Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor, visar ny statistik från UKÄ. Men skillnaderna är stora mellan högskolorna och mellan olika inriktningar. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

I Universitetskanslersämbetets, UKÄs, statistik över personalen på svenska högskolor och universitet 2021 framkommer att det finns 1 146 individer som är professor inom teknik. 222 av dem är kvinnor, 19,4 procent.

Omvandlat till heltider är det 811 professorer. Kvinnorna innehar motsvarande 157 heltider, 19,3 procent av de 811.

Statistik med problem

Tyvärr går det utifrån statistiken inte att få en exakt bild av könsfördelningen bland professorerna på tekniska högskolor.

Det är bara KTH och Chalmers som redovisas separat. De andra ingår i statistiken för hela högskolan/universitetet (till exempel ingår LTH i statistiken för Lunds universitet). För att ändå kunna jämföra har vi därför bara tittat på professorer i teknik, trots att det också finns många professorer bland annat inom naturvetenskap på de tekniska högskolorna (KTH har till exempel 410 professorer: 217 inom teknik, 154 inom naturvetenskap och 39 inom bland annat medicin och samhällsvetenskap).

Det finns också andra gränsdragningsproblem. Statistiken utgår från OECDs standard för forskningsämnen, och där hamnar till exempel delar av datateknik i Data- och informationsvetenskap (som räknas till naturvetenskap), och andra delar ingår i  Elektroteknik och elektronik (som räknas till teknik).

Flest och störst andel inom samhällsbyggnad

Men trots svårigheterna att koppla statistiken exakt mot de tekniska högskolorna så ger den ändå i stora delar en bra bild.

Så hur ser då könsfördelningen ut för professorer inom teknik?

Per inriktning (forskningsämnesgrupp) ser den ut så här, räknat i heltidsekvivalenter: (antalen avrundade till heltal)

Källa: UKÄ

Förutom miljöbioteknik, där alla professorer är kvinnor, så sticker samhällsbyggnad ut med flest kvinnorna både sett till andel och antal.

Näst flest i antal finns inom maskinteknik, som tack vare att det är många professorer blir många kvinnor, trots att andelen är klart lägre.

Det som kan förvåna är att kemiteknik har en låg andel kvinnor, 8,7 procent (av 27 heltidsprofessorer), men så ligger också de flesta professurer under kemi (inom naturvetenskap), där andelen kvinnor av professorerna är 23,1 procent (av 212 heltidsprofessorer).

För fysik utgör kvinnorna 15 procent och matematik 17,2 procent. Och för tidigare nämnda Data- och informationsvetenskap är andelen 16 procent.

Tittar man per högskola/universitet ser könsfördelningen bland professorer inom teknik ut så här: (i antal individer)

Källa: UKÄ
* Högskolan i Skövde uppger att Anna Syberfeldt sedan många år är professor i produktionsteknik på högskolan. Det är okänt varför hon missats i UKÄs statistik. 

Så hur ser lärosätena på könsfördelningen? Så här svarar tre av dem:

Var för sig finns rationell förklaring

På Högskolan Väst har andelen kvinnor bland doktoranderna inom ingenjörsvetenskap ökat och det finns fler kvinnor som är docenter än tidigare. Men bland högskolans 20 professorer inom teknik finns inte en enda kvinna.

– Tar man varje rekrytering för sig finns en rationell förklaring. Men jag är absolut inte nöjd. Vi måste skärpa oss, säger Jan Theliander som är prorektor och ansvarig för jämställdhetsintegrering vid Högskolan Väst.

Jan Theliander

Han berättar att de jobbar med att ändra anställningsordningen och riktlinjerna vid nyrekryteringar. Och det hoppas han ska ge förändringar.

– Jag funderar också på att be rektor titta på processerna. Att vi ska göra ett omtag i en rekrytering när det bara är få sökande och inga är kvinnor.

Högskolan Väst jobbar också med resursfördelningssystemet för att säkerställa att det inte finns någon bias – att kön inte ska påverka vilka resurser en forskare har.

Så hur påverkas studenterna av könsfördelningen bland professorerna?

– För studenterna har det så klart betydelse om man har en miljö där både kvinnor och män är lärare, forskare och professorer. Har man inte det så blir det en svårare vall att bryta igenom, svårare för kvinnor att tänka sig själva i de rollerna.

Jan Theliander tycker att det finns en generell acceptans för att det är bättre om både kvinnor och män finns på alla nivåer. Och att man vill bidra till att kvinnor och män ska ha lika makt och möjligheter att påverka sitt liv och samhällsutvecklingen.

