”Digital övervakning på kontor är vanligare än de flesta inser”

Arbetsgivaren kräver att alla som jobbar hemma är inloggade i teams med kameran på. Programvara på datorn spelar in vad du skriver och vilka webbsidor du besöker. Med AI kan chefen snabbt sammanställa den digitala övervakningen. Men vad är tillåtet? Och används det här verkligen i Sverige?

Möjligheten för arbetsgivare att övervaka anställda har ökat i takt med att den digitala tekniken utvecklas.

Några fall har redan uppmärksammats i media:

I början av 2024 började AstraZeneca i Sverige övervaka sina anställdas uppkoppling mot företagets interna nätverk. Företaget har en policy om tre dagars kontorsnärvaro i veckan och närvaron kontrolleras numera genom att de samlar in data över medarbetarnas inloggning.

På ett annat företag övervakades en anställd med ljud och bild under hela arbetsdagen. Det handlade om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och som sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden, när hon arbetade hemifrån, krävde arbetsgivaren att hon skulle logga in i ett digitalt möte med sin chef och ha kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. Kvinnan är medlem i Unionen och facket har stämt företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning. Tvisten avgörs snart i Stockholms tingsrätt.

Begagnatsajten Tradera låter alla anställda på kontoret jobba varifrån de vill. Men är man inte på kontoret är det förenat med kravet att vara inloggad i ett digitalt möte med bild under hela arbetsdagen.

”Vissa tycker att det kan kännas påträngande att vara konstant uppkopplad, men å andra sidan blir man ju observerad hela tiden även på ett fysiskt kontor”, säger vd:n Stefan Öberg en artikel.

Statligt ägda Telia ville i början av förra året införa så kallad ”screen recording” av sina anställda. Bolaget ville installera en programvara på var och ens dator som kan spela in vad som händer på skärmen. Arbetsgivaren kan välja ut individer och schemalägga inspelningar. De lokala facken på Telia satte ner foten och till slut backade Telia från beslutet.

Statistik saknas i Sverige

Exemplen ovan har fått medial uppmärksamhet men är de isolerade undantag? Hur vanligt är det egentligen med digital övervakning av tjänstemän som har vanliga kontorsjobb, som de flesta ingenjörer och ekonomer har?  

– Det är en fråga som ingen kan svara på. Det finns nämligen ingen statistik i Sverige, säger Daniel Lundqvist, arbetsmiljöforskare vid Linköpings universitet.  

Han leder en forskargrupp som nyligen beviljades ett anslag från Forte på fem miljoner kronor för att ta reda på hur mycket och på vilket sätt tjänstemän i Sverige utsätts för digital övervakning. Studien heter Varför syns du inte på Teams? Digital övervakning i svenskt arbetsliv och dess effekter.

I samhällsdebatten beskrivs digital övervakning som något som ökar i andra länder men även i Sverige.

Flera yrkesgrupper har ganska länge övervakats, ofta med kameror. I samband med pandemin, när tjänstemännen börja jobba mer hemifrån, uppstod ett nytt behov. Hur skulle cheferna kunna veta att medarbetarna arbetade effektivt när de inte kom till kontoret?

Utvecklingen av programvara och verktyg för att mäta effektivitet tog fart och med AI blir det allt enklare att sammanställa data

I dag finns en rad möjligheter att övervaka tjänstemän med digital teknik, men det saknas forskning om och hur det sker. Daniel Lundqvist hoppas att hans forskargrupp ska kunna bidra med fakta.

– Vi ska undersöka vilken information som samlas in och vad cheferna gör med den. Tas beslut som rör övervakning av företagsledningen globalt, i Sverige eller av den närmaste chefen?

Forskarna kommer att göra enkätundersökningar och djupintervjuer med arbetsgivare i både privat och offentlig sektor. Studien ska pågå i tre år men Daniel Lundqvist hoppas att de första resultaten kan presenteras i höst.

”Microsoft 365 mäter individers prestationer”

Mattias Beimo är IT-expert och författare. Han tror att digital övervakning av vanliga tjänstemän på kontor är vanligare än de flesta inser.

