Inte bara Sveriges Ingenjörer med sina nordiska systerorganisationer är emot planerna på ett europeiskt yrkeskort för ingenjörer. Fler har blivit tveksamma.
Inte bara Sveriges Ingenjörer med sina nordiska systerorganisationer är emot planerna på ett europeiskt yrkeskort för ingenjörer. Fler har blivit tveksamma.
Medan Sveriges Ingenjörer och de nordiska systerorganisationerna redan tidigare har meddelat att man inte förespråkar ett europeiskt yrkeskort för ingenjörer har Federation of National Engineering Association, Feani, tillhört dem som vill se ett sådant bli verklighet. Men i dag är läget annorlunda. Det finns en motsättning i frågan även inom Feani nu, berättar Laila Abdallah, utredare på Sveriges Ingenjörer.
– Feani driver inte längre på för att införa det europeiska yrkeskortet och är också tveksamma till att införa det, säger hon.
Enligt förslaget från EU kan ett yrkeskort för ett antal olika yrkesgrupper, däribland läkare, sjuksköterskor och ingenjörer, kunna finnas från och med januari 2016. EU menar att ett sådant kort skulle gynna yrkesgrupperna genom att förenkla rörligheten inom Europa. Ingenjörsrepresentanter i bland annat Tyskland, Irland och Kroatien ser fördelar med ett europeiskt yrkeskort. Laila Abdallah och Sveriges Ingenjörer ser dock inte att det skulle gynna svenska ingenjörer.
– Enkelt kan man säga att ju mer reglerad yrkesgruppen är i ett land, desto mer positivt inställd verkar man vara till ett europeiskt yrkeskort. Men i vissa länder kan det även handla om att en reglering kan underlägga rörligheten för ingenjörer, som till exempel de östra delarna av Europa. I de nordiska länderna är ingenjör inte en reglerad yrkestitel och våra svenska ingenjörer är redan rörliga på den internationella arbetsmarknaden. Därför har vi inte samma behov av ett yrkeskort, säger Laila Abdallah.
Det som talar emot ett yrkeskort är att det skulle innebära mer byråkrati, mer administrativa kostnader och mindre flexibilitet för ingenjörer att växla mellan olika branschområden, säger Laila Abdallah. Hon är orolig för att det skulle skapa ett trubbigt system som inte motsvarar den verklighet som ingenjörer faktiskt befinner sig i, där man går in och ut i olika branscher och kanske inte alls sysslar med det som är ens utbildningsbakgrund.
– Jag är rädd att det skulle kunna motverka hela grundsyftet om den fria rörligheten, säger hon.
Men en fördel med ett europeiskt yrkeskort för ingenjörer, om det skulle få ett större genomslag, skulle vara att det kunde påverka genomströmningen bland svenska ingenjörsstudenter positivt, tror Laila Abdallah.
– Det skulle kunna leda till att fler svenska ingenjörsstudenter tog ut sin examen, säger hon.
Tidigare i april lämnade utredaren Sara Bratberg över ett betänkande om yrkeskvalifikationsdirektivet, där arbetet med yrkeskortet är en del, till regeringen. Men om det blir ett europeiskt yrkeskort eller inte ska EU-kommissionen först avgöra. Det dröjer sannolikt till hösten innan det kommer ett sådant beslut och först då kan det bli klart om ingenjörer kommer att tillhöra dem som blir först ut med att kunna ansöka om ett, i januari 2016.
Läs tidigare artikel: ”EU inför yrkeskort för ingenjörer”
Ania Obminska
