{"id":93170,"date":"2020-05-26T10:51:56","date_gmt":"2020-05-26T08:51:56","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=93170"},"modified":"2024-01-23T02:30:07","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:07","slug":"permitteringar-och-hemarbete-okar-risken-for-psykisk-ohalsa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2020\/05\/26\/permitteringar-och-hemarbete-okar-risken-for-psykisk-ohalsa\/","title":{"rendered":"Permitteringar och hemarbete \u00f6kar risken f\u00f6r psykisk oh\u00e4lsa"},"content":{"rendered":"

Att vara isolerad under en l\u00e4ngre tid, arbeta hemifr\u00e5n eller vara korttidspermitterad kan leda till stress och oro. P\u00e5 Scania har Akademikerf\u00f6reningen sett stora risker med att permittera medarbetare inom f\u00f6retagsh\u00e4lsov\u00e5rden samtidigt som mycket tyder p\u00e5 en \u00f6kad oh\u00e4lsa.\u00a0\u00a0<\/strong><\/p>\n

Sedan slutet av mars \u00e4r majoriteten av medarbetarna p\u00e5 Scania korttidspermitterade och m\u00e5nga av tj\u00e4nstem\u00e4nnen arbetar hemifr\u00e5n. Akademikerf\u00f6reningen m\u00e4rker att medlemmar k\u00e4nner b\u00e5de oro och stress av flera anledningar.<\/p>\n

\"\"

Lisa Lorentzon, Scania<\/p><\/div>\n

\u2013 Dels handlar det om arbetsbelastningen d\u00e4r vissa har f\u00f6r mycket att g\u00f6ra medan andra har f\u00f6r lite. N\u00e4r m\u00e5nga bolag varslar kan det k\u00e4nnas oroande att bara ha arbetsuppgifter\u00a0 tv\u00e5 arbetsdagar i veckan, s\u00e4ger Lisa Lorentzon, ordf\u00f6rande f\u00f6r Akademikerf\u00f6reningen p\u00e5 Scania.<\/p>\n

Hon \u00e4r oroad f\u00f6r medarbetare som saknar ett privat socialt n\u00e4tverk d\u00e4r lunchen med kollegor och gemenskapen p\u00e5 jobbet \u00e4r s\u00e4rskilt viktig. N\u00e4r arbetet sker p\u00e5 distans och man bara m\u00f6ter sin chef och kollegor p\u00e5 en sk\u00e4rm kan det vara sv\u00e5rt att ber\u00e4tta hur man m\u00e5r.<\/p>\n

\u2013 M\u00e5nga chefer \u00e4r ocks\u00e5 korttidspermitterade och har sv\u00e5rt att hinna med individuella samtal med alla medarbetare. Cheferna tvingas samla alla fr\u00e5gor till m\u00f6ten f\u00f6r hela gruppen. D\u00e5 finns det en risk f\u00f6r att alla inte \u00e4r bekv\u00e4ma att prata om sin oro, s\u00e4ger Lisa Lorentzon.<\/p>\n

Mindre tid f\u00f6r samma uppgifter<\/h2>\n

N\u00e4r Scania vid finanskrisen 2008-2009 gick ner till fyradagarsvecka \u00f6kade den psykiska oh\u00e4lsan bland medarbetarna och Lisa Lorentzon tycker att det \u00e4r viktigt att dra l\u00e4rdomar av erfarenheterna fr\u00e5n den perioden. Ett exempel \u00e4r hur man skalar bort arbetsuppgifter. Vid finanskrisen reducerades arbetstiden innan det beslutades vad som inte l\u00e4ngre skulle g\u00f6ras.<\/p>\n

\n

Vissa l\u00f6per st\u00f6rre risk att m\u00e5 d\u00e5ligt<\/h3>\n
    \n
  • Chefer med m\u00e5nga medarbetare, s\u00e4rskilt om chefen arbetar deltid.<\/li>\n
  • Medarbetare med begr\u00e4nsade privata sociala kontakter. Jobbm\u00f6ten blir den enda kontakt man har med andra.<\/li>\n
  • Medarbetare som har en s\u00e5rbarhet, de som inte m\u00e5tt bra tidigare.<\/li>\n
  • De som har n\u00e4ra och k\u00e4ra som \u00e4r sv\u00e5rt sjuka eller som har avlidit.<\/li>\n
  • Medarbetare som har sv\u00e5rt att klara gr\u00e4nsdragning mellan arbete och fritid.<\/li>\n
  • Individer med riskbruk av till exempel alkohol eller spel.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n

    \u2013 Man b\u00f6rjade i fel \u00e4nde och vi ser att det f\u00f6rekommer \u00e4ven den h\u00e4r g\u00e5ngen. M\u00e5nga medarbetare har fortfarande samma leveranskrav men mindre arbetstid och det skapar stress. D\u00e5 kunde vi se att den psykiska oh\u00e4lsan \u00f6kade och nu f\u00e5r vi liknande signaler.<\/p>\n

    N\u00e4r korttidspermitteringarna p\u00e5 Scania startade blev ocks\u00e5 f\u00f6retagsh\u00e4lsov\u00e5rden permitterade och var bara tillg\u00e4ngliga tv\u00e5 dagar i veckan. Nu \u00e4r avtalet om korttidsarbete p\u00e5 Scania f\u00f6rl\u00e4ngt fr\u00e5n den 1 juni till den 22 september och f\u00f6retagsh\u00e4lsov\u00e5rden kommer att vara tillg\u00e4ngliga mer \u00e4n tidigare.<\/p>\n

