Ett av reportagen i nummer 3/2015 handlar om programmering i skolan. Sedan hösten 2014 ingår programmering i den engelska grundskolans obligatoriska undervisning. Är det en idé som också Sverige borde realisera? Ingenjören skickade frågorna till samtliga riksdagspartier. Fyra svarade.

Socialdemokraterna

Bör kodning ingå i grundskolans undervisning?
Nu utarbetar vi äntligen en nationell IT-strategi för skolan. Ökad kunskap om kodning/programmering är en del av den strategin.

Varför ja/nej?
Genom att stärka elevernas IT-användning och IT-kompetens stärker vi Sverige som kunskapsnation. Den tekniska utvecklingen ställer stora krav på tekniskt kunnande och undervisningen måste utvecklas så att eleverna får de kompetenser som behövs i samhället och på arbetsmarknaden.

Om ni svarar ja, bör det vara ett obligatoriskt ämne i grundskolan?
På grundskolenivå bör kodning/programmering integreras i redan existerande ämnen.

Varför ja/nej?
För oss är det viktigt att kodning/programmering inte är ett självändamål. Om kodning blir ett eget ämne finns det en risk att kopplingen till andra ämnen blir otydlig. På grundskolenivå ser vi hellre att kodning, där det finns behov och utvecklingspotential, integreras i andra ämnen.

Ser ni andra behov av utbildning i datalogiskt tänkande i grundskolan? Om ja, vad?
Det behövs en helhetssyn kring vilka behov som finns för att stärka elevernas digitala kompetens. Detta sker inom ramen för arbetet med en nationell IT-strategi för skolan. En viktig aspekt handlar också om att stärka lärarnas och rektorers kompetensutveckling gällande it som ett pedagogiskt verktyg.

Övrigt som ni vill lägga till i samband med detta.
Det finns god tillgång till teknik i den svenska skolan men den är ojämlikt fördelad. Vi vill att alla elever ska ha likvärdig tillgång till digital teknik.

Miljöpartiet

Bör kodning ingå i grundskolans undervisning?
En skola utan förmåga att tillvara de fördelar som modern teknik erbjuder går miste om många möjligheter. Miljöpartiet vill se fortsatta satsningar på it i skolan samt kompetensutveckling för skolans personal syftande till att bättre integrera it-verktygen i det pedagogiska arbetet.

Ser ni andra behov av utbildning i datalogiskt tänkande i grundskolan? Om ja, vad?
Dagens skola rymmer fler datorer, men samtidigt saknas kunskap om hur it-teknik kommer till god användning i pedagogiken. Det är därför viktigt att satsa vidare på lärarnas kompetensutveckling i IKT-pedagogik.

Folkpartiet

Bör kodning ingå i grundskolans undervisning?
Ja

Varför ja/nej?
Alla elever ska ges grundläggande IT-kunskap. IT är en integrerad del i dagens liv och arbetsmarknad.

Om ni svarar ja, bör det vara ett obligatoriskt ämne i grundskolan?
Nej

Varför ja/nej?
Vana och färdighet i att använda datorer samt lära sig kodning är en sak som måste tränas. Men vi anser inte att kodning bör vara ett obligatoriskt ämne utan kan ingå i andra ämnen.

Ser ni andra behov av utbildning i datalogiskt tänkande i grundskolan? Om ja, vad?
Eftersom utvecklingen går framåt är det viktigt att undervisningen också utvecklas.

Övrigt som ni vill lägga till i samband med detta.
Vi har tillsammans med Alliansen tagit fram en nationell IT-strategi. Den syftar till att tillvarata digitaliseringens möjligheter genom att säkra likvärdighet i skolors förutsättningar för att nå kunskapsmålen och förbättra förutsättningarna för elever att utvecklas.

Moderaterna

Bör kodning ingå i grundskolans undervisning?
Ja.

Varför ja/nej?
I ett digitaliserat samhälle är det viktigt att elever förstår språket som styr datorer, datorprogram och Internet. Det handlar t.ex. om förståelsen för vilken information som väljs ut när elever gör sökningar på nätet. Det är en modern form av källkritik.

Programmering är ett språk som alltfler lär sig. Precis som med engelska eller matematik kommer det att vara en avgörande kunskap både för att klara sig på framtidens arbetsmarknad och för att klara många vardagsuppgifter.

Om ni svarar ja, bör det vara ett obligatoriskt ämne i grundskolan?
Nej, det ska ingå i andra ämnen tex matematik, teknik eller slöjd.

Varför ja/nej?
Det finns flera föregångskommuner i Sverige som moderniserat sin undervisning t.ex. med lärplattor. Vi menar dock att oavsett vilken kommun en elev kommer ifrån ska hon eller han ha samma förutsättningar för vidare studier och arbete. Därför behövs det ett samlat grepp om moderniseringen av svensk skola.

Vi inspireras av länder som Finland och Storbritannien där programmering nu införs från nationell nivå. Det handlar om att programmeringen blir ett tydligare inslag i matematik- och slöjd eller teknikundervisningen, samtidigt som en fortbildningsinsats genomförs för att förbereda landets lärare.

I matematiken kan det handla om att de yngsta eleverna ska lära sig att skapa stegvisa instruktioner, göra saker i given ordning och kunna söka efter fel. Att lära sig det kräver inte en dator, utan går till exempel att göra genom att ”programmera” sin kompis att göra olika saker. I högre årskurser går eleverna vidare med att bygga algoritmer i en grafisk programmeringsmiljö för att sedan börja använda ett textbaserat programmeringsspråk. För slöjd och teknik innebär det att man kombinerar icketraditionella material och verktyg genom att ta in mer elektronik och programmering.

Ser ni andra behov av utbildning i datalogiskt tänkande i grundskolan? Om ja, vad?
Ja. Under höstterminen 2015 kommer Stockholms stad att sätta igång pilotprojekt på utvalda skolor med programmering på schemat. Detta syftar till att skapa goda exempel och erfarenheter om hur vi i framtiden kan arbeta bredare med programmering i undervisningen, samt öka intresset bland elever för programmering. Stockholm tillsätter också en programmeringskommission. Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att utreda hur programmering ska kunna ges en större plats i undervisningen i Stockholms skolor. Gruppen ska även titta på möjligheter/hinder när det gäller statliga regler och utrymmet för Stockholm som huvudman att ta egna initiativ på området.

Övrigt som ni vill lägga till i samband med detta.
Moderaterna menar att en modern kunskapsskola utvecklas i takt med att samhället förändras. Samtidigt ska alla elever oavsett bakgrund ges lika förutsättningar att klara vidare studier och arbete. Arbetsgrupp ”En trygg välfärd – i hela landet” får därför i uppdrag att utveckla hur programmering ska bli en självklar del av svensk skola.

Förslag:
• Programmering blir ett obligatoriskt ämne från och med första klass.
• Programmering blir en del av matematik- och slöjd eller teknikundervisningen.
• Alliansens fortbildningsinsats Matematiklyftet utvecklas till att också innehålla programmering.