Civilingenjörer är en av de akademikergrupper som tappat mest i lön förhållande till industriarbetare. 30 år efter examen har skillnaden i vad som är kvar efter lån och utgifter minskat från 3,6 gånger högre 2005 till 3 gånger högre 2011. Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk direktör på Saco, tror att den kraftiga utbyggnaden av ingenjörsutbildningarna på högskolorna är en av förklaringarna.
Civilingenjörer är en av de akademikergrupper som tappat mest i lön förhållande till industriarbetare. 30 år efter examen har skillnaden i vad som är kvar efter lån och utgifter minskat från 3,6 gånger högre 2005 till 3 gånger högre 2011. Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk direktör på Saco, tror att den kraftiga utbyggnaden av ingenjörsutbildningarna på högskolorna är en av förklaringarna.
Utbildning har länge betraktats som en garanti för arbete och bra löneutveckling men de gemensamma analyser som Saco och Swedbank började genomföra för 25 år visade länge att akademikerna halkade efter i löneutveckling. Samtidigt fick industriarbetarna det allt bättre.
Studierna har sedan 80-talet genomförts var femte år och först 2005 visade resultaten att akademikernas köpkraft hade förbättrats. Årets rapport ”En ljusnande framtid…? som redovisar statistik från 2011 visar fortsatt förbättring för akademikerna.
Analysen i rapporten enkel. Frågeställningarna har varit: Hur har bruttolönerna utvecklats? Hur påverkar beskattningen bruttolönerna? Vad finns kvar när livets nödtorft – inbegripet studieskulderna tagit sitt?
Överlag har senare årskullar klarat sig allt bättre. Trettio år efter examen hade samtliga undersökta Saco-grupper som tog examen 1981 fått högre reala bruttolöner jämfört med kollegor som tog examen 1975 och 1978.
De grupper som har hållit ställningen som bäst betalda är civilingenjörer och jurister inom privat sektor men de har bytt plats. Civilingenjörer har både tre och sex år efter examen halkat ned till andra plats.
Jobbskatteavdragen har gynnat alla grupper men industriarbetarna har gynnats mer än de mest högavlönade akademikergrupperna.
Trettio år efter examen har samtliga 27 akademikergrupper som ingått i studien högre lön än industriarbetarna. Men för grupper med de högsta lönerna, bland dem finns civilingenjörer inom privat sektor, har gapet till industriarbetarna minskat.
Sedan 2005 har gapet mellan vad en industriarbetare och en privatanställd civilingenjör får kvar av lönen, efter att utgifter och lån är betalda, minskat från drygt 1,7 gånger till drygt 1,5 gånger tre år efter examen. För gruppen som tog examen för 30 år sedan har gapet minskat från 3,6 gånger till 3 gånger.
Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk direktör på Saco, tror att den kraftiga utbyggnaden av ingenjörsutbildningarna på högskolorna är en av förklaringarna.
– Andelen civilingenjörer på arbetsmarknaden har mångdubblats och i dag arbetar civilingenjörer inte enbart med teknikutveckling på högsta nivå. Det finns civilingenjörer på olika positioner i företagen och i många olika branscher. Numera drabbas också ingenjörer av varsel och nedskärningar och de har blivit mer konjunkturkänsliga än de var förr, säger han.
Rapporten visar att det finns en akademikergrupp som ur alla perspektiv är den stora förloraren. Gymnasielärarna har haft den svagaste löneutvecklingen både i kronor räknat och i jämförelse med industriarbetarna. Tre år efter examen har en gymnasielärare, efter lån och nödvändiga utgifter 7140 kronor kvar att leva av. En industriarbetare har drygt ettusen kronor mer.
– Det här är väldigt allvarligt och det handlar inte bara om lönerna för en enskild grupp. Det här är ett stort kollektiv som är viktigt för hur Sverige ska fungera i framtiden. Gymnasielärarna har en nyckelroll och deras dåliga löneutveckling är ett samhällsekonomiskt problem, säger Gunnar Wetterberg.
Karin Virgin
24 kommentarer
@Cecilia,
Jag undrar också vilka dessa ”väldigt många” är. Sedan överskattar man säkert vad de extra två årens utbildning ger i jämförelse med två års arbetslivserfarenhet.
Jag uppfattar en god blandning på arbetsplatsen som bra, som civilingenjör jobbar jag med högskoleingenjörer både över och under mig och det är erfarenhet och vilja som spelar mest roll, inte vem som har läst mest fortsättningskurser. Jag uppfattar att de flesta får den roll som de passar till, oavsett civilingenjör eller högskoleingenjör.
