Foto: Thinkstock/Strahil Dimitrov.
Hur ska företag i hela världen kunna arbeta för mer socialt ansvar om det saknas en gemensam syn på vad som är socialt ansvar? Ett genombrott kom 2010 med en internationell standard. Kristina Sandberg och Staffan Söderberg får Sveriges Ingenjörers miljöpris för sina ledande roller i arbetet med ISO26000.
Hur ska företag i hela världen kunna arbeta för mer socialt ansvar om det saknas en gemensam syn på vad som är socialt ansvar? Ett genombrott kom 2010 med en internationell standard. Kristina Sandberg och Staffan Söderberg får Sveriges Ingenjörers miljöpris för sina ledande roller i arbetet med ISO26000.
Som miljöchef och senare hållbarhetschef på Skanska arbetade Staffan Söderberg nästan dagligen med flera internationella standarder. En av de viktigaste var en hållbarhetsstandard för att redovisa företagets hållbarhetsarbete. Men redovisning är bara en del av miljöarbetet. För att kunna fokusera på rätt saker och prioritera rätt krävs det en standard för vad som är ett socialt ansvarstagande och vad som gynnar en hållbar utveckling. Det var något som Staffan Söderberg saknade.
Staffan Söderberg
– När den internationella standardiseringsorganisationen ISO tog initiativet till ISO 26000, en internationell standard för socialt ansvarstagande blev jag genast intresserad. Jag hade begränsad erfarenhet av standardiseringsarbete men däremot stor kunskap om hållbarhetsfrågor från ett företagsperspektiv, säger Staffans Söderberg.
Staffan började som ordförande för den svenska delegation på 60 personer som diskuterade och formulerade Sveriges synpunkter på varje utkast som togs fram. Delegationen representerades av en rad intressegrupper som industrin, fackförbund, frivilligorganisationer, forskarsamhället och myndigheter.
Sverige blev tillsammans med Brasilien de länder som dessutom tog på sig ansvaret att leda arbetet. Staffan blev till vice ordförande för hela internationella gruppen och huvudsekreterare i gruppen blev Kristina Sandberg, civilingenjör i kemiteknik.
Kristina Sandberg
– Jag arbetade på SIS, en organisation som leder arbetet med standarder i Sverige. Att vara huvudsekreterare i ISO-projektet innebar i stort sett att jag var projektledare för hela det internationella arbetet. Jag ansvarade för att arbetet drevs framåt, att vil följde projektplanen, att det fanns förutsättningar för förhandlingar och konsensusprocesser, att vi följde de regelverk som finns inom ISO och att vi följde våra deadlines, säger Kristina.
Arbetet drevs under fem år av den internationella gruppen med 450 experter från 99 länder och 40 internationella organisationer. Till varje utkast kommenterades och diskuterades alla synpunkter under gemensamma möten.
– Ingenting i texten beslutades genom omröstning. Det var konsensus som gällde och det innebar i praktiken att alla länder inte alltid blev nöjda, men inga synpunkter viftades bort. Vi som kom från Sverige hade stor nytta av vår konsensuskultur. För vissa länder var det mer ovant, säger Staffan Söderberg.
Ingen fråga var heller lättsmält. Nästan alla krävde komprimisser eftersom kulturen men också nationella lagar skiljer sig åt mellan länderna. Kristina minns särskilt det sista mötet kring frågor om mänskliga rättigheter.
– Ett antal länder från gulfregionen kunde inte acceptera det avsnitt som handlade om diskriminering på grund av sexuell läggning. Många länder, bland andra Sverige, kunde inte tänka oss skrivningar som inte tog hänsyn till detta. Det blev en rejäl utmaning men vi lyckades till slut nå fram till en bra kompromiss.
När arbetet blev färdigt 2010 hade expertgruppen tagit emot och diskuterat 25 000 skriftliga kommentarer. Det var den mest komplicerade process som ISO någonsin genomfört och den största intressediologen om socialt ansvarstagande.
