Nu startar nya utbildningar för livslångt lärande

Yrkeshögskolan har lanserat ett nytt koncept med korta utbildningar för bland annat yrkesverksamma ingenjörer. Tanken är att kurserna kan vara ett viktigt bidrag till ett livslångt lärande.

Våren 2020 lanserade Myndigheten för yrkeshögskolan ett nytt koncept med korta YH-utbildningar som riktar sig till yrkesverksamma personer. I juni beviljades ytterligare 109 korta utbildningar, vilket innebär drygt 9 000 nya utbildningsplatser.

Kurserna är mellan en och tjugo veckor långa och är inriktade på digitalisering, automation, klimat och energieffektivisering.

Möter nya behov av kunskap

– Tanken är att de korta kurserna ska bidra till att lyfta kompetensen inom de områden som är viktiga för att möta de utmaningar som samhället står inför här och nu, förklarar Tommy Olsson, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Tommy Olsson, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Till skillnad från de långa YH-utbildningarna, som har fokus på att möta de behov av kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar inom de kommande åren, har de korta utbildningarna ett tydligare fokus på individens behov av utveckling.

– Arbetslivets behov är fortfarande en viktig utgångspunkt, men skillnaden är att de korta kurserna syftar till att stärka individens utveckling, både när det handlar om reskill och upskill.

Kan plugga på distans

De korta utbildningarna har dessutom ett upplägg som gör det möjligt att kombinera utbildning med arbete. Många av kurserna går på distans och har ett flexibelt upplägg. Eftersom kurserna drivs med statliga bidrag är de gratis och CSN-berättigade.

Generellt sett kräver alla YH-utbildningar gymnasiekompetens, men för de korta utbildningarna kan det även krävas viss yrkeserfarenhet. Vad som krävs och hur urvalet för ansökningar går till avgör dock de enskilda utbildningsanordnarna.

– Som omvärldsanalytiker ser jag att det finns en stor efterfrågan på digital kompetens, inte minst inom samhällsbyggnadsområdet. De korta kurserna är en möjlighet för yrkesverksamma ingenjörer att bygga på sin kompetens med exempelvis digitala verktyg, säger Tommy Olsson.

Lär sig mer om digitalisering

Diana Ingvarsson är civilingenjör med inriktning på maskinteknik. Parallellt med sitt arbete som projektledare på Sweco läser hon nu en utbildning till digitaliseringsledare inom Smart industri på Yrkeshögskolan.

– Det har ju hänt en hel del inom Smart industri sedan jag gick ut min utbildning 2004. Jag jobbar redan en del med digitaliseringsfrågor och kände att jag ville lära mig mer om hur man kan öka digitaliseringen inom processindustrin, berättar hon.

Den utbildning hon går har ett upplägg på 200 poäng på halvfart, vilket innebär att utbildningen kommer att pågå under nästan två år. Många av kurserna under utbildningen finns även att läsa som korta kurser. För att vara behörig att söka utbildningen krävs det yrkeserfarenhet, något som också berikar utbildningen enligt Diana Ingvarsson.

– Det är stor skillnad att studera när man kommer in med yrkeserfarenhet, jag kan reflektera över det jag lär mig på ett helt annat sätt. Vi har mycket grupparbeten under utbildningen och jag uppskattar verkligen möjligheten att få diskutera och byta erfarenheter med mina kurskamrater som alla har lite olika bakgrund.

Blir en bättre matchmaker

Diana Ingvarsson konstaterar att utbildningen ger henne en bred verktygslåda som hjälper henne att förstå produktionsprocessen och de möjligheter som finns inom den digitala utvecklingen. Det gör det också lättare att bygga upp ett bra nätverk inom Sweco där hon fungerar som en nyckelperson som kan matcha olika kompetenser utifrån kundens behov.

Just nu leder hon ett uppdrag där de använder en digital tvilling i sitt gemensamma arbete – en modell av den nya fabriksanläggningen som inkluderar befintlig och ny utrustning. Den digitala tvillingen underlättar bland annat kommunikationen och ökar förståelse för utmaningar som finns inom de olika arbetsområdena. Här har hennes nyvunna kunskaper om den digitala produktionsprocessen kommit till stor nytta.

– Jag kan se behoven hos kunden och koppla ihop det med den tekniska kompetensen som behövs i projektet.

Går att kombinera med jobb och familj

För att kunna kombinera utbildningen med arbete genomförs den helt på distans och det har funnits stora möjligheter att som student påverka upplägget. Även om utbildningen sker på halvfart så har Diana Ingvarsson valt att läsa kurserna parallellt med heltidsarbete.

– Att utbilda sig är betydligt svårare när man har jobb och familj. Samtidigt är det viktigt att kunna fortsätt kompetensutveckla sig och hänga med i den tekniska utvecklingen, så det här upplägget passar mig bra, säger hon.

Anna Nyström