Sveriges Ingenjörers Anna Libietis Jacobson delade ut ”lönekuvert” till studenter vid KTH, för att uppmärksamma dem på vad man ska begära för ingångslön som ingenjör och värdet med att ha en kollektivavtalsansluten arbetsplats.
Den rekommenderade ingångslönen för civilingenjörer 2012 är 29 600 kronor i månaden. Men bara en tredjedel av de nyutexade kommer i normala fall upp i den rekommenderade ingångslönen på sitt första jobb – och särskilt svårt är det för tjejer.
Sveriges Ingenjörers Anna Libietis Jacobson delade ut ”lönekuvert” till studenter vid KTH, för att uppmärksamma dem på vad man ska begära för ingångslön som ingenjör och värdet med att ha en kollektivavtalsansluten arbetsplats.
Den rekommenderade ingångslönen för civilingenjörer 2012 är 29 600 kronor i månaden. Men bara en tredjedel av de nyutexade kommer i normala fall upp i den rekommenderade ingångslönen på sitt första jobb – och särskilt svårt är det för tjejer.
– Jag tror att man som student har ganska dålig koll dels på vad man ska begära och dels hur det faktiskt är, att kvinnor generellt får lägre lön, säger Anna Persson som pluggar tredje året på programmet Civilingenjör och lärare på KTH.
Anna Persson studerar tredje året på programmet Civilingenjör och lärare på KTH.
Hon har precis fått ett lönekuvert i sin hand, där det står att hon tyvärr inte fick rätt lön. Orsaken? Att hon är kvinna.
Utdelningen av de fejkade lönekuverten är en del i en kampanj från Sveriges Ingenjörer, för att öka landets teknologers medvetenhet om vad man egentligen ska begära som ingenjör – och vilka skillnader som finns mellan könen. 500 lönekuvert delas ut vid KTH. Lika många vid de andra tekniska högskolorna i landet.
En del får rätt lön. Andra får hög lön – men har en arbetsgivare utan kollektivavtal och kan på så vis förlora upp emot 100 000 kronor om året, enligt lönebeskedet. Och några får 900 kronor för lite, för att de är tjejer.
– Ingenjörer är eftertraktade på arbetsmarknaden och våra studenter ska veta vad de är värda när de kommer ut i arbetslivet. Det handlar både om rätt lön och rätt anställningsvillkor, säger Anna Libietis Jacobson, studentrådgivare på Sveriges Ingenjörer.
Så vad ska man egentligen begära då, när det första jobbet dyker upp? Sveriges Ingenjörers rekommenderade ingångslön för civilingenjörer 2012 är minst 29 600 kronor i månaden. För högskoleingenjörer minst 28 100 kronor.
Rekommenderade ingångslöner för högskoleingenjörer och utfall av ingångslönerna genom åren. (Klicka på bilden för större version) Källa: Sveriges Ingenjörer.
Men samtidigt var det bara 31 procent av civilingenjörerna och 36 procent av högskoleingenjörerna som kom upp i den rekommenderade ingångslönen förra året (klicka på diagrammen till höger för att se hur den rekommenderade ingångslönen och utfallet har utvecklats genom åren för högskoleingenjörer respektive civilingenjörer).
Just i Stockholm var det lite vanligare än i övriga landet, men även här fick bara 42 procent den rekommenderade ingångslönen förra året.
Rekommenderade ingångslöner för civilingenjörer och utfall av ingångslönerna genom åren. (Klicka på bilden för större version) Källa: Sveriges Ingenjörer.
Faktum är att man som blivande ingenjör inte ens förväntar sig att komma upp i den rekommenderade ingångslönen.
– Det som är intressant är att männen förväntar sig mer än kvinnorna för både civilingenjörer och högskoleingenjörer, men ingen av dem förväntar sig att komma upp i rekommenderad ingångslön, säger Cecilia Fochsen, statistiker på Sveriges Ingenjörer.
Männen som tar examen som civilingenjörer i år, förväntar sig i snitt 28 390 kronor i månaden, medan kvinnorna förväntar sig 27912 kronor – båda en bra bit under rekommendationen på 29 600 kronor i månaden, enligt Sveriges Ingenjörers studentenkät 2011.
Anna Persson, som precis fått ett lönekuvert i sin hand och som också är förtroendevald i studentkåren på KTH, tror att studentens vana av att ha en låg standard vara en förklaring till att man inte förväntar sig mer.
– Går man från CSN till att bli heltidsanställd så tycker man att man plötsligt har jättemycket pengar i alla fall, och då är det kanske svårt att veta vad man ska begära, säger hon.