Visst, det kanske kan ses som lite slöseri att läsa de extra två åren, men det är ett mycket litet problem i sammanhanget.
På min arbetsplats ligger lönerna för de flesta mellan 30000 och 60000, jag tycker det är ganska bra betalt.
Hej Jenny
Även om Cecilia ännu inte presenterat någon forskning som stödjer hennes ”tes” så kan du ju framföra dina argument om det nu är så att du inte tror på det hon skriver. Det är precis så man för en dialog. Annars kommer man knappast någonstans. Tänk om stenåldersmänniskorna begärde stöd från forskning varje gång någon kom med ett nytt förslag så som t.ex. att man kan använda spjut för att jaga eller det fanns plantor som kunde kultiveras. Med ditt sätt att agera hade mänskligheten inte kommit långt.
”…de var överkvalificerade men samtidigt var nöjda vilket gjorde läget litet svårbedömt.”
Nog talar det mesta för att det under normala omständigheter är bättre att endast vara kvalificerad och samtidigt mycket nöjd.
MVH
Anna
Hej ghjk@ghjkl.com. Visst är det bäst om alla tycker att de har både rätt jobb, rätt kvalifikationer och är nöjda. Men visst vore det intressant om det fanns någon forskning som kunde säga något om det här. Precis som det vore intressant om det fanns forskning som visade varför så många struntar i att ta ut sin examen men ändå tycks få jobb. Betyder det att utbildningen egentligen är för lång och att det finns ett behov hos arbetsgivarna av ingenjörerna redan innan de har fått all den kunskap/de färdigheter som ingår i programmen? Så länge ingen har forskat på det så blir det mycket antaganden när det kommer till ingenjörsbrist eller inte, kvalificerade jobb eller inte. Och det nu är så att vi vräker ut ingenjörer så kommer ju också frågan om Sverige hade kunnat ha den avancerade industri vi har idag utan alla er ingenjörer.
MVH
Jenny
@Ola S / Joakim / Marcus:
Problemet är att det utbildas så många civilingenjörer att väldigt många tvingas ta lägre kvalificerade arbeten än deras utbildning motsvarar (något som tyvärr inte syns i arbetslöshetsstatistiken som Joakim hänvisade till). Många civilingenjörer har arbetsuppgifter som likaväl skulle kunna utföras av gymnasieingenjörer eller högskoleingenjörer. Och många tvingas ta arbeten som likaväl skulle kunna utföras av någon med en helt annan utbildning än en ingenjörsutbildning.
Det leder även till att de får lön därefter. Och eftersom lönespridningen är så liten i Sverige så drar det här ner lönerna för alla ingenjörer i Sverige.
Ni får gärna försöka förklara för mig varför ni tycker det är en god idé att utbilda så många ingenjörer att situationen jag precis beskrev uppstår? På vilket vis gynnas ingenjörerna av det?
Hej Cecilia! Har du någon forskning eller enkät eller något som stödjer din tes om att väldigt många får underkvalificerade jobb så skulle vi gärna titta på den. Det enda vi på redaktionen har sett i den vägen var en undersökning där ett antal medlemmar visserligen tyckte att de var överkvalificerade men samtidigt var nöjda vilket gjorde läget litet svårbedömt. läs mer här
MVH
JG
3 eller 3,6 gånger är båda för stora löneskillnader enligt min mening. Frågan är vad som är en rimlig löneskillnad, inte hur den har förändrats?
Ola S, även jag är inne på ditt spår. Det har varit för mycket diskussioner kring antalet utbildningplatser istället för hur kvalitén på utbildningen är samt hur det fungerar för ingenjörer i andra länder. Dessvärre kommer sannolikt inte Sveriges Ingenjörer ta denna puck. Det uppdraget är jobbigt, obekvämt och kommer bidra till att vissa ljusskygga personer kommer ut i rampljuset. Sveriges Ingenjörer vill inte stöta sig med etablisemanget. Nu är det tid för julbord. Personligen funderar jag på att gå ur förbundet. Det hjälper inte att gnälla och det hjälper inte att konstatera att inget har hänt efter 15 år.
Det verkar som att ni är inne på att vi skall utbilda färre så att civilingenjörer blir en bristvara (precis som läkare) och därigenom få upp lönerna.
Jag ser det som att antingen gör inte civilingenjörerna ett lika bra arbete längre eller så har vi inte kunnat förklara för arbetsgivarna att vi är värda mer.
Att använda industriarbeta löner som någon sort jämförelse tal för en civilingenjör tycker jag känns ålderdomligt.
Jag skulle hellre vilja se jämförelser med civilingenjörer i andra länder, tex Tyskland, Storbrittanien, Danmark, Norge ,Finland.