    Lisa Lorentzon tycker att det \u00e4r ett positivt besked och Akademikerf\u00f6reningen har p\u00e5talat riskerna med att permittera resurser i f\u00f6retagsh\u00e4lsov\u00e5rden.<\/p>\n

    \u2013 F\u00f6r att vara konkurrenskraftiga som bolag m\u00e5ste vi investera i medarbetarnas h\u00e4lsa. H\u00e5llbarhet st\u00e5r h\u00f6gt p\u00e5 Scanias agenda och det m\u00e5ste genomsyra \u00e4ven arbetsmilj\u00f6n, s\u00e4ger Lisa Lorentzon.<\/p>\n

    Risk f\u00f6r \u00f6kad psykisk oh\u00e4lsa<\/h2>\n

    Hos tv\u00e5 stora akt\u00f6rer inom f\u00f6retagsh\u00e4lsov\u00e5rd i Sverige, Previa och Feelgood, finns en oro f\u00f6r att psykisk oh\u00e4lsa kommer att \u00f6ka brett i samh\u00e4llet, men \u00e4nnu \u00e4r det f\u00f6r tidigt att se en \u00f6kning.<\/p>\n

    \"\"

    Maria Steneskog Nyman, Previa<\/p><\/div>\n

    \u2013 Det har varit lite f\u00f6r kort tid f\u00f6r att kunna konstatera att det \u00f6kar men det finns m\u00e5nga riskfaktorer som tyder p\u00e5 att den psykiska h\u00e4lsan kommer f\u00f6rs\u00e4mras, s\u00e4ger Maria Steneskog Nyman, beteendevetenskaplig r\u00e5dgivare p\u00e5 Previa.<\/p>\n

    Faysal Rawandozi, chefspsykolog p\u00e5 Feelgood f\u00e5r signaler om att chefer k\u00e4nner att de inte r\u00e4cker till f\u00f6r oroliga medarbetare. Han p\u00e5pekar ocks\u00e5 att tidigare forskning kan ge en del svar p\u00e5 vad vi kan v\u00e4nta oss efter coronapandemin. Upp till 31 procent av de som satt i karant\u00e4n under sarspandemin utvecklade posttraumatisk stress och v\u00e5rdpersonal drabbades av utmattningssyndrom.<\/p>\n

    \"\"

    Faysal Rawandozi, Feelgood<\/p><\/div>\n

    \u2013 Arbetsl\u00f6shet och f\u00f6rlorad inkomst har en stark koppling till psykisk oh\u00e4lsa och flera studier fr\u00e5n den f\u00f6rra finanskrisen visar att depression och \u00e5ngest \u00f6kade men \u00e4ven antalet sj\u00e4lvmord, s\u00e4ger Faysal Rawandozi.<\/p>\n

    Men vad \u00e4r skillnaden mellan att k\u00e4nna sig energil\u00f6s och deppig och att vara s\u00e5 sjuk att man ska s\u00f6ka hj\u00e4lp?<\/em><\/strong><\/p>\n

    Maria Steneskog p\u00e5 Previa s\u00e4ger att det inte \u00e4r l\u00e4tt att s\u00e4tta en gr\u00e4ns. Deppighet kan man k\u00e4nna under en period men n\u00e4r k\u00e4nslan utvecklas till n\u00e5got som l\u00e4gger sig som en matta \u00f6ver tillvaron och n\u00e4r man k\u00e4nner att man m\u00e5r s\u00e4mre och s\u00e4mre ska man s\u00f6ka hj\u00e4lp.<\/p>\n

    \u2013 Det f\u00f6rsta steget \u00e4r att prata med sin chef f\u00f6r att se om det finns n\u00e5got kring arbetssituationen som kan f\u00f6r\u00e4ndras. Men man m\u00e5ste inte prata med chefen, det kan vara n\u00e5gon annan som man har f\u00f6rtroende f\u00f6r, s\u00e4ger Maria Steneskog.<\/p>\n

    Faysal Rawandozi anser att man ska s\u00f6ka hj\u00e4lp s\u00e5 tidigt som m\u00f6jligt.<\/p>\n

    \u2013 V\u00e4ntar man f\u00f6r l\u00e4nge kan det ta l\u00e4ngre tid att komma tillbaka. Det \u00e4r vanligt att man biter ihop av olika sk\u00e4l. Man hoppas att det ska k\u00e4nnas b\u00e4ttre eller s\u00e5 vill man inte belasta v\u00e5rden. M\u00e5r man d\u00e5ligt ska man inte tveka att s\u00f6ka hj\u00e4lp\u00a0f\u00f6rutsatt att man samtidigt f\u00f6ljer myndigheternas rekommendationer under r\u00e5dande omst\u00e4ndigheter.<\/p>\n

    \u00a0Karin Virgin<\/strong><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    P\u00e5 Scania har Akademikerf\u00f6reningen sett stora risker med att permittera medarbetare inom f\u00f6retagsh\u00e4lsov\u00e5rden samtidigt som mycket tyder p\u00e5 en \u00f6kad oh\u00e4lsa.\u00a0\u00a0<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":93178,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"128849,134100,134252","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[188,59,77],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/93170"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=93170"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/93170\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":139293,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/93170\/revisions\/139293"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/93178"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=93170"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=93170"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=93170"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}