Akademikerlönerna på ABB steg bara en procent under 2010. Det är bara hälften så mycket som på övriga industriföretag som avslutat 2010 års löneförhandlingar. De största förlorarna på ABB är de unga akademikerna.
Akademikerlönerna på ABB steg bara en procent under 2010. Det är bara hälften så mycket som på övriga industriföretag som avslutat 2010 års löneförhandlingar. De största förlorarna på ABB är de unga akademikerna.
Nu är 2010 års löneförhandlingar avslutade på ABB och Akademikerföreningen konstaterar att resultatet blev lågt. Akademikerna på ABB fick i genomsnitt en procent i lönehöjning. De övriga industriföretag som följer teknikavtalet och är klara med 2010 års löneförhandlingar har i genomsnitt fått 1,9 procent i lönehöjning. Det handlar om 34 företag med tillsammans närmare 8000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer. Avtalet innehöll en garanterad pott på minst 0,7 procent.
– Vi tycker inte att ABB har genomfört en riktig löneöversyn. De anställda som har utvecklats under året och gjort bra arbetsinsatser som bör belönas och det har inte skett, säger Bertil Nordqvist, ordförande för Akademikerföreningen på ABB.
Resultatet från ABB:s löneförhandlingar visar också att det främst är de unga akademikerna som halkar efter.
För en 27 årig ABB-ingenjör tar det, med 2010 års nivå på lönehöjningarna, 46 år innan han eller hon uppnår samma lön som dagens 50-åringar på ABB, säger Bertil Nordqvist.
Personaldirektören Lena Eliasson tycker inte att Akademikerföreningens bild av löneläget stämmer.
– Vi tycker att det är viktigt att vi erbjuder marknadsmässiga löner och det anser jag att vi gör. Vi jämför lönerna på ABB med en stor databas med inrapporterade löner från andra industriföretag och där finns inte de skillnader som Akademikerföreningen framhåller. Vår lönestatistik innehåller endast grundlön medan annan statistik kan innehålla tillägg såsom övertid, bilar och andra förmåner.
Bertil Nordqvist håller inte med om att 2010 är lönerevision har resulterat i marknadsmässiga löner.
– När vi jämför ABB:s utlägg på en procent för 2010 med de 34 företag som har lagt ut 1,9 procent är det svårt att se att ABB erbjuder marknadsmässiga löner, säger han.
Lena Eliasson påpekar att Akademikerföreningen på ABB tackade nej till erbjudandet att slå ihop lönerevisionerna för 2010 och 2011. Det har Unionen och IF Metall gjort. Akademikerföreningen kommer att ha en andra lönerevision i år som gäller perioden 1 juni – 30 september. Avtalet innehåller en garanterad pott på minst 1,4 procent.
– Vi kunde inte få en indikation på hur stor en sammanslagen revision skulle bli och därför valde vi att avstå. Att ABB säger sig vilja lönesätta sina akademiker på samma sätt som man lönesätter Unionen och IF Metall ger upphov till frågan hur det kommer att underlätta ABB:s rekrytering av akademiker, säger Bertil Nordqvist.
Akademikerföreningen vid ABB har tagit upp de unga akademikernas lönesituation i det senaste numret av AF-nytt, Akademikerföreningens medlemsblad. ” Därför blir det för närvarande, med tanke på ABB:s lönesättning av unga akademiker, svårt för AF-nytt att rekommendera till exempel nyexaminerade ingenjörer och ekonomer att söka jobb på ABB.”, skriver AF-nytt.
38 kommentarer
Jag tycker att det är mycket skumt på ABB med löneskillnader. Typ exempel en civilingenjör på ABB som har arbetat runt 10 år som projektledare har i snitt 60kkr/ mån medan en annan Civilingenjör fast med tillhörigheten på produktion också som projektledare med ca samma arbetserfarenhet mellan 35-40kkr, det fattar jag inte.
Och sedan spontan kommentar, att ABB utnyttjar sina arbetare det måste vara allmänt känt, det är precis som en del av Er har beskrivit tidigare, pott på 0,7% låter ok eftersom detta var centralt förhandlat mm men en individuell löneökning bör kompensera resten tycker jag, speciell för de som halkar mest efter, för ett företag som även under lågkonjunktur går hyfsad bra framåt.