– Då duger det inte att en kategori som professorer, som dessutom är viktig i samhället, har så ojämn fördelning, säger han.

Väcker känslor

På Tekniska Högskolan i Jönköping är 40 procent av professorerna inom teknik (6 av 15) kvinnor enligt UKÄs statistik.

Ingrid Wadskog, vd på Tekniska Högskolan vid Jönköping University (JU), säger att det inte alltid varit så, men att man har jobbat långsiktigt för att öka jämställdheten på alla nivåer, inte minst med att få fler kvinnor som doktorander, lektorer och docenter.

Av kvinnorna som i dag är professorer har ett par anställts in i organisationen som biträdande professorer och inom tre år blivit professorer.

Ingrid Wadskog

– Vi har sett deras potential och givit dem chans att meritera sig till fullvärdiga professorer hos oss. I de rekryteringarna har vi vägt samman akademiska meriter med andra saker som ledarskap och förmåga att bygga miljöer.

Ingrid Wadskog poängterar att JU har motsvarande anställningsordning som alla andra lärosäten att förhålla sig till. Men förmågan att få forskarmiljöer som utvecklas är något man sökt efter och värderar högt. Och JTH eftersträvar alltid att ha sökande av båda könen.

– Vi vill aldrig att könet ska vara avgörande. Det är inte enklare för kvinnor att få jobb. Men man får vara lite vaksam, tänka på att ta med olika typer av kriterier i bedömningen för att kunna värdera de sökande rättvist.

Antalet kvinnor påverkar när man ska uppfylla kraven på jämn könsfördelning i råd, kommittéer, fakultetsnämnder med mera.

– När det är få kvinnor blir det överbelastning för dem att sitta i många sådana grupper, vilket missgynnar deras akademiska meritering. Så det är viktigt på många sätt att det är fler kvinnor. Också gruppdynamiskt vet vi ju att arbetsplatser mår bäst av att vara blandade.

Vid den senaste professorsinstallationen på Jönköping University installerades sju professorer, en på JTH och övriga till andra fakulteter. Alla var kvinnor.

– Det kom mejl från någon som hade synpunkter på det. Det väcker känslor. Men ingen vill att det ska bli svårare för män. Det vi vill är att det ska bli jämställt, likvärdigt.

Merit att bidra till forskarmiljön

Av de större tekniska lärosätena är det Lunds Tekniska Högskola som har högst andel kvinnor bland professorerna inom teknik: 26,9 procent (46 kvinnor av 171 professorer) enligt UKÄs statistik.

Egentligen tycker Annika Olsson, rektor på LTH, att 50–50 i alla grupper borde vara målet.

Annika Olsson. Foto: Kennet Ruona

– Men om man är krass så är det ju bara 35 procent kvinnor som går ut en utbildning på gymnasiet som ger behörighet till teknikutbildningar, så vi får vara nöjda om vi kommer upp i 35 procent någon gång. Men vi ser att i miljöer där det är mer jämnt så blir det en annan community, säger hon.

Ett sätt som LTH jobbar på för att öka andelen kvinnor är att varje år tillsätta tre Lise Meitner-professurer: 20-procentiga professorstjänster under tre år. En viktig effekt är att få förebilder i en forskarvärld som kan beskrivas som en ”leaky pipeline” – där många kvinnor väljer bort forskartillvaron för att den känns för osäker, med krav på att söka egen finansiering.

– Att vi får in Lise Meitner-professorer, som gjort hela den akademiska karriären, kan bidra till att kvinnor tror på att de kan klara sig inom akademin. De får se och inspireras av hur kvinnliga professorer gjort.

Gästprofessurer är ett annat sätt att öka andelen kvinnliga professorer och ett tredje är adjungerade professorer från näringslivet.

LTH ser också över rekryteringsstrategier. Annika Olsson tar upp att kvinnor ofta gör det ”akademiska hushållsarbetet”: ordnar seminarier, kollar närvaro, kokar kaffe.

– För oss är det viktigt med academic citizenship, hur man bidrar till att miljöer utvecklas. Då bör det också vara en merit att ha bidragit på olika sätt till forskarmiljön.

Annika Olsson konstaterar att det inte går fort att öka andelen kvinnliga professorer, men hon tycker att det är extremt viktigt.

Hon pekar på att man behöver jobba hela vägen från studenterna och uppåt. Från att varje institution ordnar seminarier om jämställdhet till att jobba mot kränkande särbehandling.

– Vi vill framstå som en attraktiv arbetsgivare – för alla. Det handlar inte bara om mentorer och lön, utan också om hur medvetna vi är.