{"id":69287,"date":"2019-01-29T13:01:16","date_gmt":"2019-01-29T12:01:16","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=69287"},"modified":"2024-01-23T02:30:14","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:14","slug":"andra-ingenjorer-missuppfattar-teknisk-design-som-tyckande","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2019\/01\/29\/andra-ingenjorer-missuppfattar-teknisk-design-som-tyckande\/","title":{"rendered":"Andra ingenj\u00f6rer missuppfattar teknisk design som tyckande"},"content":{"rendered":"

Teknisk design \u2013 \u00e4r det bara lite tyckande eller \u00e4r det verkligen vetenskapligt? F\u00f6r dem som jobbar med teknisk design kan det vara p\u00e5frestande med andras tyckande. \u201dDe ser inte att det \u00e4r stort f\u00f6rarbete bakom\u201d, konstaterar chefen f\u00f6r AB Volvos UX-designavdelning.\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0<\/strong><\/p>\n

Samarbetet med andra ingenj\u00f6rer g\u00e5r f\u00f6r det mesta bra och det \u00e4r bra att f\u00e5 input, s\u00e4ger Volvos UX-designchef Jessica Dagman, som sj\u00e4lv doktorerat i teknisk design. (UX \u2013 user experience) Men det \u00e4r l\u00e4tt f\u00f6r andra att sl\u00e4nga ur sig \u00e5sikter utan att t\u00e4nka p\u00e5 att designen \u00e4r framtagen\u00a0utifr\u00e5n ett starkt kundfokus, ing\u00e5ende tester och s\u00e5 vidare.<\/p>\n

\"Jessica

Jessica Dagman<\/p><\/div>\n

\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r ett omr\u00e5de som de flesta kan tycka till om. Alla anv\u00e4nder produkter och har personliga \u00e5sikter. D\u00e4rf\u00f6r tror de att v\u00e5rt arbete \u00e4r subjektivt tyckande ocks\u00e5. Men det vi tar fram \u00e4r inget vi gissar.<\/p>\n

\u2013 Samtidigt \u00e4r vi p\u00e5 Design verkligen beroende av ett starkt och v\u00e4l fungerande samarbete med \u00f6vriga avdelningar p\u00e5 Volvo. Vi kompletterar varandra v\u00e4ldigt mycket och det \u00e4r det som \u00e4r framg\u00e5ngsreceptet.<\/p>\n

Lule\u00e5 tekniska universitet <\/strong>var f\u00f6rst med civilingenj\u00f6rsutbildning i teknisk design, men d\u00e5 under namnet industriell arbetsmilj\u00f6. I slutet av 1990-talet blev sedan Chalmers f\u00f6rst med namnet teknisk design, och i dag finns utbildningen p\u00e5 de flesta st\u00f6rre tekniska h\u00f6gskolor, och som h\u00f6gskoleingenj\u00f6rsutbildning p\u00e5 ytterligare ett antal orter.<\/p>\n

\u00c4ven om inneh\u00e5llet varierar lite mellan studieorterna s\u00e5 bygger alla p\u00e5 en teknisk del som liknar maskinteknik, och en designdel med kunskap om m\u00e4nniskan (som anv\u00e4ndarcentrerad design, behovsstudier, ergonomi och kognitionsvetenskap) och s\u00e4tt att kommunicera id\u00e9er (som skissteknik, f\u00e4rg och form).<\/p>\n

\"\u00d6rjan

\u00d6rjan S\u00f6derberg (st\u00e5ende till v\u00e4nster) under en lektion i teknisk design p\u00e5 Chalmers.<\/p><\/div>\n

\u2013 Fr\u00e5n b\u00f6rjan var teknisk design en \u00f6verbryggningsutbildning f\u00f6r att koppla ihop tekniken med den konstn\u00e4rliga industridesignen, men ju mer det v\u00e4xte handlade det mer om f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r m\u00e4nniskan. Medan andra ingenj\u00f6rer jobbar teknikdrivet s\u00e5 jobbar vi anv\u00e4ndardrivet. Om anv\u00e4ndarna inte \u00e4r n\u00f6jda spelar det ingen roll om tillverkningen \u00e4r optimal, s\u00e4ger \u00d6rjan S\u00f6derberg som var programansvarig f\u00f6r teknisk design p\u00e5 Chalmers 2006-2017 och numera \u00e4r Design thinker p\u00e5 Itch.<\/p>\n

