Läkemedelsrester från Stockholm kan renas med aktivt kol

Heidi Lemström, civilingenjör i bioteknik är biträdande processchef på Syvab som äger och driver Himmerfjärdsverket.

I Östersjön utanför Himmerfjärdsverket söder om Stockholm är halterna av läkemedelsrester så höga att de kan påverka växter och djur. Nu har ingenjörerna där testat en reningsmetod som verkar mycket lovande.

8-10 timmar från ögonblicket då någon i södra Stockholm spolar i toaletten når avloppsvattnet fram till det stora reningsverket Himmerfjärdsverket i södra Botkyrka kommun. När det invigdes 1974 var det väl tilltaget och utrustat med den senaste tekniken.

Det här är Syvab

Syvab är ett regionalt aktiebolag som driver Himmerfjärdsverket. Syvab ägs av kommunerna Botkyrka, Nykvarn, Salem och av Stockholm Vatten AB och Telge AB. Reningsverket tar emot vatten från Essingeöarna i norr till Järna i söder.

Under de 45 år som verket varit i drift har Stockholm vuxit och belastningen på Himmerfjärdsverket har ökat. Därför pågår nu den största ombyggnaden någonsin. När  anläggningen tas i drift kommer mängden näringsämnen halveras jämfört med dagens nivåer.

– Än så länge klarar vi kraven men på sikt behöver vi bättre teknik som ger oss marginaler för att klara de hårdare kraven, säger Heidi Lemström, civilingenjör i bioteknik och biträdande processchef.

Rening med membran

Nu installeras en Membran BioReaktor på Himmerfjärdsverket.

Tillbyggnaden består av en MBR-anläggning, där MBR står för Membran BioReaktor. Membranen kommer att filtrera avloppsvattnet så att inga mikroplaster eller partiklar släpps ut i Himmerfjärden utanför reningsverket.

Det kommer också ge lägre bakteriehalter som förbättrar kvaliteten på badvattnet och minskar risken för spridning av antibiotikaresistenta bakterier.

Membranen ser ut som spaghettitrådar och har en porstorlek på bara 0,04 mikrometer. Trådarna sitter fast i stora kassetter, placerade i stora tankar med avloppsvatten. Vattnet som redan genomgått både mekanisk, kemisk och biologisk behandling pumpas in i tankarna, sugs in i trådarna och sedan kan det renade avloppsvattnet pumpas ut.

För att testa att reningsprocessen uppfyller de nya kraven med god marginal, men också för att få mer kunskap om rening av läkemedelsrester, har Syvab som äger reningsverket byggt en pilotanläggning. Den har finansierats med stöd från Naturvårdsverket.

– Det är en testanläggning av nästan hela den nya anläggningen i miniatyrstorlek, eller miniatyr kanske är fel ord. Den klarar att hantera avloppsvatten från ungefär 900 personer, säger Heidi Lemström.

Rena läkemedelsrester

Reningsverk är från början inte byggda för att rena läkemedel och bara ett fåtal läkemedelsrester kan brytas ner i reningsprocessen. Resten följer med det renade avloppsvattnet ut. En förstudie som gjordes i Himmerfjärden 2018 visade att fyra läkemedelssubstanser fanns i så hög koncentration att de kan påverka djur och växter.

  • Diclofenac, smärtstillande som bland annat används i Voltaren
  • Citalopram, antidepressivt
  • Oxazepam, ångestdämpande och lugnande
  • Ranitidin som minska produktionen av magsyra (för tillfället förbjudet)

I pilotanläggningen testas rening av läkemedelsrester.. Fyra stora filter med granulerat aktivt kol, ska minska utsläppen.

I juli 2019 startade ett projekt (i samarbete med Svenska miljöinstitutet IVL och Ramboll) för att testa en ny metod för läkemedelsrening i pilotanläggningen.

Som sista steg i reningsprocessen har man monterat fyra stora filter med granulerat aktivt kol – GAK. En kubikmeter kol finns i varje filter.

– Metoden är inte ny, men att använda GAK i tvåfilterssystem, som sista reningssteg i en MBR-process, är unik, säger Heidi Lemström.

Granulerat aktivt kol testas för rening av läkemedelsrester.

Granulerat aktivt kol ser ut som kolbitar i grusstorlek och läkemedelsresterna fastar på kolets yta. Det första filtret blir smutsigt och mättat först och det sista filtret är mest opåverkat. När kolet i det första filtret byts ut ändrar man ordning på de övriga filtren så att det minst mättade filtret blir nummer två.

– Det spar pengar och gynnar miljön. Kostnaden för det aktiva kolet är den största driftkostnaden i GAK-filteranläggningen, säger Heidi Lemström.

Lyckade resultat

Resultaten från testerna är mycket lovande. Med  tekniken i fullskala beräknas utsläppen av läkemedelsrester från Himmerfjärdsverket minska från 300-400 till 4 kilo per år.

– Vi kommer testa olika reningsmål för att kunna få en så noggrann uppskattning som möjligt av både ekonomin och miljönyttan för Himmerfjärden.

Ombyggnaden av Himmerfjärdsverket planeras vara färdig 2026 men då kommer filtren för att rena läkemedelsrester inte vara på plats. Men anläggningen kommer att vara förberedd för tekniken som kan installeras längre fram om krav på läkemedelsrening införs.

3 kommentarer

  • Klas Ancker

    Utnyttja biokol, som kan enkelt tillverkas i stora mängder.
    Stockholm Exergi har en fungerande anläggning i Högdalen.
    Kontakta dom.

    12 juni 2021
  • Johan Teunis

    Bra resultat. Kan denna metod också användas i avloppet för en permanentbostad på landet. Nu rinner massor av kemikalier via avloppet ner i jorden nära gården.

    11 maj 2021
    • Karin Virgin

      Heidi Lemström på Syvab svarar så här:
      Det är läkemedelsrester och andra mikroföroreningar vi kan avskilja med granulerat aktivt kol filtren, visst kan denna metod användas både för dricksvatten och avloppsvatten men vattnet behöver vara relativt partikelfritt för att kunna passera ett aktivt kol filter. Läkemedelsrester som inte tagits upp av kroppen (både det som används internt och externt) spolas ner i avloppet. Man kan minska mängden läkemedel i avlopp genom att exempelvis att bara konsumera det som verkligen behövs. Mer info kan läsas här:
      https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Organiska-miljogifter/Lakemedel/

      12 maj 2021

Lämna en kommentar

Senaste nytt