– Det kan ju också handla om vilket företag man hamnar på. Är det ett företag där man känner att det är världens chans för karriären att komma in, då tror jag att i alla fall jag skulle acceptera en lägre lön. Då vet jag att erfarenheten av att ha arbetat på det företaget kommer att vara mer värt i slutändan. Det är en aspekt som jag tror påverkar. Men man ska självklart inte nöja sig med vad som helst i alla fall.
Samtidigt är den rekommenderade ingångslönen tänkt lite som en hävstång, berättar den som gav Anna Persson hennes kuvert, Sofia Nordgren, Sveriges Ingenjörers studentkontakt på KTH och sistaårsstudent på civilingenjörsprogrammet i medicinteknik.
– Tanken är ju att det ska finnas en marginal. Man ska gå in högre i förhandlingen och så ska man mötas någonstans. Och så kanske man hamnar lite under, och andra hamnar lite över. Men man måste ha någon sorts utgångspunkt, säger hon.
Sofia Nordgren, studentkontakt för Sveriges Ingenjörer på KTH.
Sofia Nordgren själv tycker att hon är värd mer än den rekommenderade ingångslönen, och siktar på att få minst 30 000 på sitt första jobb när hon är klar om ett år.
– Min pojkvän tog examen för några år sedan som högskoleingenjör, så jag tävlar lite med honom. Förhoppningsvis ligger vi båda runt 30 000 om ett år när jag är klar. Jag tror att man måste vara lite kaxig. Sedan om man hamnar på 29 000 så är det hyfsat bra ändå, säger hon.
Den rekommenderade ingångslönen är ju 29 600. Är du nöjd om du inte kommer upp i den?
– Egentligen inte. Men det är ju lite svårt, eftersom man inte har haft något jobb tidigare och man hellre vill ha ett jobb än att gå arbetslös. Men ingångslönen sätter ju standarden för hela den framtida löneutvecklingen, så man ska nog inte nöja sig med så mycket under den rekommenderade i alla fall.
Anna Persson, som enligt lönebeskedet fick lägre lön för att hon är kvinna, har två år kvar av sina studier och är inte lika nära arbetsmarknaden som Sofia Nordgren. Men hon har ändå börjat fundera på vad hon egentligen kan förvänta sig.
– Det är klart att jag skulle bli missnöjd om jag fick lägre lön än genomsnittet. Då skulle det kännas jobbigt. Så nu har jag nog tagit sikte på de här siffrorna som Sveriges Ingenjörer rekommenderar, säger hon.
Så du vill ha lite högre än den du fick i kuvertet?
– Ja precis, lite högre. 900 kronor i alla fall.
Läs mer:
» Sveriges Ingenjörers information om ingångslöner
Peter Alestig Blomqvist
21 kommentarer
[…] Hur det såg ut när kuverten delades ut kan du se här (http://www.jnytt.se/nyhet/47350/delade-ut-fejkade-lonekuvert) och här (https://ingenjoren.se/2012/05/vad-ar-ratt-ingangslon-som-ingenjor/). […]
Nu är ju detta en väldigt gammal tråd, men vill ändå påpeka SiV’s inlägg.
Är det ändå inte så, handen på hjärtat, att montörerna jobbar 3- eller 5-skift också, dvs natt-, och helgarbete?
Om jag jobbar natt och helg så har jag alltid 100 procent plus ett extra startarvode, utöver den grundlönen SiV pekar på.
Man bör även räkna med möjlighet till övertidsersättning, bonus, vinstdelning och pensionsinbetalningar. Det går inte enbart att stirra sig blind på grundlönen, det är totala ersättningen som är intressant. Har man också förmånen att få resa till andra länder (Kina, USA, sydamerika) och kan kombinera arbete med fritid, så kan det vara så att resekostnaderna för flyg och hotell kan innebära ett antal extra månadslöner per år.
länken längst ner fungerar inte…
http://www.sverigesingenjorer.se/Om-forbundet/Sa-tycker-vi/ingangslon/
Hej! Här är det senaste som förbundet lagt upp om det här på sin sida. Ursäkta att länken inte funkar men eftersom den här infon byts ut kontinuerligt så blir länkarna till slut ”för gamla”.
MVH
Redax
Jaså kvinnor får lägre lön för att de är kvinnor?
Bevis för det tack!
Det stämmer nämligen inte alls.
Varför inte anställa bara kvinnor i så fall och få lägre lönekostnader?