Att det just \u00e4r anv\u00e4ndarcentrerat<\/strong> \u00e4r en av de centrala delarna i teknisk design. Ytterligare en central del \u00e4r det som kallas design thinking: att inte utg\u00e5 fr\u00e5n givna f\u00f6rest\u00e4llningar utan att utg\u00e5 fr\u00e5n det man vill uppn\u00e5 och fr\u00e5n verkliga behov.<\/p>\n

\"Magnus

Magnus Flink<\/p><\/div>\n

\u2013 Vi kan ha kunder som best\u00e4ller en specifik l\u00f6sning. Men med ett designt\u00e4nk vill vi f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 kunden: Vad \u00e4r syftet, vad vill man ha f\u00f6r resultat? Att l\u00e4gga mycket engergi p\u00e5 att utforska problemst\u00e4llningen ger b\u00e4ttre och mer kreativa l\u00f6sningar, s\u00e4ger Magnus Flink, chef f\u00f6r Design och Visualisering p\u00e5 konsultf\u00f6retaget Alten.<\/p>\n

Han tar upp ett exempel fr\u00e5n skolan \u2013 dammsugaren.<\/p>\n

\u2013 Redan namnet anger den tekniska l\u00f6sningen. Men det man vill \u00e5stadkomma \u00e4r ju att f\u00e5 bort dammet \u2013 inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis att suga upp det. Genom att utv\u00e4rdera andra alternativ, som att bl\u00e5sa eller br\u00e4nna bort det s\u00e4kerst\u00e4ller man att man inte g\u00e5r miste om bra id\u00e9er.<\/p>\n

S\u00e5 var jobbar ingenj\u00f6rer<\/strong> inom teknisk design? Faktum \u00e4r att de som g\u00e5tt utbildningen jobbar p\u00e5 alla typer av f\u00f6retag och i alla typer av verksamheter \u2013 fr\u00e5n industri till museum. Och andelen som \u00e4r konsulter \u00e4r liknande den f\u00f6r andra ingenj\u00f6rsinriktningar.<\/p>\n

Magnus Flink ber\u00e4ttar att konsulterna p\u00e5 Alten ofta \u00e4r med i tv\u00e4rfunktionella projekt.<\/p>\n

\u2013 Vi \u00e4r ofta med som experter p\u00e5 anv\u00e4ndarupplevelsen eller User Experience. Vi g\u00f6r ocks\u00e5 anv\u00e4ndarstudier, tar fram koncept och formger produkter. Ofta \u00e4r vi med i tidiga faser d\u00e4r man har nytta av att snabbt utv\u00e4rdera olika l\u00f6sningar.<\/p>\n

Ett omr\u00e5de som v\u00e4xer<\/strong> inom teknisk design \u00e4r utveckling av digitala tj\u00e4nster. Utifr\u00e5n kunskap om m\u00e4nniskors kognitiva f\u00f6rm\u00e5gor, som till exempel hur mycket information vi kan ha i korttidsminnet, jobbar man med digital design och anv\u00e4ndarupplevelse.<\/p>\n

Och UX-designgruppen p\u00e5 Volvo AB jobbar just med digitala tj\u00e4nster \u2013 med att \u201dleverera en anv\u00e4ndarupplevelse som k\u00e4nns som Volvo\u201d.<\/p>\n

Konkret handlar det<\/strong> om digitala l\u00f6sningar inne i och utanf\u00f6r de fordon f\u00f6retaget jobbar med: anl\u00e4ggningsmaskiner, bussar, lastbilar och b\u00e5tar.<\/p>\n

