När avbildningen av ett svart hål nu tilldelas årets Breakthrough Prize i fundamental fysik finns tre Chalmersforskare med bland de 347 forskare som delar på priset. ”Fantastiskt”, säger John Conway som lett det svenska arbetet.
John Conway, hur känns det?
John Conway, avdelningschef och föreståndare för infrastruktur, Onsala rymdobservatorium, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.
– Det kom helt oväntat, även om jag borde ha förstått att vi hade en god chans – jag känner till priset och resultaten vi fått är fantastiska. Det är ett stort erkännande för teamet.
Hur kom det sig att Chalmers var med i projektet?
– Chalmers var pionjär med millimeterteleskop och var med redan 1968 vid den första transatlantiska sammankoppling av teleskop. Så att vi hade ett teleskop, APEX i Chile som vi är partner i, var det som gjorde att vi var med.
– I det här projektet har vi gått längre tekniskt än vad vi gjort tidigare. När vi bjöds in att delta tänkte jag att det här inte är möjligt att lyckas med, att det inte finns tillräcklig upplösningskraft. Men att det svarta hålet råkade vara så tungt gjorde att det fungerade. Hade det varit hälften så stort hade bilden inte blivit så tydlig.
Vad var er del i arbetet?
Michael Lindqvist, senior forskningsingenjör, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers
– Jag har lett arbetet på Chalmers och har ansvarat för att få resurserna som behövts. De andra två har jobbat mer handgripligen, Michael Lindqvist har varit i Chile och hjälpt till med att utföra APEX-observationer som del av projektet och Iván Martí-Vidal, som inte är kvar på Chalmers nu utan är verksam i Spanien, har varit med i databearbetningen och vitala delar av polariseringen för att skapa skuggan som syns.
Iván Martí-Vidal, tidigare verksam vid Onsala rymdobservatorium och nu astronom vid Instituto Geográfico Nacional i Spanien
– Vi har gjort betydande bidrag till projektet – men det har alla som var med.
Hur var det att vara del av ett så stort team – 347 personer?
– Det var bra. Jag har varit med i alla möjliga storlekar på team men det här var det största. Det var väldigt tydliga mål och väldigt internationellt. Vi var tvungna att samarbeta. Ingen skulle kunna göra det här på egen hand.
– Att vi gjorde självständiga tester och först i slutet jämförde dem med de andras var också extremt viktigt. Det har lett till att vi kan vara väldigt säkra på resultaten.
Hur känns det att ha varit med om den här upptäckten?
Breakthrough prize 2020
Årets Breakthrough Prize i fundamental fysik tilldelas de 347 forskarna i projektet Event Horizon Telescope för bedriften att avbilda ett svart hål med hjälp av sammankopplade radioteleskop.
Bland dessa finns chalmersastronomerna Michael Lindqvist, John Conway och Iván Martí-Vidal (numera verksam i Spanien).
Priset är värt 29 miljoner kronor och delas lika mellan de 347 forskarna.
Läs om Den första bilden av ett svart hål.
Och om priset på Breakthrough Prize.
– Fantastiskt. Det här är riktigt intressant och något som människor dessutom förstår. Man jobbar ofta med viktiga saker, men som är svåra att förklara. Resultatet blev det vi hade förväntat oss, men att visa den vetenskapliga teorin i praktiken ger oss en ny nivå av bevis.
Kommer det att bli en fortsättning på projektet?
– Ja. En del är att kunna filma det svarta hålet. Det har gjorts en observation till och vi har nya teleskop på väg in. Vi hoppas få skarpare och bättre bilder med högre frekvens och på längre sikt med fler detaljer. Om 10–20 år tror jag att vi har en god chans att ha två–tre satelliter med teleskop i rymden. Då kommer vi att komma ännu längre.
Ni 347 forskare delar på 29 miljoner kronor – drygt 80 000 var. Vad ska du göra med pengarna?
– Det kommer förstås att bli lite mindre efter skatt. Jag har inte tänkt på vad jag ska göra med pengarna. Min fru blev glad, särskilt med tanke på alla möten och resor på helger och semestrar som jag har varit borta från familjen i och med det här projektet. Så det är troligt att jag kommer att använda pengarna till att semestra med familjen och kompensera för all tid jag varit borta.
– Det vanliga är att priser man får är till forskningen, men det här är annorlunda och är personligt. Vi gör ju inte det här för pengarna utan av nyfikenhet.
Kommer du att vara med på prisutdelningen den 3 november?
– Nej. Den sker i San Fransisco. Ledningen för projektet kommer att vara där. Jag kommer att se den streamad om det går. Det är fint att priset delas lika mellan alla som varit med, trots att ledningen gjort mest. Men det här hade inte blivit möjligt utan allas bidrag så det är bra med Breakthrough priset att alla får del av det. Det är annorlunda mot det brukar vara.
Karin Thorsell
Juryns motivering
”Med hjälp av åtta känsliga radioteleskop strategiskt placerade runt om i världen i Antarktis, Chile, Mexiko, Hawaii, Arizona och Spanien fångade forskare, i ett globalt samarbete mellan 60 institutioner i 20 länder och regioner, en bild av ett svart hål för första gången.”
”Genom att synkronisera varje teleskop med ett nätverk av atomklockor skapade teamet ett virtuellt teleskop så stort som jorden, med en upplösningskraft som aldrig tidigare uppnåtts från ytan på vår planet. Ett av deras första mål var det supermassiva svarta hålet i centrum av Messier 87-galaxen – dess massa motsvarar 6,5 miljarder solar.
Efter att ha noggrant analyserat uppgifterna med nya algoritmer och tekniker producerade teamet en bild av detta galaktiska monster, silhuett mot het gas som virvlade runt det svarta hålet, som matchade förväntningarna från Einsteins tyngdkraftteori: en ljus ring som markerar punkten där ljus kretsar kring svart hål, som omger en mörk region där ljus inte kan undgå det svarta hålets gravitationella drag.”
