Även om Fredrik Söderqvist, utredare på Unionen som sitter i regeringens digitaliseringskommission, ser farorna med nya affärsmodeller och sätt att organisera arbetet, är han mer optimistisk än de flesta andra framtidsspanare. Den svenska modellen kommer att klara även denna utmaning tror han.

Fredrik Söderqvist är nationalekonom och jobbar som utredare på Unionen. Dessutom sitter han i regeringens digitaliseringskommission. Det senaste året har mycket av tiden gått åt till att fundera över vad förändringarna som digitalisering och globalisering kommer att innebära på arbetsmarknaden och i samhället. Men även om Fredrik Söderqvist ser farorna med nya affärsmodeller och sätt att organisera arbetet, är han mer optimistisk än de flesta andra framtidsspanare. Den svenska modellen kommer att klara även denna utmaning tror han.

– Arbetsmarknaden håller på att förändras i grunden, säger han. Vår, fackens, modell är uppbyggd efter en företagsmodell och den kommer inte att vara lika vanlig längre. Vi måste fundera på hur vi ska kunna organisera människor som har olika arbetsgivare och ofta byter och kanske dessutom är egenföretagare ibland. .

Fredrik Söderqvist menar att om det är någon som kan lyckas med att forma det nya arbetslivet till något hållbart och bra så är det de nordiska facken. Vår modell som bygger på avtal mellan parterna lämpar sig bra nu när vi kanske måste pröva oss fram och inte omedelbart hittar den bästa lösningen. Lagstiftning tar tid och är inte så flexibel.

– Det kan bli skakigt, det var det när elektriciteten kom och när industrialiseringen slog igenom, men jag tror absolut att vi klarar det. Om vi inte hittar lösningar finns det en stor innovationsförmåga när det gäller att gå förbi och runt våra regelverk men i längden tror jag att vi kommer till rätta med det.

Fredrik Söderqvist tror att Sveriges höga fackliga anslutning är en bra garanti för att ojämlikheterna i samhället inte blir för stora. I Sverige har klyftorna och lönespridningen ökat men, som han säger, från en låg nivå till en fortfarande relativt låg nivå.

– Till och med Internationella valutafonden pratar nu om organisationsgradens betydelse för ett mer jämlikt samhälle. För mig tyder det på ett nytt sätt att tänka i världsekonomin. De senaste 30 årens lönestagnation för 90 procent av invånarna i USA har kanske också visat att marknaden inte löser fördelningsfrågan utan att det behövs till exempel fack som bevakar sina medlemmars intressen.

I början av diskussionen om digitaliseringen duggade uppskattningarna av hur många jobb som skulle försvinna tätt. Eftersom arbetskraft är relativt dyr i Sverige tror man att många företag kommer att investera i mer teknik, datorer och robotar som kan ersätta anställda till viss del. Å andra sidan har Sverige redan mycket högteknologisk och effektiv produktion. Hur många jobb som kommer att försvinna eller omvandlas är svårt att säga precis som det är svårt att uppskatta hur många nya som kommer eftersom en stor del nya jobb rimligen är sådana som inte finns i dag

– Att ha anställda har fördelar framför att hyra in personal, säger Fredrik Söderqvist så jag tror att ganska många kommer att ha tillsvidareanställningar ungefär som idag. De nya anställningsformerna blir ett tillskott. Med nya anställningsformer menar han till exempel de digitala plattformar som inte vill se sig själva som arbetsgivare trots att de ofta ensidigt bestämmer villkoren för dem som jobbar för plattformen och inte förhandlar med individerna.

– IG Metall har en bra diskussion med plattformarna och det kan vi också ha, säger han. I grunden tror jag att alla vill att samhället ska fungera. Även de som startar och driver digitala plattformar.

Jenny Grensman