900+arbetsgivaravgifter, tjänstepension med mera blir mycket pengar att spara per månad.
Är det inte dags att skrota den här lönemyten nu
Jag är högskoleingenjör, klar med utbildningen 2005, kvinna, fick mitt första jobb hos offentlig arbetsgivare direkt när utbildningen var slut med en ingångslön på 24 000 kr, 25 år gammal. Jag var jättenöjd. Märkte dock efter tre år att min lön låg ca 10 000 kr under de andras löner med liknande tjänster (bara män 55+). Jag fick inte upp lönen mer än ett par tusen, bytte därför arbetgviare. Idag jobbar jag fortfarande inom offentlig sektor, 32 år och lite drygt 40 000 kr rikare per månad…
Jag tror det handlar om att kunna marknadsföra sig själv och sina kunskaper och varför man är värd en högre lön. Detta är dock inte enkelt när man är ny efter sin utbildning och jag tror att man behöver vara lite ödmjuk inför sitt första ”riktiga” jobb.
Kanske kan en lite lägre lön uppvägas av mer semester, slippa pendla, stor flexibilitet i arbetstider eller årsarbetstid, frikostiga pensionsavtal eller att få träna en timme i veckan på arbetstid? Det mesta går att förhandla med en bra chef som ser både personalen i sig och de saker som personalen bidrar med i en helhet. Nöjd medarbetare=stannar längre på arbetsplatsen= säkrare investering för arbetsgivaren. Jag är mig själv närmast och passar det inte så byter jag till något bättre.
Svenska ingenjörslöner ligger ungefär i mitten av Europas löner. Vi slår östeuropa och delar av sydeuropa, men i övrigt ligger vi under. För mig är det helt orimligt att vi ska ligga under ex. Tyskland med 30% med tanke på den likande industri vi har här i Sverige. Kan tyska företag utveckla bilar och lastbilar med den lönen som dom erbjuder så kan svenska företag det också.
28 000 för en mellaningenjör? Suck.
Vissa av er tycker närmare 30 000 för en person utan erfarenhet är högt, visst det är det, men har vi brist i samhället eller inte? Låt marknaden styra, är man bristvara bör man inte oroa sig. Själv hade jag inga problem att komma upp över rekommenderad ingångslön.
Intressant att dagens civilingenjörer numera jämför sig med yrken som fabriksmontörer och liknande vid lönesättningen. Även intressant att många helt kapitulerat och accepterar så låga ingångslöner.
Ingångslönerna för ingenjörer verkar ha stått och stampat sedan år 2000, se min uträkning nedan. För övriga grupper på arbetsmarknaden ökar däremot ingångslönerna betydligt mer.
Hur går det ihop med det eviga tjatet om ingenjörsbrist som okritisk media och näringslivsföreträdare vill ge sken av? Om det verkligen vore brist så borde lönerna öka betydligt mer än vad de gör. Nuvarande löneökningstakt visar istället snarast på ett enormt överskott på ingenjörer.
I så fall inget konstigt med tanke på den vansinniga expansionen av utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna som skett de senaste ca 15 åren. Att döma av grafen i artikeln är det nu vi börjar se resultatet av denna expansion i ingenjörernas lönekuvert. Och det lär bli än värre framöver såvida inte antalet utbildningsplatser skärs ner mycket kraftigt, eftersom det varje år examineras betydligt fler ingenjörer än det finns kvalificerade arbeten att tillgå.
Så en halvering av antalet platser på civilingenjörsutbildningarna vore en lämplig start. Kanske något för Sveriges Ingenjörer att ha som målsättning?
Om utbildning lönar sig?
1. Du kommer med tiden med stor sannolikhet att ha en betydande löneutveckling.
2. Du har säkerligen enklare att byta jobb, vilket kan vara bra i många hänseenden.
3. Din dag består till stor del av jobb, med utbildning som passar in i vad du drömmer om kan du också se till att att denna jobbtid blir lika rolig som din fritid. Att ha kul och inspirerad är många ggr bra mycket viktigare än vad du tjänar. Sen passar inte alla jobb alla. Självfallet passar inte pluggandet
Ang
Ingångslönen är verkligen inte allt. Kan bara instämma med föregående talare, det är vad man gör sen som verkligen räknas.
Själv började jag jobba i dec 2009 men en ingångslön på 23500. Nu lite mer än två år senare har jag klättra något och kommit upp till 32000.