ISO 26000 Guidance on Social responsibility innehåller 27 definitioner, 7 huvudprinciper, 37 delområden och fler än 450 rekommendationer om bland annat mänskliga rättigheter, miljö, arbetsrätt och antikorruption.
Den är liksom övriga standarder inte juridiskt bindande men företag kan frivilligt använda nationella och internationella standarder för att förstärka sin konkurrenskraft. Konsumenter kan använda standarder för att göra bättre val.
I dag har omkring 80 länder, däribland samtliga EU-länder, antagit ISO 26000 som nationell standard. I ytterligare drygt 15 länder pågår arbetet. Några länder, bland annat Kina, har gjort vissa justeringar.
Kina deltog i arbetet men de har inte antagit ISO 26000 i sin helhet. De har gjort vissa ändringar, bland annat tummat på formuleringarna om mänskliga rättigheter. Begreppet hållbart samhälle har man valt att inte använda utan istället ordet harmonisamhälle.
– Kina har inte gått hela vägen men jag är ändå väldigt nöjd. Deras reviderade standarder har fått fäste och följs i dag av tusentals kinesiska företag. Det betyder att vi antagligen har gjort något fantastiskt för många människor, säger Staffan Söderberg.
– När vi började det här arbetet fanns det många olika initiativ, definitioner och uppfattningar om vad socialt ansvarstagande skulle innebära. Att vi gick i mål och kunde enas om en gemensam syn på detta känns ibland som ett mirakel. Men det fanns en stor vilja och ett stort behov av en samsyn kring vad som egentligen menas med socialt ansvar. Det behovet bidrog starkt till att vi lyckades, säger Kristina Sandberg.
Ett annat glädjebesked kom 2011, året efter att ISO 26000 publicerades. Då presenterade EU sin nya CSR-policy som man rekommenderar alla företag i medlemsländerna att följa. Europeiska kommissionen hade följt arbetet med ISO 26000 och ändrade nu definition av begreppet CSR, som tidigare avsåg företags frivilliga insatser till exempel att bygga en skola.
– EUs nya definition av CSR handlar om företagens ansvar för sin påverkan. Vi blev så glada att vi slog frivolter. I policyn uppmanar man dessutom företag att använda bland annat ISO 26000 som en inspirationskälla, säger Staffan Söderberg.
I dag har både han och Kristina Sandberg bytt arbetsgivare. Kristina är kanslichef på organisationen Ecpat som arbetar mot sexuellt utnyttjande av barn och Staffan är konsult inom hållbarhetsfrågor. Båda är stolta över att Sverige tog ett stort ansvar för arbetet och vad ISO 26000 faktiskt blev.
– Vi lyckades leverera något stort från ett ganska litet land. ISO 26000 har påverkat CSR-policys över hela världen och det har blivit en standard som i stort sett alla teknik- och hållbarhetskonsulter arbetar med, säger Staffan Söderberg.
Kristina Sandberg säger att arbetet med ISO 26000 också innebar en ny utveckling för hela ISO. Tidigare hade ISO främst tagit fram tekniska standarder, ofta med få intressenter.
– Det här innebar en mycket större utmaning och det var mycket vånda om man överhuvudtaget skulle klara av det. Vi införde en hel del nya regler, bland annat för att garantera att alla berörda intressenter var med. Inte bara rika länder, inte bara industrin och inte bara män. Hade vi inte lyckats med det hade ISO26000 tappat mycket trovärdighet, säger Kristina Sandberg.
Pristagarna av Sveriges Ingenjörer miljöpris får 50 000 tusen kronor var och Staffan Söderberg har redan intecknat sin del.
läs mer
Staffan Söderberg har sammanställt en webbsida som sammanfattar ISO 26000.
– Tack vare prispengarna vågade jag tacka nej till några uppdrag och göra klart mitt webbprojekt, den enda internationella webbsida som sammanfattar ISO 26000. Det arbetet hade jag tänkt göra under min semester men nu kunde jag göra klart det tidigare och ser fram emot lite ledigt i sommar.
Miljöpriset delas ut under Sveriges Ingenjörers miljödag i Stockholm den 21 april.
