Foto: Thinkstock/yacobchuk
Det lönar sig dåligt att utbilda sig i Sverige jämfört med många andra länder. Av 23 rika OECD-länder har Sverige den lägsta utbildningspremien.
Det lönar sig dåligt att utbilda sig i Sverige jämfört med många andra länder. Av 23 rika OECD-länder har Sverige den lägsta utbildningspremien.
Stiftelsen Entreprenörskapsforum har i en ny rapport jämfört utbildningspremien, alltså hur mycket man tjänar på att läsa en högskoleutbildning, i Sverige och 22 andra OECD-länder.
Sammanställningen visar att den som pluggar på högskola i Sverige får drygt fyra procent högre lön för varje utbildningsår. Skillnaden är stor mellan Sverige och USA som ligger i topp. Där ger varje utbildningsår 11 procent högre lön. I Tyskland, ett land som Sverige ofta jämför sig med, är utbildningspremien omkring 10 procent.
Enligt rapporten har det sedan 1990-talets början skett en markant försämring av matchningen på den svenska arbetsmarknaden. För arbetsgivarna är det betydligt svårare att hitta arbetskraft med rätt kompetensprofil i dag jämfört med för 25 år sedan. Det är paradoxalt eftersom andelen högskoleutbildade har stigit med 100 procent sedan början 1990-talet.
Johan Eklund
– Mycket talar för att utbildningssystemet inte förmår att tillgodose behovet av kompetens på arbetsmarknaden, i synnerhet inom näringslivet, säger Johan Eklund, vd för Entreprenörskapsforum och professor vid Jönköpings internationella handelshögskola.
Han menar att universitet och högskolor i för stor omfattning har satsat på utbildningar som attraherar studenter, istället för de som ger jobb.
– Den låga utbildningspremien i kombination med dålig matchning leder inte till att unga ser utbildning som en investering. Det finns ett alldeles för svagt incitament för att välja en utbildning som efterfrågas av arbetsgivarna, säger Johan Eklund.
Han hänvisar också till andra studier som visar hur liten skillnaden mellan produktivitet och lön är i Sverige.
– De som producerar mer tjänar inte särskilt mycket mer och det finns flera förklaringar till det. Dels den låga utbildningspremien dels det svenska skattesystemet med en progressiv skatteskala.
Johan Eklund tror att lösningen för att få upp utbildningspremien i Sverige är om en kombination av åtgärder.
De höga ingångslönerna i Sverige, främst för de grupper som står utanför arbetsmarknaden i dag, måste bort anser han. Lägre ingångslöner ger fler arbetsgivare möjlighet att anställa, menar Johan Eklund.
– Det handlar helt enkelt om att skapa större lönespridning på arbetsmarknaden. Vi måste också fundera på hur vi beskattar arbete och dessutom behöver utbildningssystemet i Sverige reformeras, säger han.
Näringslivet och högskolorna driver tillsammans kampanjer för att locka unga bland annat till ingenjörsprogram. Det tror Johan Eklund har en begränsad effekt.
– Lösningen är inte mer information. Unga behöver istället starkare incitament för att välja de utbildningar som efterfrågas av arbetsgivarna. En högre utbildningspremie kommer ge större effekt än informationskampanjer, säger han.
Karin Virgin
6 kommentarer
Den låga utbildningspremien skriver Världsbanken om i en rapport nyligen – svenska företag efterfrågar högskolekompetens men kan inte utnyttja den för att höja produktiviteten. Och när jag ser tillbaka på mina senaste 30 år i industrin kan jag bara instämma. Utbildningen var viktig när man anställdes, men sedan? Fokus har mer och mer hamnat på att dra ner på alla kostnader – inte på att höja produktiviteten. Resultatet blev en organisation där en allt större del av tiden gick åt till att lösa triviala problem som inte kräver civilingenjörskompetens.
”Näringslivet och högskolorna driver tillsammans kampanjer för att locka unga bland annat till ingenjörsprogram.”
Lägg till Sveriges Ingenjörer till listan av intresseorganisationer som driver den agendan.
Syftet från Svensk Näringsliv är att pressa ner lönerna för ingenjörer ytterligare. Syftet från Sveriges Ingenjörer är att växa som förbund och få mer medlemsintäkter så de som är anställda på kansliet kan öka sina egna löner.
De enda som förlorar på detta är ingenjörerna. Deras löner har kollapsat totalt de senaste 15 åren. Men det är som vanligt ingen som lyssnar på dem.