– Forskning från Europa och USA visar på en utbredd övervakningskultur i arbetslivet. Fler globala företag i Sverige innebär mer internationell praxis och det finns för övrigt inget som tyder på att digital övervakning skulle vara mer ovanligt i Sverige, säger han.

Med insyn i IT-avdelningarnas inköp av programvaror ser han också en stor ökning av övervakningssystem. Där finns program som spelar in allt som händer på skärmen, men anställda kan också övervakas med de program de använder varje dag. 

– Både Microsoft 365 och Dynamics har visat sig vara utmärkta verktyg att använda som övervakningssystem och för att mäta individers prestationer. Hur anställda använder AI-assisten Copilot går också att se på individnivå, säger Mattias Beijmo.

Med Microsoft Teams Productivity Score kan chefen sammanställa rapporter om antal meddelanden som varje anställd skickar eller tar emot, antal samtal och möten i teams, skärmdelningar från varje anställd, och mycket mer.

AI-assistenten i teams är populär för att spela in och transkribera möten. Det är lätt för en chef att använda dem för att analysera hur individer agerar, hur mycket de bidrar och vad de säger på mötena.

– Många vet att tekniken finns men bryr sig inte. Problemet uppstår när arbetsgivaren använder och analyserar informationen på sätt som den anställde inte känner till. Då blir det en integritetsfråga som är kopplad till juridik, etik och kultur. Jag tycker att alla ska ställa frågan: Var, varför och hur länge sparas transkriberingar från teamsmöten?  

”Problem när integriteten kränks

Men hur mycket och vilken typ av övervakning är egentligen tillåten? När är det motiverat för arbetsgivare att övervaka och måste man acceptera att bli övervakad i sitt hem?

Att övervaka anställda som jobbar hemifrån är i grunden lagligt så länge det sker med nätverk eller utrustning som arbetsgivaren äger.

– Det är arbetsgivarens syfte med övervakningen som avgör om det är förenligt med lagstiftningen. Arbetsgivaren har ”rimliga skäl” som ger stora möjligheter att övervaka, säger Mattias Beijmo.

Arbetsgivarnas argument är ofta att minska hälso- och säkerhetsrisker och säkerställa produktivitet. Problemet uppstår när arbetsgivare samlar in så mycket data att den personliga integriteten kränks. Och framför allt när insamlingen sker i hemlighet.

”Lagstiftning otydlig och praxis saknas”

Än så länge saknas det ett sammanhållet regelverk i Sverige som reglerar digital övervakning och hur uppgifter som samlas in får användas. I stället är det regler om personuppgifter, arbetsrätt och kollektivavtal som styr.

Mattias Beijmo skulle vilja ha en samlad arbetsmiljölagstiftning som omfattar digital övervakning. Han tror att många arbetsgivare agerar utan att ha full förståelse för vad som är tillåtet, och därför behövs det en större medvetenhet både bland arbetsgivare och anställda.

– Lagstiftningen är otydlig också för att det saknas praxis. Jag skulle önska att fler fackförbund tog fall med digital övervakning till domstol. Det behövs prejudikat som klargör var gränserna går.  

Heléne Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer håller med.

–Vi skulle också vilja se en samlad lagstiftning som reglerar det här området och utan rättsfall med prejudicerande domar finns en osäkerhet om när övervakning kan vara befogad.

Sveriges Ingenjörer får väldigt sällan frågor från medlemmar om digital övervakning och men Heléne Robson tror att det kan komma att öka.

– Vi behöver också se till att våra medlemmar blir medvetna om allt mer går att spåra. Så länge du är uppskattad av din arbetsgivare är det inget problem, men om arbetsgivaren vill säga upp dig kan insamlad data användas mot dig.

Mattias Beijmo tycker att facken borde ta frågan på större allvar.  

– Digital övervakning är vår tids viktigaste arbetsmiljöfråga. Den är dessutom kopplad till AI-utvecklingen. Om, när och hur det här regleras blir helt avgörande för hur arbetslivet kommer att se ut i framtiden.