Sveriges Ingenjörer tycker att kollektivavtalen behöver förnyas och anpassas bättre till arbetsmarknaden. Därför bjuder förbundet in andra fackförbund och arbetsgivarorganisationer till samtal och förhandlingar om framtidens avtal.
Sveriges Ingenjörer tycker att kollektivavtalen behöver förnyas och anpassas bättre till arbetsmarknaden. Därför bjuder förbundet in andra fackförbund och arbetsgivarorganisationer till samtal och förhandlingar om framtidens avtal.
Arbetsmarknaden i Sverige skiljer sig i dag på många sätt från hur den såg ut för 20 år sedan. Allt fler jobb kräver utbildning och de enklare jobben har försvunnit utomlands. Inom IT- telekom och teknikområdet växer det hela tiden fram nya företag som bygger på innovationer.
2012 startade 56 000 nya företag inom tjänstesektorn, tio år tidigare startade 31 000. Inom industrin sker samma utveckling. 2002 startade knappt 6 000 företag och förra året startade omkring 10 000 företag. En del växer snabbt och etablerar sig också utomlands.
För många nya företag är det inte självklart att teckna kollektivavtal.
Camilla Frankelius
– Avtalen kan uppfattas som stela och dåligt anpassade till företagens villkor. De kräver större rörlighet och deras anställda, ofta unga akademiker, har andra krav och prioriteringar än äldre generationer har haft, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.
Hon menar att många unga akademiker vill ha trygghet men också möjligheten att utvecklas på jobbet och belönas för sina prestationer.
I de allmänna villkoren i kollektivavtalen, spelreglerna på arbetsmarkanden, som reglerar anställningsförhållanden som till exempel arbetstid, övertid, restidersättningar och tjänstepensionen görs mindre justeringar och kompletteringar vid varje avtalsrörelse.
– Men avtalen vilar på en grund som lades för många år sedan när arbetslivet och det svenska samhället såg helt annorlunda ut. Globaliseringen är ett exempel på hur arbetsmarknaden har förändrats. Vi har många fler utländska företag i Sverige och anställda jobbar periodvis i andra länder, säger Camilla Frankelius.
Hon menar att rörligheten också är en trygghet för de anställda eftersom erfarenhet från olika arbetsplatser och miljöer ger större möjligheter att hitta nya jobb när det inträffar strukturförändringar som tvingar företag att säga upp anställda.
Därför har nu Sveriges Ingenjörer tagit initiativet till samtal, och så småningom förhandlingar, om nya kollektivavtal som ska fånga upp både de behov som arbetsgivare och anställda har.
Arbetet startade redan i november förra året med en debattartikel i Dagens Industri. I somras bjöd Sveriges Ingenjörer in de stora fackförbunden och arbetsgivarna till ett möte i Almedalen för att diskutera behovet av nya kollektivavtal.
– Reaktionerna är positiva och det är fler än vi som tycker att det är dags att tänka nytt. Givetvis är det här ett arbete som kommer att ta tid, säger Camilla Frankelius.
Med treåriga avtal som slöts i början av 2013 finns det framöver ett fönster att diskutera frågor som inte handlar om lönenivåer. Inför nästa avtalsrörelse 2016 blir positionerna mer låsta igen.
I debattartikeln i Dagens Industri skriver Camilla Frankelius och Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer, ”Vi ser framför oss en modell med ett avtal som sträcker sig över alla sektorer och omfattar hela arbetsmarknaden, för vår del ett ingenjörsavtal”.
Är det rimligt att ingenjörerna på arbetsmarknaden, oavsett om de jobbar kommunalt, statligt eller privat, har ett gemensamt avtal?
– Ja, vi tror det. Men det handlar givetvis inte bara om ingenjörer. Vi hoppas att vi kan komma överens om ett avtal med allmänna villkor för akademikerna på arbetsmarknaden, säger Camilla Frankelius.
Efter årsskiftet startar arbetet på allvar och det kommer att ske på flera nivåer samtidigt. Dels kommer förbundet bjuda in fack och arbetsgivare för fler samtal, och så småningom förhandlingar. Samtidigt kommer förbundet att bjuda in små- och medelstora företag som inte har tecknat kollektivavtal för att hör deras synpunkter och låta dem berätta om sina behov.
Karin Virgin
5 kommentarer
Hej,
När det gäller arbetet med att förnya kollektivavtalen gäller det självklart även den offentliga sektorn. I den träff som ägt rum deltog företrädare för Sveriges Kommun och Landsting och Arbetsgivarverket. Dialog kommer även framledes att föras med dem. Just denna rrtikeln har en tyngdpunkt på privata sektorn och belyser den problematik som råder där. Vill passa på att lyfta fram den debattartikel som vi för ca ett år sedan hade gemensamt med Sveriges kommuner och landsting, där vi lyfte fram vikten av den kommunala ingenjören som avgörande för framtidens välfärd och att skapa bra arbetsvillkor.
Eva
Förhandlingschef offentliga enheten
Hej
Jag är idag medlem hos er men saknar egentligen ”behörighet” (har en sk teknisk specialkurs, gymnasiet), vad kommer detta att innebära för mig? Tyvärr är det så att man inte känner sig helt hemma i SI idag, löneutvecklingen inom kommunal verksamhet inriktar sig helt på högskolepoäng, och då blir man tyvärr utan år efter år. Arbetsgivarens åsikt är denna ”att bara för att du utför en ingenjörs arbete innebär detta inte att du kan få lön därefter…”
Suck!
Hej!
Arbetets svårighetsgrad och hur väl man utför sina arbetsuppgifter ska i högsta grad påverka lönen. Kontakta förbundets rådgivning för att få mer stöd och underlag inför ditt lönesamtal.
/Redaktionen
Detta låter som musik – det rör på sig på alla håll och kanter – och det är verkligen på tiden!
Måtte den sången aldrig mer tystas!
Hej!
jag undrar när Sveriges ingenjörer skall förnya kollektivavtalet för ingenjörer inom kommun och landsting. Vi är många som undrar om det är bara den privata sidan inom Sveriges ingenjörer som ni arbetare och representerar?