Det skulle ge oss medlemmar mer och ge vårt fackförbund en tankeställare (tror jag).
Det är väl bra med inkomstförsäkring, mm, men det vi vill ha är en bra lön och en löneutveckling som motsvarar den insats vi gör i de svenska företagen.
Det finns inga marknadskrafter som tyder på att det finns brist på ingenjörer. Ingenjörer får lägre lön än tex ekonomer, och har en sämre löneutveckling.
Det ända som jag ser som kan ge skenet av att det råder något som kallas för brist på ingenjörer är att företagen tillämpar priskontrol. Dvs har en lönestrategi och betalar bara en viss lön och om denna lön är lägre jämfört med andra arbeten så kommer ingenjörerna att söka sig bort från tekniska yrken.
I min årskull jobbar 50% av mina kursare med annat än teknik och 50% har flyttat utomlands. Dvs 25% jobbar i Sverige med teknik, så var är bristen? endast i betalningsviljan kan man urskilja en brist.
Vad gäller reallöneökningarna skulle jag vilja påstå mosatsen att svenska akademiker har haft en realönesänkning den senaste åren. Se på hur många årslöner som behövs för att köpa bostad tex, var har det gått ifrån? 2-3 årslöner till 5-10 årslöner.
Kan bara hålla med. Börja jobba för att höja lönerna, vi betalar för det!
Jag undrar hur följande kan stämma: ”en privatanställd civilingenjörs lön minskat från drygt 1,7 gånger till drygt 1,5 gånger tre år efter examen” ?
Efter civ.examen 2004 gick jag från kollektivarbetare till ingenjör på Volvo PV, lönen ändrades från ~25 000:- till 23 500:- , alltså lägre lön för civ-ing än montör. Efter tre år hade jag ca 1 gång lönen, ej 1,5gånger.
Generellt ligger löner för civ.ingenjörer och montörer på likvärdiga nivåer efter flera års arbete, både på VCC och Volvo AB. Och jag har väldigt bra koll på löner där.
Det är kortsiktigt tänkt att sura över att vi blir fler ingenjörer.
Om Sverige ska ha en chans att kunna fortsätta ligga långt framme så behöver vi fler, inte färre, ingenjörer på alla nivåer.
Lönen är inte alls dålig, arbetslösheten är låg och fler ingenjörer innebär högre tillväxt / fler jobb i andra branscher. Se även andra huvudnyheter från Sveriges ingenjörer mfl:
http://www.sverigesingenjorer.se/Aktuellt-och-press/Nyhetsarkiv/Pressmeddelanden/Lag-arbetsloshet-for-ingenjorer/
https://ingenjoren.se/2012/11/ingenjorerna-skapar-jobb-at-andra/
Nej, det utbildas inte alls för många ingenjörer. Låt oss inte bli protektionistiska utan släpp fram fler!
Tre gånger lönen! Det är ju sjukt mycket pengar. Kan man verkligen gnälla på att lönegapet är för litet då? Bisarrt!
En relevant sak är ju även att se till tiden för ekonomisk ”break even” för en ingenjörsutbildning kontra ett industrijobb. I artikelns beräkningar verkar man enbart ta hänsyn till CSN-lån.
Under de 5 åren som utbildningen pågår så har ju industriarbetaren ett jobb och drar in pengar, som ju kan läggas på hög.
Säg att på 5 år så får ingenjör 2 tusen i månaden i bidrag, och tar ett lån på 5 tusen. Industriarbetaren tjänar 17 tusen efter skatt. Om man är extremt positiv och antar att studenten punder två månader får ett lika välbetalt sommarjobb som industriarbetaren innebär det att förutom en skuld på 50 tusen för studenten så har industriarbetaren även tjänat 150 tusen extra per år. Eller 750 tusen under tiden för den 5-åriga utbildningen.
Men, man verkar inte alls ta hänsyn till att dessa 750 tusen måste tas ikapp i artikelns beräkningar. Man ser enbart till den betydligt mindre summan av CSN-lånet på ca 250 tusen.
För att en högskoleutbildning skall löna sig måste det finnas ett lönegap, och det lönegapet måste vara tillräckligt stort.
För att någonsin kunna komma upp i en motsvarande konomiskt standard måste man ha ett lönegap som först kompenserar för ränta på lånet samt förväntad avkastning på det extra kapital som industriarbetaren har, samt därefter ger ett ytterligare överskott så att det totala gapet i livstidsinkomst på 1 MILJON kan börja knapras in på.