ABB bör fokusera mer på att behålla kompetensen istället för svaja på ekonomi kris vågor eftersom där ligger grunden till att företaget fungerar som den gör idag! (det finns givetvis olika människor att jämföra med)
Jag har flyttar runt mycket i mitt arbetsliv. Slutsatsen är att alla löner sätts av marknaden. Det gäller landstingen lika väl som ABB. Man betalar alltid så litet som möjligt för att få den personal man behöver, och kommer alltid att göra det oavsett vad facket gör. En nackdel för oss ingenjörer är att det är svårt att mäta resultatet hos en individ, bl.a. för att projekt är stora och löper över lång tid. Som vanligt gäller regeln: Byt Jobb! Ett ytterligare tips är att tänka på sig själv. Din egen hälsa är viktigare än alla projekt. En god hälsa är viktig för att orka fortsätta att jobba.
FB, du har nog lite fel bild av löneutvecklingen. 5,7 procent löneökning är mycket bra och du gick dessutom in på en relativt bra ingångslön. 10 procent finns det knappast någon chans att få.
Det är ingen mening med att klaga. Byt till en annan arbetsgivare som betalar bättre för ditt arbete. Finns det ingen sådan, så har du uppenbarligen redan rätt lön.
Om man stannar kvar för att det känns otryggt att byta jobb så har man själv bedömt att tryggheten är mer värd än den högre lön man kanske kan få på annat håll. Då har man gjort sitt val och får vara nöjd med det (fast jag medger att LAS gör valet mindre fritt än det borde vara).
Mitt råd är: sluta med klagosången och AGERA istället. Annars blir ni handlingsförlamade, bittra offer.
Att sedan arbetsgivarna talar om ”ingenjörsbrist” tar jag med ett småleende. Det är som att säga att ”det är brist på bensin, för jag vill högst betala sju kronor litern, och nästan ingen vill sälja till det priset”. Måttet på en bristsituation på en marknad är att priset stiger. Om priset inte stiger föreligger ingen brist.
Ung ingenjör som ångrar sig
I dag jobbar jag på ABB i Ludvika vilket jag nu ångrar STORT dessförinnan jobbade jag som konsult i Stockholm och fick bra betalt och hade fina förmåner.
Vid anställningen hade jag en diskussion med lönesättande chefen om att jag kommer att gå ner i lön med drygt ett par tusenkronor i månaden om jag tackar ja till jobbet.
Lönesättande chefen lurade med förmåner som aldrig kom tillskott eller som har skjutits till framtiden med förklaringen att det är svåra tider. Chefen sa att min löneutveckling skulle utvecklas snabbt efter första året men flera procent.
Jag fattar inte hur man kan lämna en förhandling utan att vara nöjd. De förtroendevalda som förhandlar för ingenjörerna på ABB kan ju inte skriva på ett kontrakt och sen gå ut i media och klaga. I så fall inkompetensförklar de ju sig själva. Så länge man inte är nöjd, går det alltid att strejka, och det kan man göra ända tills pengarna är slut eller regeringen förklarar strejken samhällsfarlig. Det är väl dags att de förtroendevalda slutar gnälla och börjar göra nåt, alternativt hålla tyst och vara nöjda.
Smålands-Rambo skriver: ”AF/Sv.Ing ylar sig blå över att vinsten förra året var si och så, och löneökningarna BARA 1.5%. Jaha, men om man fått intäkterna (priserna på det man säljer – det DU SOM ANSTÄLLD SKAPAR) pressade och nollinflation och ofördelaktiga valutor mot internationella kunder då?”
Om vinsten ligger på ”si och så”, så ligger vinsten på ”si och så”. En vinst räknas väl ut från resultatet, dvs intäkter, utgifter och kostnader, eller?
