Hur schyssta arbetsvillkor ska kunna gälla även på morgondagens arbetsmarknad och hur arbetskraften ska organiseras är överlevnadsfrågor för facken. På IG Metall försöker man tänka helt nytt.

IG Metall är västvärldens mäktigaste fackförbund. I slutet av 2015 hade de 2 274 000 medlemmar och i Tyskland är förbundet en viktig samhällspart. Men det finns orosmoln på himlen. Efter återföreningen har medlemsanslutningen i de tyska fackförbunden sjunkit, de forna östeuropéerna saknade helt enkelt tilltro till den fackliga modellen. Med hårt arbete och genom att öppna sig för nya grupper som studenter har utvecklingen vänts och förra året tillkom över 100 000 nya medlemmar. Men nu är det digitaliseringen som skapar huvudbry. För trots att den tyska arbetsmarknaden för närvarande är mycket god och företagen snarast har problem att hitta arbetskraft så växer de digitala plattformarna och de gamla beprövade sätten att nå arbetskraften och organisera den utmanas.

Under de senaste tio åren har hjärtverksamheten i företagen försvagats och gett plats åt allt mer visstidsanställningar, konsulter och outsourcing – och det sker över hela världen.

– Vi såg att arbetsmarknaden utvecklades på ett sätt som delvis gick under vår radar, säger Rober Fuss på IG Metalls huvudkontor i Frankfurt. Vi insåg ganska snabbt att allt det vi hade uppnått på 125 år skulle kunna försvinna om vi inte agerade.

Robert Fuss ser digitalt plattformsarbete som en ny sorts outsourcing och menar att det är ett hot, inte bara mot fackens kollektivavtalsmodell utan också mot den lagliga basen av sociala skyddsnät, arbetstidsreglering med mera. Medan det traditionella fackliga arbetet mest angick dem som hade ett fast jobb blev det nu allt fler som föll utanför den modellen.

IG Metall beslutade sig för att försöka börja ringa in problemet genom att själva granska de tyska plattformarna. Till sin hjälp engagerade man Six Silberman, amerikansk dataingenjör som forskar på just crowdworking. Six har varit med och startat forumet Turkopticon, där crowdworkers från Amazon Mechanical Turk kan diskutera sin situation och villkor. Nu arbetar han sedan ett år med IG Metalls sajt Faircrowdwork.org.

– Basen för plattformar som Mechanical Turk är naturligtvis att det inte finns något bra socialt skyddssystem i botten i USA, säger Six Silberman. De som har Mechanical Turk som sin försörjning har inte så mycket andra alternativ att välja på. Hos er i Europa är situationen delvis en annan.

Det som hände när IG Metall började bedöma de tyska plattformarna var att plattformarna hörde av sig till förbundet. Plattformarna vill inte ha den ”badwill” som dåligt betyg från ett stort fackförbund betyder och ibland var de omedvetna om vad deras villkor ledde till för den som tog uppdragen.

– Vi har diskuterat att själva sätta upp en plattform med bra villkor men så länge de som finns är intresserade av att samarbeta med oss så ser vi ingen anledning att göra det, säger Robert Fuss.

Faircrowdwork.org är ett treårsprojekt för att se om det går att organisera de uppdragstagare, self-employed, som arbetar via plattformarna. Diskussionen pågår om hur IG Metall ska kunna stötta dem genom att själva betygsätta plattformarna på samma sätt som plattformarna betygsätter uppdragstagarna.

Det finns också en hjälptelefon för den crowdworker som behöver råd angående sitt jobb. Förhoppningen är att sajten ska bli så bra och användbar att de som jobbar via digitala plattformar ska förstå att de kan tjäna på att vara fackligt anslutna.

– Det finns så många aspekter på det här, säger Six Silberman. På plattformar som Mechanical Turk blir arbetskraften osynlig, du tror att du jobbar mot en maskin och behöver aldrig tänka på att det finns en människa i andra änden – algoritmerna kan sköta allt. Betalningen är ofta dålig eftersom människor över hela världen konkurrerar om uppdragen och du kan inte ta med dig tidigare kvalifikationer in i jobbet.

Några kunskaper i ledarskap, arbetsrätt eller i hur människor fungerar behövs inte när du lägger ut jobb via en plattform.

– Många trevliga smarta unga människor som har startups och sitter och kodar på något kafé tänker över huvud taget inte på de här arméerna av dåligt betalda digitala plattformsarbetare som utför deras uppdrag. De tror att de är medvetna och jämställda men det är de inte – de betraktar bara inte arbetarna som människor utan som maskiner, och maskiner har inga rättigheter.

Faircrowdwork.org har fått mycket uppmärksamhet i media och från andra fackförbund. Arbetsgivarna i Tyskland har från sitt håll kommit med ett uttalande där de menar att self-employed inte behöver skyddas på något särskilt sätt utan att marknaden och enklare regelverk för företagen kommer att göra att allt blir bra. I den tyska inrikespolitiken är frågan om digitaliseringen och Arbeit 4.0 en het fråga som diskuteras intensivt.

– Det finns ju bäringar på företagens verksamhet också om stora delar av arbetskraften inte är anställd längre, säger Robert Fuss. Hur går det med innovationen och produktutvecklingen? Vi kan ju hamna i ett läge där företagen inte längre har tillgång till all kunskap om sina egna produkter eftersom de har så många tillfälligt anställda.

Både han och Six Silberman är försiktigt optimistiska om att de ska lyckas styra utvecklingen åt ett håll som kan blir bra både för företag och för arbetskraft.

– Vi ser att diskussionen om vådan av allt för slimmade organisationer och för mycket kortsiktigt vinstdrivande har vaknat både inom näringslivet och på handelshögskolorna, säger Six. Framträdande ekonomer talar om andra sätt att mäta värden än BNP och så vidare.

– Risken för social oro och motsättningarna mellan grupper i samhället ökar också om vi inte ser att arbete har ett annat värde än bara vinst för den som äger företagen, säger Robert Fuss.

För att behålla sin position i samhället har IG Metall de senaste åren öppnat medlemskapet för såväl studenter som egenföretagare något som inte var möjligt förut.

– Digitaliseringen ger ju också oss ökade möjligheter att nå människor som vi inte träffar ute i företagen, säger Robert Fuss. Vi måste ut på ett annat sätt och visa vilka värden vi står för och tala om de faror vi ser.

Jenny Grensman