Håll er uppdaterade om läget, påminn varandra om att följa rutinerna och ta hjälp av arbetsmiljöingenjörer där er egen kunskap inte räcker till. Det är några enkla råd för att minimera riskerna för smittspridning.
Under våren var inget sig likt på våra arbetsplatser. Färre resor, digitala möten, skärpta hygienrutiner och hemarbete är bara några exempel på hur coronapandemin förändrat vårt sätt att jobba. Nu när höstens arbete drar igång igen kan det vara läge att se över arbetsmiljön och fundera över hur ni kan minimera riskerna för smittspridningen på arbetsplatsen för de som inte kan jobba hemma.
Pernilla Wiebert är certifierad yrkeshygieniker och enhetschef på Arbetsmiljömedicinska enheten vid Centrum för Arbets- och miljömedicin. Under våren har hon tillsammans med sina kollegor arbetat med att ta fram råd och riktlinjer för hur man kan arbeta säkert utan att smittas eller föra över smitta i olika typer av yrken.
Gäller att hänga med
Pernilla Wiebert konstaterar att riskerna ser olika ut i olika typer av yrken där de som arbetar i trånga utrymmen eller i serviceyrken med kontakt med många människor är särskilt utsatta. Samtidigt poängterar hon att det hela tiden kommer nya forskningsresultat och att kunskapsläget därför hela tiden förändras.
– Det är verkligen inte lätt att hänga med, det kommer enorma mängder forskningsresultat och alla är kanske inte så väl underbyggda. Ett bra råd är att hålla sig uppdaterad om de råd som Folkhälsomyndigheten ger. De råd som gäller för allmänheten fungerar även bra på arbetsplatsen, tipsar hon.
Insats som gör stor skillnad
Åtgärdstrappan
- Eliminera källan – stanna hemma om du är sjuk.
- Förhindra emissioner från källan – håll avstånd, möblera glesare på kontor, i matsal och mötesrum, tvätta/sprita händerna, utöka städrutinerna.
- Avskilj källan – jobba hemma, möts digitalt, jobba i egna rum.
- Använd skyddsutrustning i miljöer där de första stegen inte räcker till.
På en arbetsplats kan det dock finnas några saker som är extra viktiga att tänka på. Pernilla Wiebert tipsar om åtgärdstrappan som ger bra vägledning i vilka åtgärder som bör sättas in och i vilken ordning. Första steget handlar om att eliminera källan, det vill säga, att se till att hålla sig hemma om man är sjuk.
– Detta är en insats som gör stor skillnad. Därför är det viktigt att kommunicera detta tydligt så att medarbetarna vet vad som gäller och kan föra en dialog med sin chef om hur de ska agera om de känner sig sjuka.
Nästa steg är att göra det svårare för smittan att spridas, eftersom man även kan smitta med vaga eller inga symtom. Här handlar det om att minimera kontakter, hålla avstånd till varandra och hitta arbetssätt där man kan undvika att många samlas på samma ställe samtidigt.
Var kan smitta spridas?
Ett smart tips är att påminna medarbetarna genom att möblera glesare i gemensamma utrymmen som fikarum, matsal och mötesrum, att rita ut markeringar på golvet och ställa fram handsprit vid entrén, i köket eller andra ställen där det finns risk för smittspridning. Det kan även vara klokt att se över organisationen och minska sårbarheten om någon blir sjuk – vilka kan vara på plats samtidigt och går det att minimera kontakterna mellan medarbetarna med en genomtänkt schemaläggning?
Dessutom kan man behöva utöka städning och avtorkning av kontaktytor.
– Det gäller att vara uppmärksam på hur smitta kan spridas, det är lätt att glömma bort sådant som hör till vardagsrutinerna. Ett ställe jag besökte hade satt upp en lapp om att inte dricka ur kranen. Det är något som man kanske gör hemma, men som kan vara en stor risk på arbetsplatsen, berätta Pernilla Wiebert.
Utbilda medarbetarna
Nästa steg i åtgärdstrappan handlar om att isolera eventuell smitta – att jobba på egna rum, eller dela upp så att olika grupper jobbar olika dagar. Här kan det även vara smart att se över ventilationen så att man vet hur den fungerar och säkerställer att smitta inte sprids i lokalerna den vägen. Man har till exempel sett att ovanligt många fall av covid-19 har dykt upp där man arbetar i kylda lokaler, till exempel på slakterier. Man misstänker att smittspridningen orsakas av att virus återförs till lokalerna när man återcirkulerar kall luft för att spara energi.
Särskilt riskfyllda arbetsmoment
Arbete i trånga utrymmen. Till exempel inom tillverkningsindustrin, gruvbranschen eller i verkstäder.
Servicearbete med närkontakt. Till exempel konsulter, servicetekniker, butikspersonal, taxiförare och yrken inom vården.
Arbete som innebär hantering av ytor. Till exempel inom städbranschen och vården.
Sista steget i åtgärdstrappan handlar om skyddsutrustning, något som redan är självklart i många miljöer, till exempel hos hantverkare, byggarbetare och sanerare. I verksamheter där man har många kontakter, arbetar i trånga utrymmen eller hanterar material som kan ha smitta kan det bli aktuellt som ett sista steg i åtgärdstrappan.
– Det har kommit studier som indikerar att munskydd verkligen ger ett skydd mot smitta, men nyttan är som bekant fortfarande omtvistad. Om man inför munskydd på en arbetsplats där man tidigare inte har erfarenhet av skyddsutrustning, se då till att medarbetarna får bra utbildning och kunskap om hur man använder den på ett korrekt sätt, påminner Pernilla Wiebert.
Ta hjälp av arbetsmiljöingenjörer
Att arbeta systematiskt, utgå från arbetsmiljölagstiftningen och dra nytta av de regler och riktlinjer som finns för att hantera risker i arbetsmiljön är generella råd som även fungerar för corona. Om man behöver stöd i detta arbete tipsar Pernilla Wiebert om att ta hjälp av företagshälsovården. Med en bred kompetens av både läkare, beteendevetare och arbetsmiljöingenjörer kan de ge vägledning i vad man bör tänka på när man gör riskbedömningar och vilka åtgärder som är bra att sätta in.
Men lika viktigt som handlingsplanerna är se till att åtgärderna verkligen ger effekt och att rutinerna fungerar i praktiken. Därför behöver både arbetsgivare, skyddsombud och arbetstagare vara med i riskbedömningsarbetet.
– Det är viktigt att man tar reda på hur verkligheten ser ut och att alla är involverade med att hitta bra lösningar för att minska risken för smittspridning. Och följ upp – fungerar rutinerna, har förutsättningarna förändrats eller finns det situationer där rutinerna inte räcker till?
Håll garden uppe
Läs mer
Fler råd riktade till arbetsplatser hittar du på Centrum för Arbetsmiljömedicin.
Pernilla Wiebert betonar att det är viktigt att påminna varandra, uppmärksamma brister och vara vaksam på hur förändringar i verksamheten påverkar säkerheten.
– Säg till, prata med din chef eller ditt skyddsombud om du märker att det inte fungerar, att folk sitter för nära varandra eller kommer till jobbet fast de är sjuka. Det är lätt att glömma bort och släppa på rutinerna, därför behöver vi hjälpas åt att påminna varandra, säger hon.