Det som det egentligen handlar om är att ägarna och aktieägarna vill ha så hög avkastning som möjligt, ledningen och cheferna vill ha bonus, höga pensionsavsättningar och eventuella fallskärmar, och så blir det inte så mycket över till DU SOM ÄR ANSTÄLLD, SOM SKAPAR. En liten kaka kan möjligen återinvesteras i företaget (som vanligt utan minsta tanke på framtida ”sämre tider” eftersom det täcks upp av att det är så lätt att göra sig av med personal – ju mindre fast anställda och fler människor från bemanningsföretag desto enklare, och höja priserna till kund.)
Dessutom skapar en låg, långsam och ibland negativ löneutveckling ”rea” på arbetskraft, som AA-Arbetslös Akademiker skrev så klarsynt. Det är ju så Sverige fungerar nu. Hög arbetslöshet och låga löner är mumma för företagen. Går det inte att flytta tillverkningen till Nord-Korea så får man göra det man kan på plats.
Gick in på 28 för snart 2år sedan. Hade 29,6 efter ett år, (blev 5,7% ökning) Har varit nöjd med det, men har senaste tiden börjat fundera på om det varit för lite. I vår är det dags att förhandla igen. Hoppas på minst 10% då. Borde vara rimligt tycker jag.
Detta har länge varit ett välkänt problem bland unga på ABB. Själv fick jag tillslut nog och byte företag. Fick ingen uppmuntran att stanna kvar utan bara veta att jag var en svikare mot orten och företaget om jag lämnade.
Är det inte allmänt känt att det enda som funkar för att få upp lönen rejält är att byta arbetsgivare?
Okej med procentsater… Men VAD LIGGER LÖNERNA PÅ? Det mest intressanta i artikeln saknas. Ingångslön? Snittlön för en ”ung ingenjör”?
Våga visa tänderna, publicera siffrorna :-).
Och vad jämför ni mot, SI’s rekommenderade ingångslöner eller vad är de låga jämfört med?
ABB har både vid löneförhandlingar och vid förhandlingar om otillåtet övertidsuttag sett till att avsluta i oenighet. Facket står med mössan i vacker hand och gör inget synbart mer än skriver artiklar i AF-nytt.
Det är dags att visa tänderna som Håkan Rindmar skriver. Man behöver inte strejka . Börja med övertiden. Varför fortsätter facket att godkänna övertidsuttag upp till 150 timmar utan att blinka.
Förhandling = ABB bestämmer
Vadå löneutveckling. Har varit långtidsarbetlös en period efter att ha läst dubbla ingenjörsutbildningar och arbetat i flera decennier.Har arbetat i många år efter senaste examen, men finanskrisen kastade ut mig ur bemanningsbranschen, en riktig skitbransch för övrigt, där det är jag och alla andra anställda som är ’flexibliteten’ och får gå på dagen. Blev erbjuden jobb, nu jag ät otroligt GLAD för det, jag ser en framtid trots allt. MEN lönen är samma som jag fick för 10 ÅR sedan dom nyexad! . Det innebar i mitt fall en -20%. Det är rea på ingenjörer nu. Vill man ha jobb får man acceptera rejäla lönesänkningar.!
Synd bara att CSN skulden inte skrivs ner i samma takt som lönen utvecklar sig…
.
nybliven konsult här (inget av de stora bolagen). vi konsulterar flera av ovanstående företag. ingångslön på 31 och löneökning på 12-15%….varför i helvete vill alla ingenjörer in på ovanstående företag? jag skulle strejkat
Marknadsmässiga löner på ABB… kanske för vissa då…
Den enda som anger nån nivå på lönerna är signaturen Bengt, som då har 38000:- efter 20 år i yrket. Efter 1 års arbetslöshet orsakat av fabriksnedläggning har jag ganska nyligen flyttat till Stockholm. Jag har över 20 år i yrket uppdelat först på ca 11 år som yrkesarbetare och nu ca 12 år som ingenjör, samt då mer än 4 års högskolestudier mellan, men inom samma yrkeskategori. Har mer eller mindre liknande arbetsuppgifter nu som då jag var yrkesarbetare. Har idag en lön på 30000:- och är inte ABB anställd. Är väl inte direkt nöjd med lönen men är mer missnöjd med att jag överhuvudtaget inte får nåt jobb utan att behöva flytta till Stockholm.