Om man för skojs skull antar att räntor/avkastning motsvarar 0,3 ggr inkomsten, så innebär en sänkning från 1,7 ggr industriarbetarens lön till 1,5 ggr att tiden till ”break even” grovt sett fördubblas.
Ska det behöva gå så långt att en ingenjörsutbildning inte ens betalar sig och ingen väljer att studera till ingenjör innan vårt kära fackförbund öppnar ögonen och ser hur pass orimligt dagens höga antal utbildningsplatser är?
Ja vi ingenjörer är oroliga över att lönegapet till industriarbetarna minskar. Denna klyfta är otroligt viktig för att vi inte ska ångra de år då vi slog dank, rumlade runt och hade det allmänt gött som studenter istället för att som industriarbetarna slava vid det löpande bandet med en anställning som har en högst osäker framtid. Gapet till vd:arna bryr vi oss dock inte om! Vi vill bara inte riskera att misstas för arbetarklass!
Med facit i hand hade man haft det bättre på industrigolvet, betydligt mindre ansvar, fasta arbetstider, relativt god lön, ingen studieskuld och på många ställen till och med bättre arbetsmiljö!
Visserligen bara 26 år efter examen, men måste ändå säga att det är synd om industriarbertarna i Sverige, om de bara har 1/3 av min lön…
Exakt. Man verkar resonera att många medlemmar ger fler som betalar förbundets anställda. (Sammanslagningen med Ingenjörsförbundet gjorde detta extra tydligt.)
Sen hävdas det centralt att ett större förbund får en högre röst, men stämmer verkligen det då man representerar en kategori som inte är lika ”unik”? Vill man representera många medlemmar kan man jobba för Unionen..
Jämför med läkarna som enträget hållit emot en utbyggnad av läkarutbildningen. Inte för inte som många landsting tvingas betala fantasilöner för stafettläkare.
Någon som hört talas om stafettingenjörer..?
Nej, tror snarare att en lagom ingenjörsbrist, som gav bättre löneutveckling skulle göra att det fanns förståelse för att betala en något högre avgift och öka engagemanget för facket.
Cecilia, det är ännu värre än så. Likt Svenskt Näringsliv så driver Sveriges Ingenjörer utredningar med de driver inte sakfrågor som de själva står för. Alltså missar man helt att kvalitén på en civilingenjörsutbildning har sjunkit och speciellt vad det beror på. Om man gör ett studiebesök på utbildningsplatserna ser man eleverna får inte använda eller lära sig moderna verktyg som är en förutsättning för att vara effektiv i industrin.
Vem driver frågan att universitet och högskolor ska ge studenten kunskaper och färdigheter om verktyg och metoder som används i industrin? Det fungerar inte idag eftersom de som arbetar på universitet och högskolor har många gånger aldrig arbetat i industrin.
Cecilia, vadå? Ska vi bli som läkare, som begränsar antalet platser med målet att höja egna statusen? Dit vill i vart fall inte jag gå..
Högst relevant känns väl brytpunkten, hur många år efter examen en akademiker går från att förlora på sin utbildningen till att han/hon börjar tjäna på den (i konterade pengar mätt givetvis, möjlighet till annat arbete är en annan grej). Gärna också mätt i pengar per timme, snarare än månadsinkomst.
@Cecilia: Väldigt träffande iakttagelse! Skulle gärna vilja höra ett svar på det från förbundets sida.
Spot on, Cecilia! Kunde inte sagt det bättre själv.
”Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk direktör på Saco, tror att den kraftiga utbyggnaden av ingenjörsutbildningarna på högskolorna är en av förklaringarna [till den dåliga löneutvecklingen för ingenjörer].
– Andelen civilingenjörer på arbetsmarknaden har mångdubblats och i dag arbetar civilingenjörer inte enbart med teknikutveckling på högsta nivå. Det finns civilingenjörer på olika positioner i företagen och i många olika branscher.”
Med andra ord: Det utbildas alldeles för många ingenjörer, och det leder till lägre kvalificerade arbeten och lägre lön för ingenjörerna.
Då kan man ju fråga sig varför Sveriges Ingenjörer ständigt är ute i media och påstår att det är ingenjörsbrist, samt propagerar för ytterligare expansion av antalet platser på ingenjörsutbildningarna? Det är ju tydligt från artikeln att det är extremt negativt för förbundets medlemmar.
Problemet är väl att det på Sveriges Ingenjörers i huvudsak arbetar ekonomer och jurister, och de drabbas inte själva av de negativa effekterna som ett överutbud av ingenjörer för med sig. De är istället främst intresserade av att förbundet får många medlemmar och därmed medlemsintäkter, så de kan höja sin egen lön.