj\u00f6rn Norell \u00e4r hydrolog p\u00e5 Vattenregleringsf\u00f6retagen. Det \u00e4r en paraplyorganisation f\u00f6r vattenregleringen i sex norrl\u00e4ndska \u00e4lvar: Ume\u00e4lven, \u00c5ngerman\u00e4lven, Indals\u00e4lven, Ljungan, Ljusnan och Dal\u00e4lven.<\/p>\n

Uppdraget \u00e4r<\/strong> att sk\u00f6ta vattenregleringen \u00e5t \u00e4garna, det vill s\u00e4ga kraftbolagen. \u00c5rsregleringen, med p\u00e5fyllning under v\u00e5ren och t\u00f6mning under vintern f\u00f6rdubblar m\u00e4ngden el som g\u00e5r att utvinna. I dag st\u00e5r de sex n\u00e4mnda \u00e4lvarna f\u00f6r ungef\u00e4r h\u00e4lften av landets vattenkraftsel.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u2013 Vi som jobbar med vattenhanteringen har varsin vecka som jourhavande, s\u00e4ger Bj\u00f6rn Norell. Vi turas om med ansvaret f\u00f6r \u00e4lvarna.<\/p>\n

I normalfallet handlar det om att f\u00f6rse vattenkraftverken med vatten. Kraftbolagen \u00f6nskar varje dag en viss m\u00e4ngd vatten till sina vattenkraftverk, och Bj\u00f6rn Norell och hans kolleger ser till att det blir r\u00e4tt.<\/p>\n

\u2013 Men vi har ocks\u00e5 en samordnande roll f\u00f6r \u00e4lven och det kan vara extra viktigt under sv\u00e5ra v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden, s\u00e4ger han. Om vi till exempel skulle f\u00e5 extrema ov\u00e4der som slagit ut m\u00f6jligheten att se v\u00e5ra m\u00e4tv\u00e4rden eller extrema fl\u00f6den som g\u00f6r det besv\u00e4rligt att komma fram, s\u00e5 kan vi vara tvungna att bemanna v\u00e5ra dammar f\u00f6r att l\u00e4sa av m\u00e4tv\u00e4rden och reglera dammarna p\u00e5 plats.<\/p>\n

Med sina hydrologiska datormodeller, baserade p\u00e5 indata p\u00e5 temperatur och nederb\u00f6rd fr\u00e5n meteorologiska stationer, tar Vattenregleringsf\u00f6retagen varje dag fram nya prognoser f\u00f6r vattenfl\u00f6det.<\/p>\n

\u2013 V\u00e5r modell \u00e4r gammal. Den utvecklades av SMHI p\u00e5 1970-talet, men den \u00e4r enkel och snabb att anv\u00e4nda, s\u00e4ger Bj\u00f6rn Norell.<\/p>\n

Men han<\/strong> konstaterar att inget system \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n dess indata. De sv\u00e5raste bitarna i v\u00e5rflodsprognoserna \u00e4r att veta hur mycket sn\u00f6 som finns, s\u00e4rskilt i de omr\u00e5den d\u00e4r det kommer som allra mest, det vill s\u00e4ga l\u00e4ngst i norr och i fj\u00e4llkedjan. D\u00e4r \u00e4r det ofta ont om meteorologiska m\u00e4tpunkter.<\/p>\n

\u2013 SMHI:s n\u00e4t av m\u00e4tstationer har blivit glesare, s\u00e4ger Bj\u00f6rn Norell, delvis p\u00e5 grund av att m\u00e5nga observat\u00f6rer blir \u00e4ldre och slutar. Och de \u00e4r sv\u00e5ra att ers\u00e4tta. Det blir ju allt f\u00e4rre som bor p\u00e5 landsbygden.<\/p>\n

De nya m\u00e4tstationer som efter hand ers\u00e4tter de gamla \u00e4r automatiska, men i v\u00e4gl\u00f6st land \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 sv\u00e5rt att f\u00e5 tillr\u00e4ckligt med m\u00e4tningar.<\/p>\n

\u2013 Vi f\u00f6rs\u00f6ker att komplettera modellens v\u00e5rflodsber\u00e4kningar genom att m\u00e4ta sn\u00f6ns vattenekvivalens, det vill s\u00e4ga dess djup och densitet, s\u00e4ger han. Med m\u00e4tningarnas hj\u00e4lp f\u00f6rs\u00f6ker vi f\u00f6rb\u00e4ttra ber\u00e4kningarna av vattenm\u00e4ngderna som f\u00f6rv\u00e4ntas sm\u00e4lta, vilket \u00e4r speciellt viktigt i omr\u00e5den d\u00e4r det meteorologiska stationsn\u00e4tet \u00e4r glest.<\/p>\n

I \u00e5r har<\/strong> det blivit flera s\u00e5 kallade klass 3-varningar f\u00f6r h\u00f6ga vattenfl\u00f6den. En klass 3-varning inneb\u00e4r fl\u00f6den som riskerar att ge sv\u00e5ra \u00f6versv\u00e4mningsproblem. Lokaltidningarna har rapporterat om extremt h\u00f6ga vattenniv\u00e5er i flera sj\u00f6ar. S\u00e5 stora fl\u00f6den upptr\u00e4der s\u00e4llan, i genomsnitt vart femtionde \u00e5r.<\/p>\n

\u2013 Men just nu har v\u00e5rfloden kulminerat, s\u00e4ger Bj\u00f6rn Norell. Vi fick inga verkliga bekymmer i \u00e5r. Vi hade faktiskt lite tur. Med sn\u00f6m\u00e4ngder som p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll inte har setts sedan 1960-talet var det v\u00e4ldigt sp\u00e4nnande att f\u00f6lja utvecklingen. V\u00e5ren b\u00f6rjade med en v\u00e4rmeb\u00f6lja, men sedan blev det kallt en period innan det blev varmt igen. Den d\u00e4r kylan som kom in emellan gjorde att v\u00e5rfloden spreds ut \u00f6ver l\u00e4ngre tid. Om v\u00e4rmen hade fortsatt skulle det ha blivit mycket h\u00f6gre fl\u00f6den. D\u00e5 kunde det ha blivit riktigt jobbigt.<\/p>\n

Sture Henckel<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vattenregleringsf\u00f6retagen har stort behov av hydrologiska och meteorologiska data f\u00f6r sina v\u00e5rflodsprognoser, ocks\u00e5 fr\u00e5n fj\u00e4llomr\u00e5den d\u00e4r det \u00e4r ont om m\u00e4tstationer. I \u00e5r kunde v\u00e5rfl\u00f6dena l\u00e4tt ha blivit \u00f6verm\u00e4ktiga. Bj\u00f6rn Norell \u00e4r hydrolog p\u00e5 Vattenregleringsf\u00f6retagen. Det \u00e4r en paraplyorganisation f\u00f6r vattenregleringen i sex norrl\u00e4ndska \u00e4lvar: Ume\u00e4lven, \u00c5ngerman\u00e4lven, Indals\u00e4lven, Ljungan, Ljusnan och Dal\u00e4lven. Uppdraget \u00e4r att […]<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":55638,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"124460,132790,133433","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[222],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/55594"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=55594"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/55594\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":140897,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/55594\/revisions\/140897"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/55638"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=55594"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=55594"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=55594"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}