Klara Hansson utbildade sig till biståndsingenjör, men kände sig inte tillräckligt ödmjuk för att åka ut i fält. Istället började hon intressera sig för odling och stadsbruk. Idag är hon Göteborgs första stadsbonde.
På Angereds gård utanför Göteborg har Klara Hansson en småskalig ekologisk grönsaksodling som förser kommunala förskolor och äldreboenden i närheten med grönsaker. På den 2500 kvadratmeter stora ytan som en gång var en kalvhage har hon hittills odlat upp 400 kvadratmeter. Förra året resulterade det i drygt ett ton grönsaker.
Om projektet
Modellodlingen på Angereds gård är en av fyra fallstudier som genomförs i Göteborg, kopplade till det treåriga EU-projektet Saturn.
Projektet finansieras av EIT Climate-KIC och drivs av Göteborgs Stad i samarbete med städerna Trento och Birmingham.
Övriga samarbetspartners är Naturbruksförvaltningen i Västra Götalandsregionen och Folkhögskolan i Angered. Syftet är att producera grönsaker och nya stadsbönder.
– Idén är att se hur man kan bygga upp ett ekosystem av matproduktion på en så liten yta att det går att klämma in i stadsbebyggelse, förklarar Klara Hansson, Göteborgs första stadsbonde.
Roligare med lila bönor på tallriken
Modellodlingen startade som ett treårigt EU-finansierat projekt 2019 och har precis avslutat den andra odlingssäsongen. På gården odlar Klara Hansson grönsaker på friland och i tunnelväxthus, allt enligt principerna för Market gardening (se faktaruta längre ner). Hon använder sig av enkla redskap och tekniker för biointensiv odling och säsongsförlängning, vilket innebär att olika grönsaker samsas och avlöser varandra i odlingsbäddarna.
Första året odlade hon ett 40-tal olika grönsaker, allt från svartkål, grönkål och ruccola till sallads- och purjolök, kryddor, morötter, pumpa och squash.
– Våra kunder är nöjda, de ser att närheten till odlingen ger en helt annan fräschör och att grönsakerna håller sig längre. Dessutom uppskattar de variationen. Barnen tycker att det är roligare att äta grönsaker när de exempelvis får lila bönor på tallriken.
Skulle bli biståndsingenjör
Att Klara Hansson skulle bli stadsodlare var dock inte något hon tänkte sig när hon läste till biståndsingenjör på Högskolan i Skövde. Här läste hon till maskiningenjör med inriktning mot bistånd och byggde på med språk och katastrofmedicin för att rusta sig för att åka ut i världen och arbeta. Men när hon som 26-åring hade tagit examen började hon tveka.
– Skulle jag åka ut och tala om för andra hur de skulle leva sina liv? Jag kände mig inte tillräckligt ödmjuk för det jobbet och ville skaffa mig mer relevant erfarenhet först, berättar hon.
På gården odlar Klara Hansson grönsaker på friland och i tunnelväxthus, allt enligt principerna för Market gardening.
Så började hon intressera sig för jordbruk och tanken kring ett mer hållbart sådant, mer i samklang med naturen. Hon har bland annat studerat permakultur i Jordanien och drivit företaget Stadssallad där hon höll utbildningar, guidade turer och föreläsningar om ätbara vilda växter.
När hon fick jobbet som stadsbonde i Göteborg var det många bitar som föll på plats.
– Jag inser att jag har stor nytta av mina ingenjörskunskaper i det jobb jag har nu. Jag tänker som en ingenjör, är analytisk och jobbar systematiskt, och har dessutom stor nytta av både projektledning, maskinteknik och kunskaper kring energieffektivitet.
För noggrann statistik
En viktig poäng med modellodlingen är att utforska metoder att odla småskaligt. Det handlar både om själva odlingen, om bevattning, optimering av ytor och att se till att jorden har rätt sammansättning av mikroorganismer för de växter som odlas, men även om att bygga upp en infrastruktur för paketering och leverans av grönsakerna.
Klara Hansson, stadsbonde i Göteborg.
– Jag har fört noggrann statistik på allt jag gör. Det handlar om allt från inköp, redskap, arbetstid och frösorter till volym, odlingstid och skörd. Den statistiken har inte funnits tidigare och ger bra kunskap för att utveckla odlingen eller för andra som vill göra något liknande. Man behöver inte jobba i blindo utan kan dra nytta av mina erfarenheter.
I år har Klara Hansson varit föräldraledig sedan i slutet av maj och lämnat över en stor del av arbetet till en vikarie, något som fungerat bra tack vare det systematiska arbetssättet. En viktig poäng med modellodlingen är att arbetet ska vara så strukturerat att det går att kopiera och drivas av andra, poängterar hon.
– Det var förstås lite svårt att ta ledigt mitt i projektet. Därför har det varit skönt att se att det faktiskt går att lämna över arbetet och att allt inte hänger på mig som person, säger Klara Hansson.
Gul lök är inte lönsamt
Dessutom måste det finnas en lönsamhet i det som odlas. Vilka grödor ger bäst skördar, hur mycket arbete kräver olika grönsaker och vad är kunderna mest intresserade av att köpa? Här blir ingenjören i Klara Hansson en stor tillgång.
Förra året producerade Klara Hansson drygt ett ton grönsaker.
Genom att jämföra priserna från grossister i dagligvaruhandeln kan Klara Hansson utvärdera vilka grödor som ger bäst avkastning i förhållande till den tid och arbete som läggs ned i odlingen och därmed fokusera på de grödor som lönar sig bäst och som kunderna också uppskattar mest. Vitkål och gul lök är till exempel inte lönsamma för henne att odla.
– Det är inte lätt att få det att gå ihop, konkurrensen från det globala leveranssystemet är hård. För att lyckas tror jag att en småskalig odling behöver fler ben att vila på, till exempel genom att arrangera trädgårdsguidningar eller event, säger hon.
Arbetet följer säsongen
Arbetet som stadsodlare är krävande, inte minst på sommaren då odlingen kräver Klara Hanssons fulla uppmärksamhet. Hon tar även emot besök från skolor och intresserade kommuner, samt hjälper till att utbilda nya stadsbönder.
Vad är Market gardening?
Market gardening är ett småskaligt sätt att odla grönsaker för försäljning med korta kedjor mellan odlare och kund.
Metoden går ut på att odla en stor bredd av grödor i flera omgångar under säsongen. Odlingen sker i fasta bäddar som inte plöjs, i växttunnlar eller under fiberduk.
Förebilden för det sättet att odla är kanadensaren Jean-Martin Fortier som skrivit boken The Market Gardener.
Genom projektet har hon en anställning som snittar på 75 procent över året. Under växtsäsongen kräver arbetet hundra procent arbete alla vardagar i veckan och under vintern blir det lite lugnare. Mellan oktober och mars vilar trädgården och Klara Hansson kan då ägna sig åt att analysera sina siffror, sköta administration och marknadsföring, men även åka ut och berätta om sitt arbete på skolor och förskolor. Under den här tiden lägger hon dessutom upp planeringen inför kommande odlingssäsong och köper in fröer. Dessutom är hon med och arrangerar en odlingsmässa för att sprida ny kunskap och inspiration.
Nästa år blir det tredje och sista inom ramen för projektet. Klara Hansson hoppas på en fortsättning och att verksamheten är så etablerad att ekonomin håller för fler anställda.
– Jag älskar att vara utomhus. Med det här jobbet får jag vara ute och gräva i marken på sommaren och nörda ner mig i siffror på vintern. Men framför allt får jag vara med och påverka och känna att det arbete jag gör betyder något för framtiden, säger Klara Hansson.