Det lönar sig inte att ta risker i Sverige. Vi har ett stort skattetryck pga att den höga välfärden drar mycket pengar. Facken håller uppe ingångslönen för nyutbildade som inte har erfarenheten att fatta speciellt bra beslut än. De med utbildning och erfarenhet tjänar inte speciellt bra då skattesystemet är så utjämnande. I Sverige måste vi konkurrera med hög teknisk nivå på produkter för export då vi är ett högkostnadsland. Detta kräver stora företag för att samla många med stor kunskap som ska samarbeta. För att främja samarbetet behöver man vara hyfsat jämlik även i lön. Ska man starta eget finns det därför nästan ingen som har hunnit samla pengar nog att finansiera sin egna lön, och företagsuppbyggnad, patent komplex utveckling mm, än mindre anställa en handfull dyra personer till med hög utbildning och erfarenhet. Man får dessutom bra betalt direkt på första jobbet. Lönen är en planekonomisk fördelning av lönsamheten. Den tillfaller inte den som är är duktigast eller lönsam på ett marknadsmässigt sätt. Tom så har det blivit modernt att förhandla bort övertiden så det spelar inen roll om du jobbar mer än andra, vilket det åtminstone gjorde förr. Lönepåslag med en årlig procentsats, lika för alla, driver inte risktagande. Jämför fotbollsproffs i stället, snacka om att det lockar små killar mot ära och förnöindande hög ekonomisk ersättning. Men vad är oddsen att bli fotbollsproffs. Högre oss att bli ingenjör. Men till vilken ära(?) Men trygghetspolitik med lika till alla, kontra konkurrenspolitik med vinnare som roffar åt sig, är en tradeoff. Det ena utesluter det andra. Jag instämmer med Mikael, till exempel lönar det sig inte att stjäla om alla har lika mycket pengar. Däremot anser jag att vi alla måste skapa mekanismer där det lönar sig att göra det viktiga framför det oviktiga. Då blir hela landet effektivare. Därför är det viktigt att belöna viktiga och efterfrågade jobb med högre lön så att ungdomar satsar på den utbildning som blir mest lönsam. Det är bra för landets lönsamhet.
Det ger ju inte ens en premie att studera. Jag har lägre lön efter ca 4-5 års studier (ca 1 år komvux och 3-4 år universitetsstudier till ElektroIngenjör + lite fristående programmeringskurser) än vad jag skulle ha haft om jag hade jobbat kvar på samma arbete som jag hade innan jag i 30 årsåldern utbildade mig till Ingenjör. Ursprungligen har jag yrkesskola El-Tele och arbetade som provare och tekniker. Nu arbetar jag som provare och träffar ibland gamla arbetskamrater som jobbar kvar på samma arbete som jag hade innan jag läste till Ingenjör men dom har högre lön än vad jag har. Så det känns lite bittert att först studera och sen endast få jobb som ger sämre lön än om jag inte hade studerat utan jobbat kvar som tekniker.
Roligare jobb och valfrihet är premier i sig. Plus att ett jämlikare samhälle är bättre för alla i längden.
Ett enormt politiskt riktat ”svar” från näringslivet, som vanligt.
Svenska ingångslöner är inte särskilt höga (jämför med exempelvis USA och Tyskland såsom i exemplen) och att starta en livegen underklass genom minimilöner har aldrig gynnat någon utom arbetsgivaren.
Vidare så kanske utbildningarna i Sverige inte riktigt är i par med vad verkligheten behöver, men den största anledningen till varför ”utbildningssystemet inte förmår att tillgodose behovet av kompetens på arbetsmarknaden, i synnerhet inom näringslivet” är att arbetsgivare, i synnerhet inom näringslivet, nu för tiden vill ha 30-åriga ingenjörer med 20 års arbetslivserfarenhet och som har doktorsexamen i just deras företags specialitet. Det finns bevisligen ett överskott av duktiga ingenjörer på marknaden – företagarna är bara inte intresserade av ens den mest ytliga kompetensutvecklingen för nyanställda utan förväntar sig att det finns den ’perfekta personalen’ tillgänglig på arbetsmarknaden.
Varför utbildningspremien är så låg, slutligen, kan man förstås spekulera i. En anledning kan vara att Sverige är ett tämligen välutbildat land där konkurrensen är hög och ”alla” runtomkring har lika hög utbildning de. Att jämföra med USA i det läget där det på somliga platser är tillräckligt att ha gjort motsvarigheten till vårt gymnasium för att studsa upp i lön är en aning missvisande. Däremot bör man förstås syna varför vi ligger så dåligt till i jämförelse med Tyskland – särskilt som svenska ingenjörer i allmänhet är mycket eftertraktade utomlands även om våra inhemska arbetsgivare tycks klassa ned oss väldeligen.