Många är sura på sin lön, få byter jobb p g a lönen. Jag tror det beror på att de som gnäller mest är de som presterar i underkant och fastnat i Sveriges Ingenjörers statistikträsk. En stark löneutveckling verkar ses som en självklarhet utan motprestation. Din lön är en måttstock på det VÄRDE du tillför din arbetsgivare. Detta medan många verkar resonera som att arb.givaren har en dold agenda att förnedra sina anställda som någon sorts mål i sig.
Hur många av de indignerade skribenterna ovan har funderat över att din arbetsgivares nya löner också är de nya kostnaderna, mot vilka man ska göra en vinst?
En följd av internationaliseringen är att konkurrens skärps och priser pressas. Jag ser detta oerhört tydligt i min egen bransch. AF/Sv.Ing ylar sig blå över att vinsten förra året var si och så, och löneökningarna BARA 1.5%. Jaha, men om man fått intäkterna (priserna på det man säljer – det DU SOM ANSTÄLLD SKAPAR) pressade och nollinflation och ofördelaktiga valutor mot internationella kunder då?
Man ska ha rätt lön, man ska kunna tjäna mycket om man tillför mycket. Men tänk till kring HELA bilden!
Satsa på att bli egenföretagare istället och erbjud konsulttjänster till era företag. Det bästa jag gjort och en garanterad 100%:ig löneökning på det.
Och vad tänker Akademikerföreningen göra? Något konkret eller räcker det med en artikel i AF-nytt och sedan inget mer, som kutymen är i Sverige? ”Ett dagens ris i tidningen, ja då jädrar har jag sagt till på skarpen!” Vad gör Sveriges Ingenjörer?
Mycket variation uppenbarligen. Jag jobbar som IT-konsult. Gick in på 27kkr. Ett år senare upp med 12% till 31,4kkr. Året därefter 0% pga osäkerhet i konjunkturen. Blev erbjuden 35kkr året efter, men bytte arbetsgivare och har nu rörlig lön på i snitt ca 39kkr efter tre år i branchen. Mitt tips – sluta gnälla, byt jobb.
Som nyutexat ingenjör gick jag in på ganska låg lön med förhoppning om bra löneutveckling den första tiden. Nu har jag jobbat här på Saab i 3 år med löneökning 5% på 3 år. Jag har försökt att prata med chefen men utan resultat. Till slut sa jag upp mig och skaffade nytt jobb för att vissa att jag inte tänker finna mig i det här. Jobbytet resulterade i +4500 kr brutto. Jag är nöjd och företaget fick sig en tankeställare.
ABB = Andra Betalar Bättre
Inom Korsnäs där jag jobbar är situationen likadan, inget extra går ut till akademikergruppen. Vi lönesätts på samma sätt som Pappers och Unionen, så för de unga akademiker som börjar hos oss är det en ren förlust att ha utbildat sig. Någon utbildningspremie förekommer absolut inte. Det är då inte enbart Korsnäs som bedriver en likadan lönepolitik inom Skogsindustrin. Vi kan inte längre gå ut och rekommendera någon akademiker att ta anställning inom vår verksamhet, inte om vi vill behålla någon trovärdighet. Jag har suttit med 16 år i den centrala förhandlingsdelegationen, förra året var det sista. Jag anser att skillnaderna mellan vad Skogsindustrin pratar om och hur deras medlemmar agerar bara har blivit större och större. Då är vi inte ens nöjda med vad Skogsindustrin brukar bjuda på, men medlemsföretagenns agerande är då än mer klandervärt.
Det jag skriver här har jag inte förankrat hos den centrala delegation som finns nu, utan är mina egna privata funderingar. Dock vet jag, att det finns både gamla och nya delegationsmedlemmar som känner igen det jag beskriver.
@Interested. 26000 kr before tax but that doesnt include the overtime.
Det är anmärkningsvärt hur de stora industrierna i Sverige biter sig själv i svansen.
Ena stunden oroar man sig för att dagens unga inte vill bli ingenjörer, och i andra stunden när man ser möjligheten att ge minimipåslag så gör man det och undergräver önskan att bli ingenjör.
