Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenFOU-satsning funkar bäst i storstan

FOU-satsning funkar bäst i storstan

Företag som satsar på FOU långsiktigt förlorar mycket på att finnas utanför Malmö, Göteborg eller Stockholm, visar ny forskning. Bäst utdelning ger satsningarna om företaget befinner sig i Stockholms centrala delar.

Hans Lööf, professor i nationalekonomi vid KTH. Foto: Åse Karlén.

– Man har länge anat att storstäder har den här effekten, men detta är så vitt vi vet den första studien där man bekräftar den teorin, säger Hans Lööf, professor i nationalekonomi vid KTH och en av forskarna bakom studien.

Hans Lööf har tillsammans med kollegan Börje Johansson, både professorer i nationalekonomi och aktiva vid forskningscentrumet CESIS, kartlagt knappt 2900 svenska företag och deras FOU-satsningar under en tioårsperiod. Och det visar sig att majoriteten av företagen, hela 60 procent, inte alls satsar på FOU.

– Sysslar man inte med FOU så kan man lika gärna stanna utanför storstadsregionerna. Då får man i allmänhet billigare lokalhyra, billigare arbetskraft, och så vidare, säger Hans Lööf.

– Men vi ser också att man vinner mycket på att satsa på FOU. En uthållig FOU-strategi lönar sig alltid, oavsett var i landet man befinner sig.

Det är alltså ingen bra idé att låta dåliga tider gå ut över ett företags
FOU-budget – något som annars inte är helt ovanligt. Har man bara oregelbundna satsningar på forskning och utveckling så skiljer sig inte produktiviteten nämnvärt från företag som inte satsar en krona på FOU.

Men om man däremot satsar långsiktig på FOU så ökar produktiviteten ordentligt – med hela åtta procent, visar Hans Lööfs och Börje Johanssons kartläggning.

Skulle man dessutom befinna sig i Stockholms stadskärna, så finns det än mer att vinna – ett företag som finns i Stockholms innerstad och som har en kontinuerlig FOU-strategi har nära 16 procent högre produktivitet än ett företag utan FOU i övriga landet.

– De här små produktivitetseffekterna är oerhört viktiga. De får en otroligt stark inverkan i längden, säger Hans Lööf.

– Ta till exempel Kina, som har haft en produktionsökning på tio procent de senaste femton åren, och jämför med USA som haft en tillväxt på två, tre procent. För femton år sedan var den kinesiska ekonomin en tredjedel av USA:s – nu är de jämnstora.

Men hur kan det då komma sig att ett företag, om de satsar långsiktigt på FOU, vinner så oerhört mycket på att finnas i centrala Stockholm? Det finns flera förklaringar, menar Hans Lööf.

– Kunskapsinflödet där är mer intensivt, arbetskraften är kunnigare, infrastrukturen bättre. Och kunskap mår helt enkelt bra av att finnas där det finns annan kunskap!

Börje Johansson, professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Foto: Åse Karlén.

Just en välutvecklad infrastruktur är också oerhört viktigt om man vill förbättra storstadens effekter, och få dem att komma fler tillgodo, enligt professor Börje Johansson. Och här kan politiska satsningar underlätta, menar han.

– Höghastighetståg mellan Stockholm och Köpenhamn, med ett par stopp på vägen, är en sådan fråga som har varit uppe och lagts i malpåse flera gånger, som säkert skulle göra att fler kan ta del av storstädernas positiva effekt.

De senaste årens IT-utveckling kan förstås till viss del göra att storstadens fördelar inte blir så starka som de annars kunde ha varit, påpekar Hans Lööf. Men man ska kanske inte hysa alltför stor tilltro till Internets effekt.

– IT-samhället i alla ära. Men ansikte mot ansikte verkar ändå ha en otroligt stark effekt.

En annan viktig aspekt i sammanhanget är tillgången på kunniga ingenjörer – och här syns en tydlig skillnad mellan Stockholmsföretag och landsortsföretag, berättar professor Börje Johansson.

– I Stockholmsföretag så har man ungefär en ingenjör på fyra anställda – i andra regioner kan det vara så få som en på tio.

Men man ska passa sig för att tro att var man befinner sig är det enda som spelar någon roll, påpekar Börje Johansson.

– Viktigast av allt är ändå inte geografin, utan uthålligheten i satsningarna. Det funkar inte att tända ett tomtebloss som blossar upp en stund, och sedan sluta. Men företag som har en långsiktig innovationsstrategi, däremot, de blir vana vid att hantera innovationer, de skaffar sig rutiner, och kan ta tillvara på alla de innovationer som kommer i deras väg.

– Och finns inte idéerna alls, så spelar det inte någon roll var man än befinner sig.

Fakta:
– 2895 svenska företag ingår i studien, som sträcker sig över en tioårsperiod (1997 – 2006).
– Företagen delades in i tre FOU-kategorier: (1) De som satsar kontinuerligt på FOU, (2) De som genomför tillfälliga satsningar och (3) De som inte sysslar med FOU över huvud taget. Företagens produktivitet jämfördes sedan med hänsyn till deras geografiska placering.
– Jämförelserna utgår från företag som är så lika varandra som möjligt, utöver skillnader i FOU och geografisk placering.
– Företag som har en långsiktig FOU-strategi har generellt en högre omsättning per anställd, större export per anställd och bättre produktivitet.

Läs mer:
– En presentation av Hans Lööfs och Börje Johanssons forskning finns här (engelska).

2 KOMMENTARER

  1. Orsak och verkan…

    Man kan inte tänka sig att det är de företag med hög produktivitet och lyckade FoU-projekt som har råd att flytta in till centrala Stockholm?

    Skippa statistiken och tänk på de företag ni känner väl. Är det inte precis så som det fungerar IRL?

  2. Intressant artikel, men är det inte ett starkare samband mellan storlek på företag, tekniknivå och möjlighet att rekrytera samt utveckla kompetenta forskare än till geografiskt läge.

Lämna ett svar till Motvals Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Jan Ericson, alias Inga Tvivel, läser sagor

Ingenjören som läser sagor som dragqueen

0
Den senaste tiden har sagostunder med dragqueens utsatts för hot och protester. En som berättar sagor som dragqueen är gymnasieingenjören Jan Ericson, alias Inga Tvivel. 

Hur vanlig är det med provanställning av ingenjörer? 27 arbetsgivare svarar

2
Hur vanligt är det att arbetsgivare begär att nyanställda ingenjörer ska provanställas? Ingenjören har frågat 27 stora arbetsgivare.
Tove Ågren vid Nasa

Hennes första ingenjörsjobb: På Nasa

1
På Nasa finns en vakuumkammare där man kan testa helikoptrar som ska flyga på Mars. Men parallellt med testerna behövs simuleringar. Det har tekniska fysikern Tove Ågren just börjat jobba med.

Ny bok skildrar Sveriges första kvinnliga ingenjör

0
Sveriges första kvinnliga ingenjör tog examen från Chalmers 1917. Nu publiceras en bok om hennes liv. Här möter vi en banbrytande, orädd kvinna som ser till att designa sitt eget liv.

Dyr rådgivning om premiepension är sällan lönsam

0
Att betala för råd och tips om hur man ska placera sin premiepension kan bli en riktigt dyr affär. Det visar en granskning av Pensionsmyndigheten.

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Karin Adelsköld

Har ni kul här, eller?

1
Vad är väl en dag på jobbet? Den kan vara tråkig och trist och... ganska kul. Här ger humorproffset Karin Adelsköld sina tips för en roligare jobbvardag.