KTH kritiserar Unionens rapport om nedlagda distanskurser

Foto: KTH

Enligt en undersökning av fackförbundet Unionen har Kungliga Tekniska högskolan (KTH) lagt ner flest distanskurser av alla svenska lärosäten. Per Berglund, utbildningsansvarig på KTH, anser dock att Unionens redovisning är missvisande.

En ny rapport från fackförbundet Unionen visar att tekniska högskolor är de lärosäten som har tagit bort flest distanskurser. KTH har procentuellt sett lagt ner flest, från 196 läsåret 2010/2011 till 25 läsåret 2017/2018. Det motsvarar en minskning med 87 procent. Blekinge tekniska högskola (BTH) ligger strax efter med en 77 procentig neddragning av distansutbildningar. Luleå tekniska högskola har en minskning på 39 procent. Enligt Unionen kan utvecklingen innebära att personer som har behov av vidareutbildning vid en kommande lågkonjunktur kommer att falla mellan stolarna.

Per Berglund, utbildningsansvarig på KTH, tycker att undersökningen inte visar all relevant fakta.

Per Berglund, utbildningsansvarig KTH

– Man förklarar inte riktigt vad det är för data man har tagit fram. Det tog ett tag för oss att förstå att det handlar om ansökningsalternativ och de motsvarar inte antal kurser. Trots det diskuterar man antal kurser i rapporten. Ur den aspekten är den missvisande. Dessutom har vi fler utbildningar på distans som inte syns i statistiken, som öppna online-kurser (MOOC) och uppdragsutbildningar för företag.

Enligt Per Berglund finns det även andra anledningar till att rapporten delvis är missvisande. Ett exempel som han tar upp är förberedande kurser som var poänggivande 2010/2011 men idag är förberedande kurser och därför inte längre syns i statistiken.

Han håller dock med om att möjligheter till vidareutbildning, både lokalt och på distans, är väldigt viktigt och att det krävs större satsningar på det området.

– Vi håller på att strukturera oss när det gäller uppdragsutbildning samt fort- och vidareutbildning. Vi räknar med att lärosätena kommer att få ett uppdrag kring det här framöver. Vi måste kunna erbjuda utbildningar både där lärosätena finns idag och på andra platser, men vi har inte anslag för det i dagsläget.

Per Berglund tycker att man behöver se på problemet ur ett större perspektiv.

– Distansutbildning i dagens läge, med den digitala miljön vi lever i, är inte en fråga i sig. Digitaliseringen har medfört att studenterna allt mer kan befinna sig var de vill. Jag tycker begreppet distansutbildning är ålderdomligt och att Unionen har gjort en för snäv definition, men det finns ett skriande behov av det livslånga lärandet.

 

Undersökningen

Unionens undersökning visar att det sammanlagda antalet distanskurser på svenska lärosäten har sjunkit från 9433 kurser läsåret 2010/2011 till 7029 kurser läsåret 2017/2018. Det är en minskning med 2404 kurser, vilket är 25 procent. Undersökningen är utförd av Novus på uppdrag av Unionen och bygger på siffror från Universitets– och högskolerådet (UHR). Lärosäten med färre än 10 fristående distanskurser har inte tagits med i undersökningen.

 

David Boda

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
  • Hur snabbt civilingenjörer etablerar sig på arbetsmarknaden varier mellan lärosäten och utbildningsinriktningar. Foto: Getty Images, Mälardalens universitet, KTH och Umeå universitet.

    Högskolorna och inriktningarna där civilingenjörer fick snabbast jobb

    Från vilka lärosäten har flest civilingenjörsstudenter jobb ett år efter examen? Vilka inriktningar är mest efterfrågade av arbetsgivarna? Och hur hög är medianlönen ett år efter examen? Svaren finns i "Högskolepejl".
Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
Fler artiklar