Verkligheten skiljer sig definitivt från vad som anges i denna artikel. Som nyutexaminerad är det svårt att stå upp i en lönesiskussionen då företagen ofta har fler intresserade till tjänsten och att man som nyexad inte kan visa upp direkta resultat för företaget utan detta räknar ofta med att man som nyexad skall ”börja leverera” efter en viss period.
Jag fick precis en anställning på ett större företag som utbildad civ.ing. Jag begärde 29.000 i ingångslön och blev nästan direkt skrattad i ansiktet. Ett tips som jag kan ge är att istället fokusera på extra lönesamtal ex. ett var 6mån (under 2år) och fokusera på övertidsersättning med mera. Se inte bara till bruttolön, se även till förmåner!
Det är en orimligt hög nivå för de flesta. Viktigare är att det finns möjlighet till bra löneutveckling. Första 10 åren bör man ligga på 5-10% snarare än 3%.
Ingångslönen sätter INTE standarden för hela den framtida löneutvecklingen, som nån påstår. Men man kanske måste byta jobb.
Lite lustigt att dom påpekar vikten av att jobba på en kollektivansluten arbetsplats. När jag kontaktade Sveriges Ingenjörer 2010 för att be om hjälp med att driva detta på min arbetsplats fick jag jaga ombudet i ett års tid utan att något hände. När dom till slut tog kontakt med arbetsgivaren gav dom upp försöken efter ett telefonsamtal med honom.
2011, över ett år senare tröttnade jag och sade upp mig. Skaffade ett nytt jobb på en arbetsplats där arbetsgivaren respekterar sina anställda.
Facket? Nej tack, kunde jag lösa en vettiv inkomstförsäkring utanför facket hade jag gått ur för längesedan. Tyvärr är villkoren usla på de privata alternativ av inkomstförsäkring som finns.
30 000 kr för någon som inte har någon arbetslivserfarenhet låter högt.
Själv startade jag med 22 500 år 2007 som ingångslön men efter att ha visat vem jag var så blev det ju snabbt ändring där till 25 ett halvår senare och 27 när jag jobbat ett år. Under 2008 eller om det var 2009 så landade jag på 32 och därefter 33. Här bytte jag jobb och fick då 37 som ett halvår senare blev 38 och för att i år 2012 tjäna 39500.
Jag vet inte hur det speglar sig mot den traditionella lönekurvan som ingenjör i Stockholm men för att komma till min anonyma poäng, ingångslönen är inte allt. Det är vad man gör efteråt som verkligen spelar roll.
Det är väldigt bra att det här uppmärksammas och att studenter får hjälp med att veta vad man ska begära, men verkligheten är ofta en lite annan. Jag kan tänka mig att vissa civ ing kan få den rekommenderade ingångslönen, men jag som jobbar som konsult inom miljöområdet är nu, efter fem års erfarenhet och med ett byte av jobb bakom mig, precis uppe i den rekommenderade ingångslönen. Och då ligger jag lite över medellönen i min region och inom mitt arbetsområde. Så att en helt nyexad skulle kunna kräva samma lön som jag har nu med mindre erfarenhet och med mindre kontaktnät känns väldigt märkligt. Vilket kanske också är något som man bör prata om..
Montörerna i vår fabrik, mellanstort industriföretag, tjänar mellan 27 och 29 tusen i månaden. Lönen är reducerad de första månaderna men är efter ett halvår uppe på 100%. Lönar sig utbildning?
Borde inte detta göras även bland högskoleingenjörer? Glöm inte bort oss på KTH ute i Haninge
Många andra fackförbund skriver in ökningar av lägstalönerna i kollektivavtalen för varje avtalsperiod.
Man kan roa sig med att se vad det hade haft för effekt för tex ingångslönerna för civilingenjörer:
Ingångslön år 2000: ca 24.000 kr
Genomsnittlig procentuell löneökning per år mellan år 2000–2012: 2.5%
=> Ingångslön år 2012: 24.000 kr * 1.025^12 = 24.000 kr * 1.348 = 32.277 kr
Och om man räknar med att löneökningarna var 3% per år istället blir det 34.218 kr. Lite skillnad mot de ca 27.000 kr som nu verkar gälla för år 2012. Det är alltså ca 27.000-24.000 kr = 3.000 kr i ökning sedan år 2000 i praktiken, jämfört med ca 34.218-24.000 kr = mer än 10.000 kr i ökning om ingångslönerna hade ökats upp med 3% per år.
Sådana ökningar av ingångslönerna hade i sin tur fått till följd att även lönerna för övriga ingenjörer pressats uppåt.