Spårar virus via avloppsvattnet

Zeynep Çetecioğlu Gürol vid KTH jobbar med att ta fram verktyg som tidigt kan varna för nya virusutbrott.

Influensa, apkoppor och hepatit, det är inte bara covid-virus som forskarna kan spåra i avloppsvattnet. Bakom analysmetoden står forskare från KTH som nu jobbar med att utveckla ett verktyg där analyserna kan göras direkt på reningsverket.

I början på varje vecka samlas det in vattenprover från olika reningsverk runt om i Sverige som skickas till ett laboratorium på SLU i Uppsala. Här analyseras proverna för att se hur mycket virus det finns i avloppsvattnet. Förutom SARS-CoV-2 som orsakar covid tittar man även efter influensa A och B samt RS-virus.

Proverna tas från måndag morgon till tisdag morgon och kommer till labbet på SLU under onsdagen. Under fredagen brukar resultaten vara klara.

Stor spridning av covid

– Just nu ser vi att det är en stor spridning av covid och det är inte bara en variant, utan en mix av många olika varianter samtidigt. Vi ser även en liten ökning av influensa, berättar Anna Székely, forskare vid institutionen för vatten och miljö på Sveriges lantbruksuniversitet.

Anna Székely leder forskningen vid SEEC-SLU i Uppsala.

Analyser av avloppsvatten har under lång tid använts för att mäta exempelvis miljögifter eller användning av olagliga droger.

När coronapandemin bröt ut blev det intressant att ta reda på om även virushalter i avloppsvatten kunde bli ytterligare ett redskap i smittskyddsarbetet.

Det blev också starten för ett nytt projekt, Swedish Environmental Epidemiology Center, SEEC, där forskare från KTH, SLU, Karolinska Institutet och Uppsala universitet fick uppdraget att bland annat följa spridningen av covid-19 via avloppsprover. Med provtagning i 19 olika kommuner täcker de idag in omkring 43 procent av Sveriges befolkning, från Luleå i norr till Malmö i söder.

– Det är ett billigt sätt att övervaka smittspridningen och den blir dessutom mer representativ än metoder som baseras på prover från personer som testat sig, berättar Anna Székely.

Biobank för historiska data

Inom ramen för projektet bygger de även upp en biobank med avloppsprover där forskare kan analysera prover bakåt i tiden. Det var något man saknade i början av pandemin.

Anna Székely konstaterar att provtagningen är ett viktigt verktyg eftersom man tidigt kan få signaler om ökad virusspridning och vidta åtgärder för att hindra den, som vaccination eller rekommendationer. Men framtiden för SEEC är osäker. Just nu väntar man på besked för fortsatta resurser att finansiera projektet.

– Vi hoppas att vi kan fortsätta i samma omfattning som idag. Provtagningarna har en stor praktisk nytta där vi kan se hur smittspridningen ser ut och vilka varianter som är i omlopp. Nu väntar vi på besked, men vi räknar med att fortsätta analyserna åtminstone fram till sommaren.

KTH-forskare spårar virus

Ett av de verktyg som används för att analysera mängden virus i avloppsvatten har utvecklats av forskare på KTH. De började utveckla metoden under våren 2020 då de började att analysera prover från avloppsvatten i Stockholm. Metoden utvecklades och förfinades under pandemin så att det även blev möjligt att följa olika varianter av virus och KTH- SEEC ingick som en egen nod för avloppsanalyser inom SEEC fram till i somras.

KTH började utveckla metoden under våren 2020 med avloppsvatten från Stockholm.

– Det var väldigt intressant för oss att följa utvecklingen. Att kunna se att en ny våg var på gång innan det blev synligt i statistiken och att våra resultat stämde med smittspridningens utveckling, berättar Zeynep Çetecioğlu Gürol, universitetslektor på KTH.

KTH-forskarna har även använt metoden för att spåra förekomst av apkoppor och adenovirus F41, ett virus som orsakar hepatit hos barn. Dessutom arbetar de med att utveckla metoden för att upptäcka förekomsten av antibiotikaresistens via avloppsprover.

Virusvarnare på reningsverket

Ett av de projekt som engagerar Zeynep Çetecioğlu Gürol just nu är att ta fram ett verktyg som tidigt kan varna för nya virusutbrott, genom analys av avloppsvatten direkt på reningsverket.

– Det här arbetet är något som jag personligen tycker är mycket spännande och viktigt. Det skulle ge snabbare och mer direkta resultat som kan hjälpa myndigheterna att agera om de exempelvis ser en hög smittspridning, säger Zeynep Çetecioğlu Gürol.

Virus i avloppsvattnet kan ge tidiga signaler om smittspridning.

Det nya avloppsdirektivet som EU har på förslag ställer dessutom nya krav på att övervaka hälsoparametrar och exempelvis spåra förekomsten av virus i avloppsvattnet. Ett verktyg som kan analysera virus direkt i reningsverket skulle underlätta logistiken och även spara en hel del pengar.

– Min förhoppning är att vi kan komma igång med pilotstudier inom kort. Om vi får finansiering för att fortsätta utveckla verktyget tror jag att det kan finnas på plats om två år, säger Zeynep Çetecioğlu Gürol.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Fler artiklar