Hela Saab-koncernen får också minsta möjliga lönerevision utifrån vad det centrala avtalet ger. På vissa delar i koncernen har man slagit ihop till en lönerevision, men i praktiken bara summerat siffrorna i Unionens avtal. På andra delar har de lokala fackklubbarna tackat nej till det, och nu ryktas det om att de hotas om att få ännu mindre under avtalsperioden.
Börjar man också medvetet sänka lönerna så kommer man inte heller att locka de bästa personerna till yrket.
De äldre kan ju inte ha lika hög löneökning i PROCENT för då skulle ju lönen växa exponentiellt!
Jag jobbat ½år på ett konsultbolag och går in på knappt 28k i månaden, sveriges ingenjörer rekommenderar 10% löneökning första året och en kompis fick 12%(fast med lägre ingångslön)
Men en minst 6% lär man ju få första året iaf
Löneutvecklingen är rena skämtet. Trots all-time-high och lysande försäljning är både nivåer och ökningar låga. Själv tjänar jag 38000:- efter 20 år i yrket varav 10 år på ABB. Sedan jag började här har löneutvecklingen varit usel.
Korrektion: 1,8 %.
Sandra ljuger kort sagt. Potten för AF var 1,9 %. Förvisso tillföll nästan hela tillskottet de unga akademikerna, medan de över 35 år fick i närheten av 0,7 %. Själv fick jag HÖGRE löneökning i procent än året innan, ehuru från en låg absolutnivå (pga den icke förhandlingsbara ingångslönen och Scania generellt låga lönenivåer).
Det är liknande situation på många företag. När konjunkturen vänder tror jag många kommer söka nya jobb, vilket kommer kosta företagen betydligt mer än de sparar på årets lönerevision.
Det är mycket sämre på ALPINE electronics i Göteborg där 2009 OCH 2010 haft 0% i löneökning (samtliga anställda)
En väldigt intressant fråga är varför företaget vill lönesätta på samma sätt som Unionen och Metall. Jag har sett liknande tendenser på företaget jag jobbar på.
Som ung ingenjör tycker jag man ska kunna förvänta sig ett utvecklande arbete med en marknadsmässig ingångslön och prestationsbaserad löneutveckling. Men tyvärr så känns de ibland som att en fast lönetrappa skulle vara bättre.
Artikeln om låga löneökningar på ABB innehåller många paralleller till situationen på Saab men här är 2010 års lönerevision ännu inte genomförd pga att arbetsgivaren förhalat processen ett halvt år under falsk förespegling att bedriva förhandlingar. I botten ligger bristande respekt hos arbetsgivarna för ingenjörsfacket. Det i sin tur anser jag beror på att ingenjörerna aldrig visar tänderna – när strejkade civilingenjörer senast! Vid nästa tillfälle utan fredsplikt måste vi ha gjort oss av med tamheten och visa att arbetsgivaren inte kan ta det för givet att vi varje dag går till jobbet oavsett lön. Med hjälp av medlemmarna lär det inte bli svårt att identifiera verksamheter där ett stopp svider rejält för arbetsgivarna. Risken för lockout får vi ta, ska vi slåss måste vi kunna ta smällar också.
Håkan Rindmar
Så hur mycket tjänar en ung civilingenjör (27-28 år) på ABB i kr och hur står det sig mot andra liknande jobb? Löneökningstakten i % säger ju inte allt.
ABB är ändå inte värst. På Scania har vi fått 0,7 %. Långt under inflationen och ett slag i ansiktet på oss anställda.
Bra att ni skriver om det – det räcker för att det ska få effekt i det långa loppet.
Jag vill bara påminna om att löneutvecklingen för äldre ingenjörer är ännu sämre. Det bygger på den stora fördomen att ädlre ingenjörer har en sämre hjänra och att äldre inte är villiga att hänge med i utvecklingen.
ABB har dåliga löner jämfört med andra företag. Det är allmänt känt.
Konstigt egentligen då de är i skriande behov av ingenjörer i tex Ludvika och för att få rätt kompetens att flytta dit kan inte lönerna ligga under övriga företag.