\u2013 Inne i fordonen har vi traditionellt jobbat med det du ser framf\u00f6r dig p\u00e5 instrumentbr\u00e4dan, m\u00e4tare och informationskluster. Att kontrollera hastighet, vikt, information till f\u00f6raren. Vi jobbar med utseende, logik och vilket beteende man vill ha. F\u00f6rarna ska l\u00e4tt kunna l\u00e4sa av och ge information till systemet. Och allt ska se ut och k\u00e4nnas som Volvo, s\u00e4ger Jessica Dagman.<\/p>\n

Utanf\u00f6r fordonet handlar det bland annat om att kunna planera sin rutt p\u00e5 webben eller i en app och att informationen sedan f\u00f6ljer med in i fordonet.<\/p>\n

\u2013 Den estetiska delen \u00e4r ocks\u00e5 viktig. Man ska inte underskatta att om man m\u00f6ts av en estetiskt tilltalande produkt, f\u00f6r alla sinnen, \u00e4r man mer f\u00f6rst\u00e5ende f\u00f6r ett systems fel och brister, exempelvis att det tar f\u00f6r l\u00e5ng tid n\u00e4r man klickar sig in i en meny.<\/p>\n

Karin Thorsell<\/strong><\/p>\n

\n

H\u00e4r beskriver Jessica Dagman processen kortfattat<\/h3>\n
    \n
  • F\u00f6rst fastst\u00e4lls nul\u00e4get<\/strong> \u2013 hur ser dagens digitala anv\u00e4ndarupplevelser ut och vad som kan f\u00f6rb\u00e4ttras i det? Om det inte handlar om n\u00e5got nytt.<\/li>\n
  • Sedan samlar man in data om anv\u00e4ndarna<\/strong> \u2013 genom att observera och intervjua m\u00e4nniskor. Man g\u00f6r ocks\u00e5 konkurrentanalyser, benchmarking, f\u00f6rdjupar sig i den teknik som ska hanteras i systemen, bland annat.<\/li>\n
  • Utifr\u00e5n det jobbar man fram id\u00e9er och personas<\/strong> \u2013 typanv\u00e4ndare. Till exempel den vanligaste anv\u00e4ndaren och den minst vanliga. \u201dVi vill f\u00e5 extremer, kanske n\u00e5gon som \u00e4r extremt duktig och vill ha mer avancerade funktioner. Och kanske visar det sig att de funktionerna \u00e4r bra f\u00f6r alla?\u201d, beskriver Jessica Dagman.<\/li>\n
  • Efter det skissar<\/strong> man p\u00e5 f\u00f6rslag<\/strong>.<\/li>\n
  • F\u00f6rslagen testas<\/strong> \u2013 f\u00f6rst p\u00e5 experter och s\u00e5 fort det finns n\u00e5got som g\u00e5r att testa p\u00e5 anv\u00e4ndare s\u00e5 g\u00f6r man det. Det kan vara enkla tester i b\u00f6rjan.<\/li>\n
  • Utifr\u00e5n feedbacken och beroende p\u00e5 hur mycket tid man har f\u00f6rfinas l\u00f6sningen<\/strong>. Samtidigt bollar<\/strong> man mot<\/strong> konstrukt\u00f6rer\/ tillverkning\/ kodare<\/strong>.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n

     <\/p>\n

     <\/p>\n

     <\/p>\n

     <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Teknisk design \u2013 \u00e4r det bara lite tyckande eller \u00e4r det verkligen vetenskapligt? F\u00f6r dem som jobbar med teknisk design kan det vara p\u00e5frestande med andras tyckande. \u201dDe ser inte att det \u00e4r stort f\u00f6rarbete bakom\u201d, konstaterar chefen f\u00f6r AB Volvos UX-designavdelning.\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0 Samarbetet med andra ingenj\u00f6rer g\u00e5r f\u00f6r det mesta bra och det \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":69367,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"143532,142826,142087","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[222],"tags":[113,56],"class_list":["post-69287","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-pa-jobbet","tag-ab-volvo","tag-chalmers-tekniska-hogskola"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69287"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=69287"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69287\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":136898,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69287\/revisions\/136898"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/69367"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=69287"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=69287"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=69287"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}